Landsbygdsnätverket

På god väg mot mindre anonym mat i de offentliga köken

Projektet MATtanken och branschföreningen Kost & Näring har tagit ett initiativ för att tillsammans med aktörer i den offentliga måltidsbranschen nå en gemensam definition av svenskt ursprung av livsmedel. Under ett möte i Stockholm den 5 mars diskuterades ett förslag till definition med representanter för 24 olika företag, organisationer och myndigheter som på något sätt är involverade i kedjan.

Varifrån kommer maten som serveras i de offentliga köken? Trycket är stort på de som arbetar i de offentliga måltidsverksamheterna att kunna svara matgäster och allmänhet på denna fråga. Från beslutsfattare finns krav att kunna redogöra för hur stor andel svenskt man köper in. Förra sommarens torka har gjort frågan än mer aktuell.

Det är i dagsläget svårt att på ett enkelt sätt hitta denna information, vilket är bakgrunden till MATtankens och Kost & Närings initiativ. Att branschen kommer överens om vad vi menar med ursprung är ett första och nödvändigt steg för att göra det enklare. En överenskommelse skapar förutsättningar för tydlig kommunikation kring livsmedels ursprung, inte minst i samband med beställning och vid uppföljning. Den lägger grunden för att i de digitala system som används tydligt synliggöra vilka produkter som har svenskt ursprung.

Representanter för 24 olika företag, organisationer och myndigheter deltog.

Monica Sihlén från Upphandlingsmyndigheten.

– Det är 2019! Det är helt orimligt att det ska vara så svårt för de som beställer livsmedel till de offentliga köken och för de som ska följa upp hur mycket svenskt som köpts in att inte enkelt kunna se detta i sina digitala system, säger Eva Sundberg, projektledare för MATtanken.

Under mötet den 5 mars diskuterades vilka kriterier som ska gälla när vi i den offentliga måltidsbranschen kommunicerar svenskt ursprung. Förslaget på kriterier var desamma som i dag används av Sverigemärkning AB. Inför mötet hade synpunkter samlats in från företag och organisationer i branschen, synpunkterna var många och spretade. Frågan är komplex och det är därför inte förvånande att det finns olika sätt att se på saken.

– Det är viktigt att vi menar samma sak när vi pratar ursprung. Det handlar inte om märkning utan om att vi har en gemensam syn på definitionen, säger Anna Svartsjö, Kost & Näring.

Uppslutningen var stor och det var en engagerad diskussion under mötet. Det blev tydligt att med dagens administrativa system och rutiner så försvinner information om livsmedels ursprung på vägen som hade behövt följa med ända fram till köken. Det blev även tydligt att de olika aktörerna saknar kunskap och förståelse för varandras förutsättningar och behov av information. Av den anledningen behöver olika aktörer prata mer med varandra för att hitta en lösning.

De 40 personer som fanns med på mötet har nu fram till den 20 mars att smälta allt som blev sagt och komplettera med sådant som inte blev sagt. Därefter kommer MATtanken och Kost & Näring att bjuda in till nästa steg i processen med siktet att nå en branschöverenskommelse innan årsskiftet 2019/2020.

Förslaget till definition som diskuterades under mötet

Förslaget är att branschen kommer överens om att när vi i den offentliga måltidsbranschen kommunicerar svenskt ursprung så är det nedanstående kriterier som gäller:

  • Alla djur ska vara födda, uppfödda och slaktade i Sverige
  • Odling ska ha skett i Sverige
  • I sammansatta produkter ska minst 75 % vara svenskt
  • Kött-, fjäderfä-, ägg-, fisk-, skaldjurs- och mjölkråvara är helt och hållet svenskt i alla produkter
  • All förädling samt packning ska ske i Sverige

Senast uppdaterad