Skolodling och samisk kultur hand i hand

Sameskolan i Jokkmokk har med hjälp av Hushållningssällskapet anlagt en skolträdgård som kompletterar undervisningen kring samiska traditioner och livsmedelsförsörjning.

I mer än 20 år har Hushållningssällskapet i Norrbotten samarbetat med elever, lärare och föräldrar för att skapa gemensamma trädgårdar på skolor och förskolor. Hushållningssällskapet har genom sina skolträdgårdsprojekt sett till att elever fått grundläggande kunskaper i odling och hur grönsaker, bär och örter från odlingarna kan tas tillvara. Ann-Kristin Isaksson från Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten berättar att de hoppas att arbetet på lång sikt ska leda till att eleverna får ett större intresse för lokalproducerad mat och goda matvanor.

Det är medel från stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor som möjliggör att Hushållningssällskapet kan stötta och hjälpa skolor med odlingar under tre år. Tanken är att de därefter ska ha fått den kunskap och förberedelse de behöver för att kunna sköta sina odlingar själva.

Under våren bistår Hushållningssällskapet skolorna med det material som behövs för att starta upp odlingarna som pallkragar, jord, redskap, fröer och plantor. Under hösten anordnas en skördefest då grödorna skördas och tillagas. Utöver praktiskt stöd med odlingarna erbjuder Hushållningssällskapet också hjälp med utbildningar, som att anordna en hälsodag för en årskurs eller en hel skola, samt att de ansvariga lärarna får åka på inspirationsbesök på Hushållningssällskapets egna odling i Öjebyn.

Mikael Pirak, rektor för sameskolan i Jokkmokk, startade förra året upp sin andra skolträdgård tillsammans med Hushållningssällskapet.

– Vi startade på Sameskolan i Gällivare för några år sedan och det blev så uppskattat både bland elever, lärare och föräldrar att jag ville ta med mig den erfarenheten när jag började arbeta i Jokkmokk. Skolträdgården är ett bra komplement till vår undervisning kring våra samiska traditioner och traditionell livsmedelsförsörjning, berättar Mikael.

Den samiska maten är traditionellt sett rik på kött och det är en utmaning att få barnen att välja mer grönsaker.

– Då är skolträdgården bra för att få barnen att våga testa något nytt, säger Mikael.

På den senaste skördefesten på Sameskolan i Jokkmokk serverades en grönsakssoppa och ugnsrostade grönsaker, kompletterat med renkött. Särskilt morötterna var så populära att de i år har valt att odla flera pallkragar med bara morötter.

– Den renskötande befolkningen är oftast inte så bofast att de har en trädgård att sköta om sommartid då de främst vistas uppe på fjället. Därför är det viktigt att vi på skolan undervisar barnen i odling och på så sätt kanske även väcker ett intresse på längre sikt, berättar Mikael.

Stort fokus på skolan är att undervisa i samiska traditioner. Exempelvis lär sig eleverna om traditionella matlagningstekniker och rätter. Varje år får eleverna på skolan vara med och slakta, stycka och ta tillvara på minst en ren. Genom att tillaga traditionella rätter tillsammans med äldre personer får de lära sig hur hela djuret kan användas och vad som går att äta. I en rökkåta på skolgården får de hjälpa till att röka köttet för att det ska få bättre hållbarhet. En del av köttet blir suovas (kallrökt kött) och den andra delen av köttet torkas till torrkött, mat som är vanlig att äta under vår och sommar. Skinnet garvas och av det tillverkas exempelvis sitt- eller liggunderlag eller traditionella föremål som påsar och väskor.

Ann-Kristins tips för att lyckas med odlingarna och få de att blomma år efter år är att för det första få med rektorn och ledningen för skolan och se till att planera in tid för lärarna. För det andra att involvera så många lärare som möjligt så att inte odlingarna står och faller med en eldsjäl om den slutar. Sen behöver odlingarna så klart anpassas efter möjligheterna att sköta om dem under sommaren. När Mikael Pirak startade upp den första skolträdgården på sameskolan i Gällivare var han orolig över vad som skulle hända med odlingen under sommaren. Men intresset var jättestort och de barn som var hemma under sommaren hjälpte till att vattna och sköta om plantorna. I år hoppas Mikael att de förutom morötter ska kunna skörda broccoli, blomkål, sparris, purjolök, kålrot, ärtskidor och örter. På skolgården har de även planterat svartvinbärsbuskar och ett äppelträd som förhoppningsvis kan ge skörd om några år.