Samtal, samverkan och framtidstro i Västervik – Landsbygdsveckan skapade nya mötesplatser

Västervik var en av platserna där en lokal hubb arrangerades under Landsbygdsveckan. Vad som började med ett gemensamt tittande på invigningen av Landsbygdsveckan växte till något mer – ett levande samtal om landsbygdernas roll, möjligheter och framtid. På plats fanns tre studenter från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som här skildrar sina erfarenheter och intryck.

Den 6 maj under Landsbygdsveckans första dag, bjöd Campus Västervik in till en lokal hubb. Det var både forskare, medarbetare från Campus Västervik och engagerade från omkringliggande byalag och andra föreningar på landsbygden bland de deltagande. Engagemanget i rummet var tydligt.

– Samtliga deltagare var på olika sätt engagerade i ämnet, och det märktes att de hade ett genuint intresse, berättar SLU-studenterna Lo, Alma och Lena.

Det bjöds också på fika, men kanske ännu viktigare – det bjöds på samtal, samverkan och framtidstro.

– Invigningen av Landsbygdsveckan var både intressant och uppskattad. Många verkar ha kunnat hämta inspiration till sina egna bygder från den, beskriver SLU-studenterna.

Malin Ohlsson, landsbygdsutvecklare vid kommun, och personal vid Campus Västervik, berättade om deras samarbete och vilken viktig roll Campus Västervik spelar för kommunen. Att skapa mötesplatser där olika aktörer kan samlas för att diskutera landsbygdens framtid visade sig vara värdefullt och efterlängtat.

Pausen som följde efter invigningen och innan landsbygdsrådets möte blev en stund av reflektion och djupare samtal. Rummet fylldes av ett naturligt sorl där samtalen flödade fritt.

Vad innebär det egentligen att bo i glesbygd eller landsbygd? Är det relevant eller förlegat att tala i termer av stad och land som motsatser? Vem sätter agendan – och vems perspektiv får höras? Det var några av de frågor som diskuterades. Det fanns också ett behov av att diskutera landsbygdens definition och roll i dagens samhälle. Deltagare delade berättelser om lokala initiativ, föreningslivets betydelse och det ideella engagemang som ofta bär samhällen där resurserna är begränsade.

– Det blev tydligt att det finns en stark lokal kraft i många av byarna inom Västerviks kommun, berättar SLU-studenterna.

Samtidigt fanns en ärlig ton i samtalen. Flera deltagare lyfte fram hinder som byråkrati, tröga processer och avsaknad av stödstrukturer. Men trots utmaningarna var tonen hoppfull och samtalen präglades av framtidstro och handlingskraft.

– Det var tydligt att Landsbygdsveckan fungerade som en plats för nya tankar, kontakter och idéer, konstaterar SLU-studenterna.

Direkt efter hubben fortsatte dagen med ett öppet möte arrangerat av landsbygdsrådet i Västervik, som samlade politiker, tjänstepersoner och civilsamhällets företrädare. Fyra gånger om året träffas rådet. Deras möten brukar inte äga rum i Västervik utan man träffas i olika byar varje gång.

– Det är viktigt för att faktiskt nå ut till alla delar av kommunen, säger Malin Ohlsson.

Under mötet delades information om aktuella projekt, utmaningar och möjligheter till samverkan. En särskilt viktig punkt denna gång var Campus Västerviks roll i kommunens utveckling. Flera deltagare lyfte att möjligheten att kunna studera på hemmaplan var avgörande för att stärka både individens valmöjligheter och kommunens framtid.

Kvällen avslutades med mackor och fortsatt dialog. Deltagarna diskuterade vad som händer i deras byar och orter.

– Samtalen visade på ett starkt lokalt engagemang och en vilja att tillsammans hitta vägar framåt, avslutar SLU-studenterna Lo, Alma och Lena.