Svenska råvaror: Hönskött på menyn

8 av 10 kommuner som lämnat statistik till SILO-databasen köpte hönskött under 2023. Totalt köpte kommunerna in drygt 500 ton av olika hönsprodukter.

Skivat och strimlat rökt kött, prinskorv, chorizo, köttbullar, hamburgare, schnitzel, nuggets, färs. Ja, i princip alla produkter som finns inom övriga köttslag finns även inom kategorin höns. Hönskött köptes av kommunerna till ett värde av 40,4 miljoner kronor under 2023. De tre största produkterna som kommunerna köpte var strimlat rökt hönskött, skivat rökt hönsbröstpålägg samt hönsköttbullar. I stort sett allt hönskött som köps in av kommunerna har svenskt ursprung, endast cirka en procent har annat ursprung.

En kommun som infört mer hönskött på sina menyer är Södertälje kommun.

– Vi har valt hönskött framför kyckling i ganska många år. Från början insåg vi att en stor del av de pensionerade värphönsen antingen brändes upp eller blev minkmat. Det rörde sig om miljontals svenska höns varje år som blev onödigt svinn. Nu har hönskött blivit en stor marknad så nu behöver man ha koll på vilket sorts hönskött man väljer att köpa. Det är just hönskött av den pensionerade värphönan vi vill köpa, säger måltidsutvecklare Sandra Sjöholm.

Så hur fungerar hönsköttet på menyn?

– Vi vill inte krångla till det för mycket, våra matgäster ska fortfarande känna igen sig. Vi lagar fortfarande alla klassiska rätter men väljer då att byta kyckling eller nöt mot höns. Exempel på rätter kan vara bolognese, chili con carne, höns i curry, tacos, kålpudding, färslimpa och färsbiffar. Köken lär sig mer och mer vilka produkter som fungerar till vad, fortsätter Sandra.

En annan kommun som köper hönskött är Jönköpings kommun.

– Rökt hönskött är ett sätt att styra mot svensk råvara när det gäller rökta köttråvaror. Det har nu blivit ett bra alternativ till den rökta skinkan i matlagningen, säger måltidsutvecklare Christoffer Johansson Sinkkonen.

I många kommuner och regioner finns politiska beslut kring mål att höja andelen svenska livsmedel i de offentliga måltiderna. Det är en angelägen fråga inte minst utifrån beredskapsperspektivet.

MATtankens Anna Lundstedt trycker på att det ur ett beredskapsperspektiv är bra att det finns väl fungerande system för att ta hand om olika råvaror och motverka onödigt svinn i livsmedelskedjan.

– Genom att äta hönskött i större utsträckning och uppskatta det i ordinarie menyer, bidrar vi till att logistiken och varuflödena finns där både i vardag och kris, avslutar hon.