Nyfiken på Bodil Ståhl

En av de som driver Landsbygdsnätverkets arbete med klimatanpassning i landsbygder är Bodil Ståhl, projektledare och sakkunnig vid SMHI.

Berätta kort om dina arbetsuppgifter och din bakgrund.

– Jag är agronom med ekonomisk inriktning och arbetar på Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som är en nod för kunskap om klimatanpassning. Vi samlar bland annat in information och erfarenheter från olika delar av samhället och driver till exempel webbportalen www.klimatanpassning.se Länk till annan webbplats. i samverkan med andra myndigheter.

Som sakkunnig jobbar jag med omvärldsbevakning och medverkar också på olika möten och konferenser, som föreläsare eller facilitator. De senaste åren har jag varit engagerad i SMHIs Sida-finanseriade klimatanpassningsutbildningar med deltagare från bland annat systermyndigheter i flera afrikanska länder.

– Innan jag kom till SMHI arbetade jag några år som landchef för Viskogen i Uganda. I de afrikanska länderna är klimatanpassning, genom till exempel mer hållbara jordbruksmetoder, många gånger en överlevnadsfråga.

Inom Landsbygdsnätverket har du deltagit i en tillfällig arbetsgrupp som sprider kunskap om klimatanpassning. Vad har ni gjort för insats?

– Vi ordnade ett webbinarium i oktober där jag beskrev vad som menas med klimatanpassning och hur man kan arbeta med det. Vi hade också gruppdiskussioner för att få veta vilken information som behövs för att jobba med klimatanpassning. Bland annat efterfrågades konkreta exempel från jordbruket – och detta har vi tagit med oss, in i nästa webbinarium.

Nästa webbinarium är den 6 december. Vad händer då?

– Den 6 december medverkar två lantbrukare. De berättar om hur de ser på ett förändrat klimat, vad de redan gör och vad som behöver göras för att möta utmaningarna. Vi får också information om vad länsstyrelserna och Greppa Näringen kan bidra med. Till sist ska jag presentera SMHI:s klimatscenariotjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I den tjänsten presenteras vad olika klimatscenarier säger om det framtida klimatet i Sverige. Det är ett bra verktyg när man vill fördjupa sig!

Har ni som ingått i arbetsgruppen några medskick framåt – kring frågor som handlar om klimatanpassning i landsbygder?

– Här är fyra tips från oss: 1. Sätt dig in i hur klimatet kan förändras och hur det kan påverka dig och din verksamhet. 2, Ta reda på hur du kan minska din sårbarhet genom att till exempel öka din egen beredskap. 3. Leta efter lösningar som är positiva oavsett hur stora klimatförändringarna blir och som gärna har andra positiva bieffekter. Ett exempel kan vara att stärka eller återskapa våtmarker så att både vattenreglering och biologisk mångfald gynnas. 4. Samarbeta och samverka med andra!

Vilket behov kan Landsbygdsnätverket fylla när det gäller klimatanpassning i landsbygder?

– Det vore väldigt värdefullt om nätverket kan bidra till att fler får upp ögonen för vikten av hur verksamma på landsbygder kan öka sin egen beredskap för ett förändrat klimat! Fler temadagar/webbinarier med mer specifikt innehåll riktat till olika målgrupper skulle vara intressant för många, tror jag.

Klimatanpassning är en fråga med både bredd och djup. Är det frustrerande att det är så komplext?

– Det är snarare både intressant, utmanande och inspirerande att arbeta med klimatanpassningsfrågor. Det pågår mycket bra arbete på alla nivåer, samtidigt som mycket arbete återstår. Jag upplever att många vill veta mer om klimat, klimatförändringar och klimatanpassning. Det är ju viktiga frågor som vi har att hantera – för att vi ska kunna skapa ett samhälle som i framtiden är bra att leva i.