Landsbygdsnätverket
En vit drönare mot en blå himmel

Foto Gustav Wiberg

Kraftfull drönare skapar stora möjligheter för renskötare

En ny snabb drönare med stor räckvidd har utvecklats för renskötare. Tack vare finansieringen genom EIP-Agri kunde de tillsammans med en tillverkare inleda ett lyckosamt innovationsprojekt.

– Det här innovationsprojektet har möjliggjort att vi kunnat utveckla en drönare som inte bara kommer uppfylla många önskemål hos renskötarna, utan även komma till stor nytta hos flera andra aktörer. Vi har inte bara fått svenska förfrågningar utan även från våra nordiska grannar, säger Erik Wiberg som tillsammans med bland andra sina bröder Gustav och Magnus har företaget Katla Aero AB.

– Vi samarbetar med renskötare i samebyarna Könkämä, Sirges, Gran och Vilhelmina, fortsätter Erik. I samarbetsgruppen ingår också Borgefalk Research Corporation AB och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är projektägare. Tillsammans med SLU och renskötarna har vi kommit fram till vilka funktioner vi behöver utveckla. Vi sköter den tekniska utvecklingen utifrån det. Forskarna på SLU bidrar tillsammans med renskötarna med djurvälfärdsaspekter, så att metoderna blir funktionella utan att utsätta djuren för exempelvis onödig stress.

Nya regler för drönare

Området har rönt ett mycket starkt ökande intresse men utan ett genomarbetat regelverk för att tillåta storskalig användning av större drönare. Nu har EU:s luftsäkerhetsmyndighet sedan en tid levererat ett sådant. Drönaranvändningen delas in i ”öppen kategori”, där man måste kunna se drönaren. Där krävs viss utbildning och att man tagit ett drönarkort. I den specifika kategorin är kraven högre, man ska anmäla bland annat utformning, organisation och användningssätt och får efter ansökan ett operativt tillstånd. I den kategorin är det möjligt att flyga drönaren utom synhåll.

– Det som utmärker vår drönare är att den snabbt kan stiga rakt upp via lyftande propellrar, berättar Erik Wiberg. För start och landning behövs därför bara en liten plan yta. När den nått marschhöjd används i stället framåtdragande propellrar och en vinge anpassad för hög hastighet. Det gör att den kan flyga många mil som ett flygplan i närmare 200 km/tim. Det kan jämföras med en hobbydrönare som flyger betydligt kortare och då i runt 70 km/tim.

Täcker stort område

Drönarens utformning och styrka gör att den kan klara dåligt väder med hårda vindar och den kan även användas i mörker. De laddningsbara batterierna räcker till 45 minuters flygtid och då kan man täcka ett stort område.

Som i så många andra innovationsprojekt har pandemin varit utmanande. Det har varit svårare att ordna möten och det har varit långa leveranstider för nödvändiga komponenter.

– Det har främst varit nackdelar med pandemin, säger Erik Wiberg, men den har också bidragit till en stresstest för de olika tillverkare av komponenter som vi har haft affärer med. De som klarat denna period bäst är de som vi kommer att ha ett framtida samarbete med.

I juli 2022 ska projektet vara klart och under året ska drönare finnas till försäljning. Därmed får renskötarna tillgång till ett kraftfullt redskap för förflyttningar och sökningar efter renar samt för olika slags datainsamling. Det ger högre effektivitet, större flexibilitet, bättre arbetsmiljö och minskad miljö- och klimatbelastning.

Text: Inger Pehrson

FAKTA

Projekt: Utvecklingsprojekt för ökad användning av drönare i rennäringen
Projektägare: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Projektslut: 2021-05-31
Budget: 7,3 miljoner kronor
Kontakt: Erik Wiberg, 070-304 01 01

Vill du läsa om fler innovationsprojekt?

Då ska du gå till vår webbsida Inspirerande innovationsprojekt

Publicerades