Landsbygdsnätverket

Fiske- och vattenbruksexempel

Landsbygdsnätverkets tematiska grupp för fiske och vattenbruk har som övergripande mål att stödja aktörer som verkar inom områdena yrkesfiske, fisketurism och vattenbruk och förse dem med bra verktyg, en god kunskapsbas och inspiration. Detta gör vi bland annat genom att publicera lärorika exempel.

Sjömatens väg

Hur ser vägen till tallriken ut för våra livsmedel från hav, sjöar och odlingar? Följ med på en inspirerande och lärorik resa i nio artiklar.

Musselodling - en bransch på uppgång

Musselodling är fortfarande en bransch under utveckling i Sverige – men mycket är på väg att hända. Bohus Havsbruk har storsatsat på en helautomatiserad och toppmodern odling utanför Orust och kan leverera upp till 5 000 ton musslor årligen, främst till konsumenter i södra Europa.

Pelagiskt fiske - okänt fiske efter vanlig fisk

Pelagiskt fiske står för nästan 95 procent av den årliga landningsvolymen för hela det svenska fisket, och drygt häften av värdet. Sill/strömming är en art som traditionellt äts vid alla våra stora högtider. Trots det är det ett ganska okänt fiske. Silltrålaren Rön är en av de båtar som förser oss med sill till vardag och fest.

Beredningen - fiskförädling på löpande band

Fiskberedningsbranschen i Sverige hanterar och förädlar uppskattningsvis över 100 000 ton fisk årligen. Av svenska landningar från fisket är det huvudsakligen sill och torsk som bereds i Sverige. Till det kommer bland annat stora mängder norsk odlad lax som importeras och bereds. En av de svenska fabrikerna som bereder sill till konserver är Scandic Pelagic i Ellös på Orust.

Landbaserad fiskodling – uppfödning i en kontrollerad miljö

En landbaserad fiskodling med recirkulerande vatten har en stor fördel – möjligheten att minimera miljöpåverkan. Ett exempel är Kedjeåsens fisk som producerar rom och yngel och dessutom 50 ton fångstfärdig röding och regnbåge som placeras ut i 14 insjöar i Karlskogaområdet.

Fiskodling i kassar - livsmedelsproduktion med potential

Det sammanlagda värdet av matfisk inom svenskt vattenbruk överstiger 500 miljoner kronor. Ett av de mest profilerade företagen inom branschen är Svensk Fjällröding vid Landösjön mitt i Jämtland. Röding härifrån har serverats vid Nobelmiddagar, kungamiddagar och statsbesök.

Fiske med passiva redskap - flexibilitet är nyckeln

Fiske med passiva redskap handlar om flexibilitet och att hitta olika inkomstmöjligheter. Per och Ulrika Isaksson bedriver kustnära fiske och säljer den fisk de får upp direkt vid kaj och till grossister.

Landningskontrollen - för ett hållbart fiske

All fisk som landas i Sverige kontrolleras av Havs- och vattenmyndigheten. Kent Landvall och hans kollegor på Landningskontrollen utför inspektionerna på fartyg och i hamnar – allt för att säkra ett hållbart fiske i enlighet med EU:s regelverk.

Fiskauktionen - navet i fiskhamnen

Göteborgs Fiskauktion är navet i fiskhamnen. Här har detaljister och grossister gjort upp sina affärer i över 100 år. Och principen är densamma nu som då – högsta budet vinner och fisken hamnar sedan i fiskdiskar och på restauranger över hela Sverige och i Europa.

Grossisten - länken till konsumenten

Röding från Vilhelmina, gös från Mälaren, tonfisk från Indiska oceanen och havsabborre från Turkiet är några exempel. All världens fisk och skaldjur finns hos Bröderna Hansson i Fiskhamnen i Göteborg. Grossisternas roll är fundamental på fiskens väg från hav och sjö till bord.

Inspirerande exempel

Ny webbsida ska ge ökad fiskvälfärd och bättre ekonomi

Det har länge funnits ett behov av en plattform med samlad information om smittskydd och sjukdomshantering inom fiskodling. Genom att lansera Fiskhälsowebben vill Matfiskodlarna avhjälpa bristen.

Fiskförädling – skapar jobb och skonar havet

Fiskförädling ger branschen bättre lönsamhet, skapar sysselsättning på landsbygden och bidrar till ett mer hållbart utnyttjande av hav och sjöar. Genom att sprida sin kunskap om mathantverk går resurscentrumet Eldrimner i spetsen för denna utveckling.

Scary seafood – för en hållbar matproduktion

Havet innehåller en lång rad växter och djur som vi traditionellt inte använder som livsmedel. Med projektet Scary Seafood vill västsvenska forskare och branschaktörer åstadkomma en förändring – och på köpet gynna lokalt entreprenörskap och främja en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Guide hjälper nya fiskodlare

Vad krävs det för att börja odla fisk? Vilka lagar och regler ska följas? Vilken art ska jag satsa på och hur får jag lönsamhet? Svaren på de här frågorna – och många fler – finns i en etableringsguide som vattenbruksbranschen nyligen har färdigställt.

Dubbel vinst med flygande tråldörrar

Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO, är en viktig partner för att utveckla nya effektivare och skonsammare redskap. Ett av de mer lyckade projekten handlar om flygande tråldörrar som både skonar havsbotten och ger en kraftigt minskad bränsleförbrukning.

Arbete som bidrar till skonsammare fiske

Vid utvecklingen av selektiva fiskeredskap är Havs- och vattenmyndighetens främsta utmaning att göra det rättsligt möjligt att använda nyutvecklade redskap. Samtidigt ska de bidra till att öka användningen av mer skonsamma redskap.

Innovativ satsning för hållbart fiske

Fiskareföreningen Norden startade som en yrkesförening och är i dag en aktiv aktör präglad av innovativt hållbarhetstänk. Mest omtalad är deras tillverkning av selektiva fångstredskap som lämnar småfisken i havet och gynnar ett hållbart fiske.

Framgångsrikt samarbete mellan fiskare och forskare

SLU jobbar sedan 2014 med idéer direkt från yrkesfisket för att utveckla nya och mer hållbara redskap. Genom att utgå från fiskarnas upplevda problem och ge dem möjligheten att testa lösningar har man skapat en unik modell som nu sprider sig internationellt.

Museisamarbete för ökat fiskintresse

En bred sammanslutning av fiskeintressenter jobbar tillsammans med Skansen för att sprida kunskap om fiskens betydelse för samhället i stort. Satsningen har blivit en succé och går nu in på sitt sjätte år.

Ser potential i digitaliseringen

Rätt använd tillgängliggör digitaliseringen svenska fiskevatten och gör att Sverige växer som fiskedestination. Företaget Jighead som i år säljer 130 000 fiskekort via iFiske.se är ett bra exempel.

Nytänk ger mindre sårbarhet och ökad hållbarhet

Innovation och nytänk är ledord för Guldhaven Pelagiska i Kalix. Löjrommen är och förblir företagets viktigaste produkt, men arbetet med diversifiering pågår ständigt, bland annat med avsikt att minska sårbarheten och öka hållbarheten.

Avelsarbete gynnar lokala fiskuppfödare

I jämtländska Kälarne finns världens främsta avelsstation för röding, menar Daniel Wikberg. Anläggningen delägs av näringen och är till stor nytta för fiskodlarna i norra Sverige som kontinuerligt får ta del av framstegen i avelsarbetet.

Samverkan ger framgång i Mörrum

Samverkan är nyckeln till framgång. Det menar Kim Kullberg som driver Mörrum River Hotel.
– Vi ser inte de andra som konkurrenter, snarare samarbetspartners, säger han.

Minskad byråkrati nyckelfråga för unga fiskare

En minskning av byråkratin är en av de viktigaste åtgärderna för att underlätta för unga att ta sig in i fiskeyrket. Det menar 32-årige fiskaren Dennis Bergman, som trots dioxinhot, sälproblem och andra orosmoln ser positivt på framtiden för det kustnära småskaliga fisket.

Kedjeåsens put-and-take-koncept lockar 25 000 gäster till insjöfiske

Det startade som något av en pionjärverksamhet redan på 50-talet. Idag lockar Kedjesåsens fisk med sitt put-and-take-koncept årligen runt 25 000 turister till småsjöarna runt Karlskoga.

Fisketurism med stor potential

Företagandet kring det svenska sportfisket har stor potential att utveckla landsbygden, men då krävs en höjning av kunskapen på området. Det är en av slutsatserna i en rapport som Jordbruksverket har beställt.

Värdeökning gynnade kustnära fiske

Fortbildning och tillgång till rätt utrustning är nycklar för att stärka och i förlängningen bevara det kustnära småskaliga fisket. Detta tog fiskarkollektivet i Blekinge skärgård fasta på och startade projektet Ökat värde utan ökat uttag.

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU