Landsbygdsnätverket

Foto: Helena Karlén

Introducera svensk sötpotatis på marknaden

Det är stort intresse för nya grödor i Sverige. Projektet syftar till att skapa ett säkert system för att introducera svensk sötpotatis och andra nya grödor i Sverige.

Efterfrågan på nya produkter i grönsaksdisken ökar. Exempelvis ökade konsumtionen av sötpotatis med 1600 procent från år 2010 till 2018. Introduktion av nya lönsamma grödor är en utmaning, särskilt med tanke på att det krävs volymer för att dagligvaruhandel och industrin ska bli intresserade. Nya grödor behövs också för att inte andelen svenskodlat på marknaden ska ge vika för importerade varor. Särskilt vegetativt förökade grödor är en utmaning och därför valdes sötpotatis som modellgröda.

 - Det behövs helt nya samarbetsformer där man delar på risker, finansiering och löser problem gemensamt, säger Helena Karlén, SLU, som är projektledare. Jag har fått uppleva att stå med ett stort fält med sötpotatis, med odlaren och handelns representanter. Men handeln ville inte lämna ett pris förrän de får veta volymer och kvalitet. Odlaren ville då inte göra upp någon affär utan att få ett pris. Det var ett moment 22. Tänk om vi hade haft en samarbetsorganisation för att lösa sånt här.

Smartare fördelning av utvecklingskostnaderna behövs

 - Handeln behöver förstå att för att det ska bli något, så måste man finnas med i början och dela på utvecklingskostnaderna. Det kan inte ligga på en enskild odlare att lösa problem med allt från sorträttigheter till att nå dagligvaruhandeln med stora volymer och hög leveranssäkerhet. Det behövs en strategi för lönsamhet i alla led och i alla steg, betonar Helena.

Tack vare projektet har ett starkt nätverk med många aktörer i Sverige och internationellt bildats, och odling har kommit igång. Ett varumärke för svensk sötpotatis har tagits fram och svensk sötpotatis finns nu i handeln, om än inte i hela landet. En handelsträdgård siktar på att kunna producera vegetativt material till odlare. Det finns möjligheter, men det saknas kompetens, rådgivning och stödfunktioner.

Bygg upp kompetensen

 - Vi har magert med kompetens när det gäller vegetativ förökning och fröproduktion i Sverige, och det måste finnas en sortprovning som går att lita på, säger Helena. Idag kommer mycket växtmaterial som import, vilket ger risk för smittspridning och problem att få de sorter man vill ha. Så vi skulle behöver bygga upp kedjan här igen.

De juridiska aspekter på sorter och sorträttigheter visade sig vara ytterligare ett område där Sverige tappat sin kompetens.

 - Det finns en lagstadgad växtförädlarrätt, men det saknas kompetens kring hur man gör upp avtal och tecknar juridiska förbindelser med utländska handlare inom sticklingar och plantor, berättar Helena. De aktörer som säger sig ha skyddade sorter har en stor makt, och det kan vara svårt att får tag på de bästa nya sorterna, särskilt om man saknar kunnande och kontakter om sådana förhandlingar och avtal.

Från nyhet till artikelnummer

 - Det är steget ”från nyhet till artikelnummer” som kräver samarbeten och investeringsvilja och ett snabbt tempo för att lösa problem parallellt. EIP-projektet är avslutat nu, men vi vill gärna fortsätta jobba för att få fram en gemensam strategi för hur volymerna successivt ska öka på marknaden med bibehållen lönsamhet i alla led, avslutar Helena.

Text: Lisa Germundsson

FAKTA

Projekt: Ett säkert och effektivt system för införandet av nya grödor i Sverige
Projektägare:
HIR Skåne AB
Budget: 2,9 miljoner kronor
Kontakt: Helena Karlén, 070-233 85 60

Här kan du läsa mer om projekten: Godkända innovationsprojekt - EIP-Agri
Här kan du läsa mer om andra EIP-projekt inom EU: Projectslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Publicerades 2020-05-18

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU