Landsbygdsnätverket

Musselodling - en bransch på uppgång

Musselodling är fortfarande en bransch under utveckling i Sverige – men mycket är på väg att hända. Bohus Havsbruk har storsatsat på en helautomatiserad och toppmodern odling utanför Orust och kan leverera upp till 5 000 ton musslor årligen, främst till konsumenter i södra Europa.

Under 2018 låg den sammanlagda svenska produktionen på 3 000 ton, där merparten producerades av Bohus Havsbruk som i dag är Sveriges största musselproducent med en kapacitet på upp till 5 000 ton musslor per år. Anledningen att kapaciteten inte nyttjas fullt är helt enkelt att vi äter för lite musslor.

På kontinenten är musslor en etablerad och mycket populär havsbruksprodukt. Årligen sätter européerna i sig runt en miljon ton musslor och länder som Spanien, Frankrike och Holland har många stora och moderna odlingar. I Sverige är situationen en annan.

– Vi svenskar är egentligen noviser när det kommer till musslor, vi äter lite jämfört med många andra länder i Europa. Här är musslor fortfarande mest förknippat med svältmat eller något man använder till agn, men vi kan se tecken på att det håller på att förändras. Ostronkonsumtionen har ökat mycket på senare år och vi tror att samma sak kommer hända med musslorna. Potentialen är enorm, säger Per Persson på Bohus Havsbruk som bedriver musselodling i Stigfjorden mellan Tjörn och Orust.

Företaget har tio anställda och ägs och drivs av Per tillsammans med systern Katrin Persson. Och det var just den inneboende potentialen som fick syskonen att ta steget och ge sig in i havsbruksbranschen för sex år sedan.

– Från början hade vi inga tankar alls på musselodling, men beslutet växte fram naturligt. Det ligger så i tiden och vi insåg tidigt att tillväxtpotentialen är enorm. Samtidigt är förhållandena här på västkusten helt otroliga. Här finns skyddade fjordar och samtidigt gott om växtplankton, förutsättningarna för vattenbruk här är helt fantastiska, säger Per.

Och redan från start bestämde de sig för att anamma den senaste tekniken och de senaste vetenskapliga rönen för att göra verksamheten så effektiv och automatiserad som möjligt.

Odlingarna består av drygt hundra meter långa flytande rör som placeras ute i fjorden och fjättras i botten. Fästa vid rören finns långa rep – totalt för företaget rör det sig om 800 000 meter rep – som sträcker sig ned till sex meters djup. På våren sätter sig mussellarver, som finns naturligt i vattnet, på repen och 12 till 24 månader senare är det dags för skörd.

En av företagets stora konkurrensfördelar är att man varje höst sår om musslorna. Detta sker automatiskt med hjälp av en maskin som drar upp repen ur havet och skrapar bort musslorna som sedan förs in i en selekteringsmaskin. Metoden är vanlig i Europa, men i Sverige är det bara Bohus Havsbruk som använder den.

– Det är ett ganska tidskrävande arbete, men det lönar sig. Genom att så om musslorna i olika storleksordningar får vi dem att växa optimalt. Det som annars händer är att de större musslorna tar all näring vilket gör att de mindre växer betydligt mindre, eller inte alls, berättar Per.

Men branschen är fortfarande under utveckling.

– Det är mycket som ännu inte är testat och mycket av funktioner och maskiner får man uppfinna och skapa själv. Jämför med lantbruket som har genomgått så stora förändringar under 1900-talet. Vi är väl där lantbruket var på 40-talet, menar Per.

I stort sett hela produktionen går för närvarande på export, även om man just nu investerar i packningsutrustning som ska möjliggöra en satsning på den svenska marknaden.

En av de stora fördelarna med musselodlingen är att den är ekologisk och dessutom bidrar till att minska näringsinnehållet i havet, berättar Per.

– Vår odling kan binda 50 ton kväve och 5 ton fosfor per år, vilket motsvarar de totala utsläppen från hela Orust kommun med 15 000 invånare. Så miljövinsterna med musselodling är enorma.

Sjömatens väg

Denna artikel är en del i en artikelserie om sjömatens väg.

Hur ser vägen till tallriken ut för våra livsmedel från hav, sjöar och odlingar?
Du hittar alla artiklarna här

Publicerades 2019-09-18

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU