”Alla ser vinsterna i ett närmare samarbete”

Att barn och elever får mat i magen är en av grundförutsättningarna för lärande. Rektor Madelene Carlström ser att skolmåltiderna också kan bidra till lugnare skoldagar och bättre relationer. Därför prioriterar hon bland annat pedagogiska luncher och servering av frukost.

– Vi pratar mycket om kunskapsmål, läroplaner och styrdokument. Men för att vi ska kunna jobba med dem, och för att eleverna ska fungera i vår verksamhet, behövs en bas. Maten är en del av den basen, säger hon.

Madelene Carlström är rektor i Trelleborgs kommun, där en omorganisation inom förvaltningarna har lett till att rektor numera har ansvar även för skolans måltidspersonal. Tidigare var köken organiserade i en central enhet istället för att tillhöra sin respektive skola.

– Nu är det enklare att ha ett nära samarbete, när man inte längre behöver gå via en annan enhet, säger Madelene.

Hon berättar att hennes engagemang för skolmåltiden har ökat de senaste åren, bland annat tack vare gott samarbete med den driftiga kökschefen på Väståkraskolan.

– Vi kan jobba med mat på så många olika sätt, bland annat i frågor om hållbar utveckling, miljö och hälsa. Utifrån det vill vi också ge eleverna upplevelser i matsalen, till exempel genom vår salladsbar och hur vi gör den tillgänglig på ett bra sätt.

Hittat en bra form för elevernas lunch

I Trelleborgs kommun finns ett politiskt beslut om pedagogiska luncher. På Madelenes skolor fungerar det så att de flesta eleverna går till matsalen med läraren som har lektionen innan lunch. Högstadieeleverna möter ibland upp en annan pedagog utanför matsalen som de äter tillsammans med. Alla klasser, från förskoleklass till årskurs 9, har bestämda bord i matsalen. Efter lunchen får eleverna rast.

– Vi testade först att ha lunchen i en lektion, men varken elever eller pedagoger vill ha det så. Nu har vi hittat en ganska bra form för luncherna. Det är klart att alla pedagoger inte är lika peppade på att äta med eleverna, men alla ser vinsterna i att vi har ett närmare samarbete kring måltiderna, säger Madelene.

De pedagoger som äter med eleverna kan påminna om att ta lagom mycket mat och att smaka först. Runt matborden förs många samtal om mat – men också om annat som eleverna vill prata om. Det bidrar till bättre relationer mellan pedagoger och elever. I matsalen finns också alltid en av kockarna ute bland eleverna.

– Det gör att det blir ett helt annat samtal kring måltider.

Schematekniskt tycker Madelene att det fungerar det bra med pedagogiska luncher. Lärarna som äter med elever hinner ändå få 30 minuter rast. Hon ser också en annan viktig del i schemaläggningen – att tänka på vilka klasser som äter samtidigt, så att måltidsmiljön blir lugn och trevlig.

Administration + frukostuppdrag

På Väståkraskolan, som är en F-9-skola, har eleverna även möjlighet att äta frukost.

– Vi har många barn som bor på landsbygden och som behöver gå upp tidigt för att ta sig till skolan. Vi har också en del elever som kommer från hem med lägre socioekonomiska förutsättningar och som är mer beroende av maten de får i skolan.

När frukostserveringen startade valde Madelene Carlström att tillsätta nya resurser i form av en frukostvärdinna.

– Det handlar om vad jag som rektor väljer att prioritera. Skolan hade behov av mer administrativ personal, men inte på heltid. Då tittade jag på vad den personen skulle kunna göra ytterligare och såg ett behov vid frukosten, säger hon.

Madelene ser att frukosten har flera positiva effekter och bidrar till lugnare förmiddagar i skolan.

– Eleverna behöver inte vara oroliga för att vara hungriga och de hinner prata med både kompisar och med några av skolans vuxna innan första lektionen börjar.

En tydligare del av helheten

När mat och måltider diskuteras på gemensamma chefsträffar inom bildningsförvaltningen i Trelleborgs kommun är det tydligt att omorganisationen fört mycket positivt med sig. Att rektorerna ”äger” alla skolans resurser själva har lett till bättre samarbete mellan skolans yrkesgrupper och att skolmåltiden har blivit en tydligare del av helheten.

På Väståkraskolan tas nya steg i det gemensamma arbetet i att nyttja mat och måltider i den pedagogiska dagen. Läraren i hem- och konsumentkunskap och kökschefen har hittat ett samarbete där elever tar till vara och lagar mat av skolrestaurangens serveringssvinn på hem- och konsumentkunskapen.

– Vi har också inlett ett nytt samarbete mellan fritids och skolköket, där fritidsbarnen ska få möjlighet att vara ”fritidskockar” på skolloven, berättar Madelene.

Foto: Från Instagram @koket_vastakraskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., samt privat

Artikeln är skriven inom projektet Ett nytt recept för skolmåltider, som finansieras av Vinnova.