Landsbygdsnätverket
  • Märta Jansdotter driver företaget Gröna gårdar. Landet lär - om regenerativt jordbruk
    I serien Landet lär kommer några avsnitt ha underrubriken "Jag vill bli bonde - hur gör jag?" Det här är det första avsnittet i den serien. Lyssna till Märta Jansdotter som förklarar det regenerativa jordbrukets grundtanke som är att vända den negativa trenden genom att bygga upp både matjord och biologisk mångfald, samtidigt som vi producerar livsmedel på ett konkurrenskraftigt sätt.
  • Minskad byråkrati nyckelfråga för unga fiskare
    En minskning av byråkratin är en av de viktigaste åtgärderna för att underlätta för unga att ta sig in i fiskeyrket. Det menar 32-årige fiskaren Dennis Bergman, som trots dioxinhot, sälproblem och andra orosmoln ser positivt på framtiden för det kustnära småskaliga fisket.
  • Landsbygdsriksdagen 2018 Seminarier och prisutdelning på Landsbygdsriksdagen
    Landsbygdsnätverket är som vanligt aktiva på Landsbygdsriksdagen och i år står vi även bakom ett par priser som ska delas ut. Nordic-Baltic Rural and Maritime Award samt priset till Sveriges Grymmaste Håla tillsammans med seminarier om service, fiske och unga på landsbygden.
    – Vi är dåliga på att ta till vara de unga som faktiskt stannar och satsar på ett liv i sin hemort, säger Josefin Heed, moderator för ett av seminarierna.

  • Författaren Josefine Qvarfordt delar med sig av sina erfarenheter i nästa avsnitt av Landet lär. Landet lär – om ungaperspektivet i valberedningar
    Josefine Qvarfordt har flerårig erfarenhet från olika förtroendeposter och är medförfattare till boken Ordning och bereda – Handbok för en kompetensbaserad valberedning. På tisdag den 27 februari berättar hon mer om detta viktiga ämne i webbinarieserien Landet lär.
  • Biogassatsning gjorde Frigiva självförsörjande
    På Frigiva gård i Norrbotten stod man 2012 i valet och kvalet när gården behövde en ny värmeanläggning. Valet föll på en gårdsbaserad biogasanläggning, något det inte har funnits anledning att ångra.
  • Flis ger hönsen värme
    2009 bestämde sig Tage Mattsson i Vindeln i Västerbotten för att byta ut den gamla oljepannan mot en flispanna. Den värmer idag upp bostadshusen på gården, lastbilsgaraget som hör till sonen Patriks åkeriverksamhet samt stallarna där han har 20.000 värphöns.
  • Biogas naturligt komplement i grisproduktionen
    Med runt 15 000 slaktgrisar per år har Alviksgården i Norrbotten ovanligt goda förutsättningar för att producera biogas. Både gödsel och slakteriavfall används i anläggningen som uppfördes 1998 och byggdes ut 2001.
  • Givande kombo mellan hotell och skog
    Kombinationen skogsägande och hotellverksamhet fungerar perfekt för Niklas Andersson i samhället Korpilombolo i Norrbotten.
  • Nygammal biogasplan blev verklighet
    På Kulbäckslidens lantbruk i Västerbotten har planerna på någon form av gasproduktion funnits ända sedan 80-talet. De offerter man fick in då gick inte att räkna hem, men bättre lycka hade man 2012 då man slutligen kunde bygga en egen biogasanläggning på gården.
  • Goda vindar och miljöintresse ledde till satsning på Valla
    Intresset för miljö och teknik har Peter Karlsson alltid haft. Han bor på Valla Skattegård i Östergötland och har även skogsmark där vindarna är ovanligt goda så redan 2008 valde han att storsatsa på ett 100 meter högt vindkraftverk följt av ett 150 meter högt verk något år senare.
  • Värmen strömmar från gamla telecentralen
    Efter två år av kalkylerande startades företaget Arctic Heat 2008. Därefter gick allt snabbt. Ett pannrum färdigställdes i byns gamla telecentral och kulvertar grävdes ned till de första kunderna.
  • Vindkraft blev valet i blåsiga Risträsk
    Joakim Risberg i Risträsk i Västerbotten behövde något att kombinera sitt skogsbruk med. Ägorna ligger på drygt 600 meters höjd och är kända för goda och ihållande vindar så valet på vindkraft föll sig naturligt.
  • Fossilfri racing på Torpa
    På Torpa gård i Borensberg i Östergötland har man satsat fullt ut på en fossilfri omställning. I stort sett samtliga fordon i verksamheten körs på fossilfri diesel, husen värms med hjälp av halmeldning, merparten av elförbrukningen täcks av egen solenergiproduktion och avloppsvattnet tas om hand i ett kretslopp.
  • Götdala 1 Götala gård är snart helt fossilfri
    Andra exemplet i vår artikelserie, Landsbygderna levererar fossilfritt, är Mats Weinesson på Götala gård utanför Fågelsta i Östergötland. Han har alltid haft ett brinnande intresse för datorer och teknik. För honom var det därför helt naturligt att omfamna de möjligheter till en klimatsmart omställning som den nya teknologin erbjuder.
  • Biogas Mindre konstgödsel efter satsning på biogas
    Först ut i vår artikelserie, Landsbygderna levererar fossilfritt, är Ingrid och Sven Göransson på gården Ölmetorp i norra Östergötland. 2011 bestämde de sig för att satsa på biogas. Skälen var flera, minska elkostnaden, bli mer självförsörjande, slippa den tidskrävande vedhanteringen och minska användningen av konstgödsel.
  • Inspelning podd Podden Landet firar 50 avsnitt
    Terese Bengard, Po Tidholm, Svante Axelsson, Lina Bjerke och Göran Greider. Kända namn i landsbygdssammanhang och några av alla de 127 personer som gästat podden Landet hittills. Idag har podden runt 30 000 lyssnare med stor spridning i hela Sverige. Är du intresserad av vad som händer på våra landsbygder hittar du oss där poddar finns och i sociala medier.
  • Norrsken Inbjudan till konferens - Naturturism på frammarsch
    Naturturism på frammarsch. Så heter konferensen som Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för naturturism bjuder in till den 12 april. En heldagskonferens med fokus på hur stärkt samverkan mellan offentliga och privata aktörer kan skapa gynnsamma förutsättningar för naturturismens utveckling. 
  • Landet lär om möjligheter och utmaningar i landsbygder
    Utflyttningen av högutbildade från landsbygder till städer har vi hört talas om men det finns många som väljer att stanna kvar. Vilka är faktorerna som styr om de ska stanna eller flytta? Det har forskaren Lina Bjerke tittat närmare på och kommer att berätta om i första avsnittet av "Landet lär".
  • Skog Anmäl dig till en fullspäckad dag om förnybar energi
    Torsdagen den 15 mars bjuder Landsbygdsnätverket i samarbete med arrangörerna för EDAY in till en heldag om förnybar energi. Missa inte en fullspäckad dag om det senaste inom bioekonomi, fossilfritt, innovativa energilösningar och offentlig upphandling som verktyg i miljöarbetet.        
  • service Från kust till fjäll – om landsbygders olika servicebehov #50
    Sverige är ett stort land med varierande befolkningstäthet. Ofta förhåller det sig så att ju glesare trakterna är bebodda ju sämre blir tillgången till grundläggande service. Olika delar av landet brottas med olika problem för att behålla befintliga och utveckla nya innovativa servicelösningar. Följ med podden Landet till Västerbotten, landets näst största län med kust i ena änden och fjäll i den andra. Här träffar vi Lovisa Carneland, Kristina Lindström och Calle Birgersson som berättar om utmaningar och möjligheter för service i Västerbotten.
  • Leader Bohuskust och Gränsbygd höll öppet hus under Mitt Europa 2017. Mitt Europa visar ditt Europa
    För andra året deltar Sverige i den europeiska satsningen Europe in My Region som vi i Sverige valt att kalla Mitt Europa. Under en dryg vecka visas projekt och företag upp som alla fått finansiering från olika eufonder.
    – Jag hoppas att många av Landsbygdsnätverkets medlemsorganisationer nu tar chansen att visa upp sina satsningar tillsammans med andra under kampanjveckan, säger Tommy Nilsson från nätverkskansliet.

  • Seminarium i Riksdagen: "Nya jobb och hållbar matproduktion genom enkla lagändringar"
    2009 kom en utredning fram till att svensk fiskodling skulle kunna ge 1100 nya helårsarbeten i framförallt glesbygden om årsproduktionen ökade till 50 000 ton. Ändå ligger den svenska matfiskproduktionen stilla på blygsamma 14 000 ton per år. Vad sätter käpparna i hjulet, och vad kan politiken göra åt det?
  • Landet lär - webbinarier från Landsbygdsnätverket. Landet lär – lättillgänglig kunskap på lunchrasten
    Landsbygdsnätverket kommer i år att dra igång en tydligare satsning på digitala medier och särskilt webbinarier. Ett webbinarium är ett seminarium på webben.
    – Ett lunchseminarium på webben blir ett enkelt sätt att ta del av intressant information och kunskap, säger Nils Lagerroth från nätverkskansliet.

  • Anmäl dig till leaderträffen
    Nu kan vi ta emot anmälningar till den nationella leaderträffen som i år arrangeras i Borgholm med Lokal Utveckling KalmarÖland som värdar.
    – Det här blir en spännande träff där hållbar utveckling ligger i fokus. Vi räknar med att detaljprogrammet kommer att vara klart i slutet av februari, säger Beata Allen, projektledare.

  • Eka på sjön Naturturismens entreprenörer säger sitt i ny studie
    Svensk naturturism växer och allt fler söker sig till den svenska landsbygdens fantastiska naturskatter. Utvecklingspotentialen bedöms som stor men mer kunskap om branschen måste spridas. Därför har Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för naturturism många aktiviteter på gång. En metodhandbok om naturturism är under framtagande, ett avsnitt i podden Landet och en stor konferens i april. Men allra först ut är en studie om naturturismens entreprenörer.
  • Tanka Stormöte och ett gott samarbete vände trenden i Fagerås
    Ny dragning av både Europaväg 45 och Riksväg 61 för 18 år sedan blev starten för en dyster utveckling i värmländska Fagerås. Butikerna stängde och servicen försämrades. Men tack vare ett ovanligt aktivt byalag, engagerade föreningar och en välvillig kommunledning har trenden kunnat vändas.
  • Buss Nu kör vi - ett webbinarium om landsbygders kollektiva åkande
    Onsdagen den 28 februari bjuder Landsbygdsnätverket arbetsgrupp Integration in till ett webbinarium - Så här får vi bättre kollektivtrafik på landsbygderna . Under ett par intressanta timmar får du lära dig mer om, och inspireras av, olika lösningar för kollektivt åkande som etablerats runt om i landet.
  • Poddbild Hem till byn – om landsbygdens nyanlända kvinnor
    Är det till fördel eller nackdel att som kvinna från ett annat land, bo och verka på svenska landsbygder? Både och, enligt de kvinnor vi talat med. Många landsbygder har behov av både människor och arbetskraft vilket ger stora möjligheter för nyanlända kvinnor att kunna leva ett jämställt och etablerat liv. Samtidigt finns det risk att som nyanländ kvinna bli mer isolerad i en landsbygd än i en stad.

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU