Landsbygdsnätverket
Pim Bendt står på en åker. Han har röd jacka och en ljus tröja på sig.

Foto Privat

Nyfiken på Pim Bendt

Du arbetar på Naturskyddsföreningen och är ny ledamot i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Miljö & klimat. Hur jobbar du med ekosystemtjänster, miljö och klimat?

– Mitt fokus just nu handlar om att bidra till utvecklingen av ett odlingslandskap med friska ekosystem och ett lantbruk som utgår från planetens begränsade resurser. Lantbrukets roll behöver uppvärderas i den allmänna opinionen. Utöver att producera den mat vi äter förvaltar ju bönderna stora delar av våra landskap och ekosystem. En viktig fråga i mitt arbete blir då hur de ska få bästa möjliga förutsättningar att göra just detta på ett så hållbart sätt som möjligt?

Hur kan ditt jobb bidra till att främja miljöarbetet och ekosystemtjänster i de gröna näringarna?

– Två centrala frågor i mitt arbete är vad samhällets uppdrag till lantbruket borde vara och hur det ska finansieras. Om vi vill att lantbrukarna både ska kunna producera mat och ta hand om våra ekosystem så måste vi betala för det. Något som marknaden idag inte är tillräckligt bra på.

– Därför jobbar Naturskyddsföreningen mycket med att påverka jordbrukspolitiken så att miljöersättningar maximeras. Samtidigt försöker vi påverka handel och livsmedelsindustri att ta ett större ansvar. Primärledet kan inte ta all risk och de måste få en större del av marknadsvärdet för sina produkter. Det måste bli lönsamt att producera hållbar mat.

Det finns fyra typer av ekosystemtjänster; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande tjänster. Kan du ge exempel på olika typer av ekosystemtjänster som du vill främja?

– I min mening är mångfald i alla led centralt för att bevara och stärka ekosystemtjänster. Vi behöver artrika odlingslandskap, mer våtmarker och fler lantbrukare. Till följd av klimatförändringarna kommer störningar bli både fler och kraftigare vilket ökar pressen på våra ekosystem. En uthållig landsbygd behöver kunna behålla vatten i torka och sprida ut det när det regnar, en mångfald av insekter för pollinering och skadekontroll, djur i hagarna och människor på gårdarna.

Vad ser du för möjligheter och hinder för de gröna näringarnas miljöarbete framöver?

– En central utmaning för miljöarbetet i sektorn är att lönsamhet för många lantbrukare fortsatt bygger på ökad specialisering, rationalisering, och allt större produktionsenheter. Vi fortsätter lägga allt fler ägg i samma korg. Samma problematik präglar produktionen även i många andra sektorer. Men den blir kanske särskilt påtaglig i de gröna näringarna eftersom de står i direkt kontakt med våra ekosystem och naturens nycker, och den oförutsägbarhet som det för med sig.

– Förenklade produktionssystem leder till förenklade landskap, vilket ökar sårbarheten både för lantbrukaren och de ekosystemtjänster vi är beroende av. Vi måste hitta sätt att finansiera en diversifiering i våra landskap, i hur vi producerar, och i vad vi producerar. Det är ju idag till exempel väl belagt att små gårdar och små fält har en positiv effekt på biologisk mångfald.

– Jag tror mångfaldsperspektivet rymmer stora möjligheter för lantbruket. Utan bönder och djur i våra landskap tappar vi ju de värden vi vill ha, både sociala, ekologiska och ekonomiska. Det är därför positivt att insikten om lantbrukets och de gröna näringarnas särställning som samhällsbärande verkar öka inom politiken, något som pandemin har bidragit till.

– Alla som jobbar med de här frågorna måste nu samarbeta för att utveckla och saluföra ett mer mångfacetterat, hållbart och långsiktigt lönsamt uppdrag till lantbruket som både politik, marknad och konsumenter förstår att de måste bidra till.

Publicerades

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU