Landsbygdsnätverket
Conny Bjurman, livsmedelscontroller Skövde kommun

Hur mycket svenskt är det möjligt att få på den offentliga tallriken?

I debatten kring offentliga måltider efterfrågas ofta mer mat med svenskt ursprung. Hur mycket av det som köps in kan i praktiken komma från Sverige med nuvarande måltidsvanor?

MATtanken har besökt Skövde kommun och träffat måltidschef Helena Gustavsson och livsmedelscontroller Conny Bjurman. I denna kommun har de koll, de måste ha koll, eftersom politikerna varit tydliga med att svenskt ska eftersträvas. I måltidspolicyn har de satt ett mål på 70 procent svenskt ursprung på den mat som köps in till köken.

Andel svenska livsmedel


2015

2016

2017

Skövde kommun

62,8 %

65,7 %

68 %

För 22-25 procent av det sortiment som efterfrågas finns inga svenska alternativ, exempelvis för kaffe, bananer och citrusfrukter. Den möjliga procentandelen svenska livsmedel är alltså max 78 procent med dagens utbud av mat och måltider. En konkret förändring man gjort i Skövde kommun för att få till en högre andel svenskt är att succesivt byta ut ris mot matvete och andra liknande livsmedel som är möjliga att odla i Sverige.

Inköp av svenska och importerade animalier är det som oftast är i fokus i debatten och sedan 2013 har man i Skövde följt upp detta, inte bara för den egna kommunen utan även för de kommuner som man samverkar med i upphandlingssammanhang.

Andel svenska animaliska livsmedel (utom ägg)


2013

2014

2015

2016

2017

2018*

Procentuell ökning 2013-2018

Herrljunga

64,7%

71,6%

77,8%

77,9%

83,3%

90,3%

39,6%

Hjo

60,9%

67,3%

79,1%

83,4%

85,6%

90,9%

49,3%

Karlsborg

54,0%

65,4%

70,9%

82,3%

81,7%

88,5%

63,9%

Tibro

60,1%

67,4%

73,9%

78,9%

83,0%

90,2%

50%

Tidaholm

59,0%

59,8%

65,0%

75,0%

80,3%

86,5%

46,6%

Töreboda

63,0%

63,0%

70,6%

83,7%

80,3%

88,0%

39,7%

Vårgårda

65,9%

70,2%

74,8%

75,1%

75,9%

80,7%

22,5%

Skövde

60,7%

64,0%

74,8%

84,3%

84,3%

89,3%

47,1%

* 2018 avser första kvartalet.

Ett stort problem som förorsakar mycket merarbete är att man i samband med livsmedelsupphandling, inköp och uppföljning av livsmedelsavtal inte kan få sortimentslistor, prislistor och statistik från leverantörerna där det tydligt går att utläsa ursprunget på produkterna.

I Skövde har man i dagsläget löst problemet genom att Conny Bjurman sammanställer en lista med information ut till köken om vad som är svenskt och inte. Uppgifterna har han lagt ner mycket tid på att ta fram genom att söka på Internet. I vissa fall har han fått ta både e-post- och telefonkontakt med producenterna för att få fram uppgiften om råvarans ursprung.

Andra aspekter som kan sätta gränser för hur stor andel svenskt det är möjligt att uppnå är ekonomin och upphandlingen. Det kan vara en utmaning att få budgeten att räcka till med en ökande andel svenska livsmedel. Det är också en utmaning att ställa krav på produkterna i samband med upphandling så att det leder till en ökande andel med svenskt ursprung. Det gäller att använda sin kreativitet för att hitta lösningar. I Skövde har man till exempel bytt ut vissa råvaror. Att handla i säsong kan också spara pengar.

Publicerades 2018-06-15

Offentliga måltider - alla aktörer i kedjan

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post

Följ oss i sociala medier

Facebooklänk till annan webbplats

Twitterlänk till annan webbplats

Instagramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster