Landsbygdsministern Jennie Nilsson, forskaren Josefina Syssner och utvecklingschefen Moa Björnsson. Det är några av gästerna på den digitala nationella landsbygdsträffen den 10 februari.
Mer uppsökande verksamhet, tydligare ingångar i regionen och mer samspel. Det var några slutsatser från deltagarna på en workshop om att stötta Smarta landsbygder.
Trots att vattenbruk finns i hela landet och att yrkesfiske bedrivs i både sjöar och hav är vattenbruk och fiske två näringsgrenar i Sverige som många kanske inte vet så mycket om.
Hur får man till ett framgångsrikt servicearbete? Och hur ser man till att resultatet blir långsiktigt? I webbinariet den 2 februari presenterar Camilla Jägerhem Tillväxtverkets formel för utveckling av kommersiell service i landsbygder.
Smarta Landsbygder handlar i stora drag om till exempel att dra nytta av digital teknik, hitta lokala finansieringslösningar, korta livsmedelskedjor och samordning av service men också om samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå. Det finns alltså inte en och samma modell för vad smarta landsbygder kan innebära.
Du är ju ordförande i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp EIP-Agri som arbetar med innovationsfrågor inom gröna näringar. Vilka är de viktigaste frågorna som ni jobbar med just nu?
Hållbar kosmetika, växtbaserade alternativ till plast, nya produkter av kaffesump, snigelmedel. Nu finns det möjlighet att ta del av ett antal unga entreprenörers berättelser – om sina utvecklingsresor, inom bioekonomin i Östersjöregionen.
Kan sociala innovationer vara lösningen på våra samhällsutmaningar? Och hur kan olika samhällsaktörer mobiliseras för detta? I webbinariet den 19 januari presenterar Malin Lindberg, professor vid Luleå tekniska universitet, aktuella forskningsresultat och praktiska exempel på sociala innovationer.