Olika vägar mot lokal utveckling

Att vända en negativ trend med avfolkning och försämrad service är inte lätt – men det finns många bevis på att det är möjligt. Kristianstad, Röstånga och Örnsköldsvik är tre exempel som alla hittat sin väg mot lokalt engagemang och utveckling.

I Örnsköldsvik är det en tydlig politisk prioritering som ligger bakom de senaste årens framgångsrika landsbygdsutveckling. Inför mandatperioden 2011 pekades landsbygdsutveckling ut som ett prioriterat område under temat Bygd och stad i balans.

Kommunen satsade en miljon kronor årligen för landsbygdsutveckling och skapade tio servicepunkter. Avtal har skrivits med butiker som mot ersättning står för service i form av exempelvis enklare kaféverksamhet, dator och wifi, turistinformation och anordnar enklare publika arrangemang. 

Årets kommun 2012

– Servicepunkterna ingår i dag i den ordinarie verksamheten. Det har blivit en viktig del av vår landsbygdsutveckling och har bidragit till att förändra attityder, bland befolkningen på landsbygden men även kommunens andra invånare, säger landsbygdsutvecklare Lena Lindström.

Örnsköldsviks arbete belönades 2012 med utmärkelsen Årets kommun av riksorganisationen Hela Sverige ska leva. 

Man behöver inte uppfinna hjulet för att bedriva framgångsrikt landsbygdsarbete. Att dra lärdom av andras erfarenheter är en både enkel och effektiv metod, menar Kristianstads landsbygdssamordnare Fredrik Lager.

– Jag tycker att vi generellt är för dåliga på att titta på goda exempel. Ofta behöver man inte ens sträcka sig över kommungränsen, det räcker att titta på hur man har gjort i grannbyn. Det är en reflektion jag ofta gör när vi träffas i vårt landsbygdsråd.

Själv har han vänt sig några mil västerut och har haft ett antal gemensamma projekt med det lokala utvecklingsbolaget i byn Röstånga.

– Röstånga är ett av de ledande exemplen på hur man kan lyckas med lokal utveckling. De har legat i framkant, använt en del okonventionella lösningar och framför allt fått med invånarna själva i det lokala utvecklingsarbetet. Det har vi fått mycket inspiration av.

Ömsesidigt utbyte

Nils Phillips som är ordförande i Röstångas Utvecklings AB – bygdens lokalägda utvecklingsmotor – menar att utbytet har varit fruktbart för båda parter.

– Jag ser det som ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskap. Det är viktigt att man är generös med att berätta vad som funkar och inte funkar. Det finns inga affärshemligheter, det är ren samhällsnytta.

Idag är runt 400 Röstångabor delägare i bolaget som använt sitt kapital till att köpa och renovera förfallna fastigheter. Idag äger man bland annat en restaurant, en liten konsthall, ett bryggeri och en utbildningslokal.

– Fördelen med aktiebolag är att man enklare kan få ihop ett eget lokalt kapital och på det sättet finansiera saker som det annars inte finns intresse för. I vårt fall var det en fastighetsproblematik som varken privata entreprenörer eller det offentliga ville eller kunde lösa.

Text: Jakob Hydén

Foto Fredrik Lager: Claes Sandén, Kristianstads kommun