Landsbygdsnätverket

Andrés Estebán arbetar på den spanska organisationen för standardisering UNE

Hallå där... Andrés Estebán

Du är projektledare och arbetar med internationella samarbeten hos den spanska organisationen för standardisering UNE där bland annat kolbindning i jordbruket varit på agendan.

Allas strategi behöver ändras för att det ska få en verklig inverkan i kampen mot klimatförändringarna

Vad är det viktigaste ni arbetar med?
– CARBOCERT-projektet hade två huvudmål som faktiskt båda redan har uppnåtts. Ett var skapandet av en guide för “best practice” metoder inom lantbruket för kolbindning. Det andra var att skapa en grundläggande certifiering för användandet av kolbindningsmetoder som skulle hjälpa lantbrukaren se ett mervärde i det konserverande arbetet.

Vilka och hur många når ni via er verksamhet?
– I vår studie inkluderar vi sex olika grödor: vete, ris, oliver, vin eller druvor, mandel och citrus. Så vår målgrupp har varit lantbrukare inom dessa områden. Vi har arbetat med 30-40 lantbrukare som vi har samlat in data från, om deras erfarenhet av hur de nya metoderna har hjälpt dem att binda mer kol i jorden.

– Det är svårt att säga hur många lantbrukare vi har nått med projektet i stort, då vi i början av augusti la ut guiden som en gratistjänst på vår webbplats. I projektet har vi inte bara haft kontakt med lantbrukare utan också intresseföreningar och vi har haft möjlighet att synas mycket i media. Vi har inte någon fortsättning på projektet så det finns ingen uppföljning på om lantbrukare verkligen infört metoderna.

Hur minskar klimatpåverkan via det ni gör?
– Jag tror att både certifieringen och guiden hjälpt till att främja ett annat sätt att producera grödor på. Att det finns en dubbel effekt i att binda mer kol i marken och att det samtidigt ökar markens produktivitet.

– Vi tappar mycket produktivitet i jorden på oroande nivåer världen över. Viss statistik har sagt att år 2050 kommer hälften av den mark som används för grödor ha extremt låg bördighet. Så med kolbindning gör man odlingsjorden mer hälsosam och effektiv samtidigt som man minskar koldioxidutsläppen.

Vilka åtgärder i lantbruket vill du särskilt lyfta fram?
– Jag skulle säga att alla metoder som valts ut i guiden fungerar på grund av att de ger effektiva resultat och är de som passar bäst för kolbindning och för att minska utsläpp av växthusgaser. En åtgärd är till exempel att återanvända restavfall från träden på en citrusgård tillbaka i jorden. Detta gör både att kol binds i marken och att man undviker utsläpp som skulle uppstå om man valt att elda upp restprodukterna, vilket är vanligt förekommande i konventionellt lantbruk.

Hur förbättras lantbrukarnas lönsamhet?
– Våra studier skiljer sig fortfarande åt vad gäller om det är det konventionella sättet, eller om det är de metoder vi främjar, som är mest kostnadseffektivt för lantbrukaren. I vissa fall är det så och i andra lite mer tveksamt, och det beror mycket på regionens klimat och markens kvalitet.

– Dock visar studier ofta att våra metoder långsiktigt är lite mer kostnadseffektiva, då kortsiktiga konventionella metoder som att mineralisera jorden oftast leder till sämre bördighet kommande säsonger.

Hur bör verksamheten utvecklas i framtiden?
– Vårt mål med detta projekt var att främja ett bevarande lantbruk och säsongsbetonat lantbruk. På ett generellt plan skulle jag även vilja se att detta kombineras med en kortare distributionskedja och utbildning för konsumenten, för att undvika att det efterfrågas jordgubbar i februari eller mitten av december. Allas strategi behöver ändras för att det ska få en verklig inverkan i kampen mot klimatförändringarna.

Mer information

Besök UNEs hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt
Andrés Estebán, Projektledare, Internationella samarbeten, UNE, Madrid, Spanien
aesteban@une.org, +34 914 325 935

Publicerades 2020-10-01

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU