Landsbygdsnätverket

Landsbygdsnätverkets Aktivitetsplan 2021-2022

Under maj-september 2020 genomfördes en omfattande dialog med olika intressenter. De nätverksbehov som identifierades genom dialogen, i kombination med behoven inom ramen för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeri- och vattenbruksprogrammet, är utgångspunkten för styrgruppens prioriteringar. Prioriteringarna styrs också av den budget som nätverkets har tilldelats. Åren 2021-2022 är en period mellan två programperioder. Det innebär att nätverket under 2021 till 2022 verkar inom ramen för:

  • förlängning och avslut av landsbygdsprogrammet 2021-2022
  • avslut och uppstart av havs-, fiske- och vattenbruksprogrammet
  • övergång till den strategiska planen i den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027

En viktig utgångspunkt för prioriteringarna är också styrgruppens förslag om vad som bör stå om nätverket i den svenska strategiska planen för genomförandet av jordbrukspolitiken 2023-2027.

Landsbygdsnätverket ska samla och skapa ett nätverkssamarbete mellan civilsamhällesorganisationer, näringslivsorganisationer, rådgivare, forskare och myndigheter. Dessa har, både direkt och indirekt, betydelse för att genomföra landsbygdsprogrammet, den kommande strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och det nationella programmet med finansiering från Europeiska Havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.

Nätverkets mål är att medlemsaktörerna ska samarbeta för att nå:

  • Ökat deltagande i genomförandet av landsbygdsprogrammet och den kommande strategiska planen för CAP, inklusive lokalt ledd utveckling. Det samma gäller genomförandet av det nationella havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Nätverket verkar också verkar för genomförandet av den nationella livsmedelsstrategin, för målen i de nationella miljö- och klimatmål samt för målen i den nationella landsbygdspolitiken.
  • Ökad förmåga att medverka till att genomföra landsbygdsprogrammet, den kommande strategiska planen och havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.

Det sker genom att nätverket är en plattform för:

  • Att skapa ömsesidigt lärande och samverkan mellan olika kompetenser samt mellan och inom olika nivåer; lokal, regional, nationell och internationell.
  • Att utbyta och bygga kunskaper, i synnerhet för att främja innovationer inom primärproduktionen i gröna och blå näringar. Kunskapen ska också främja innovationer inom lokalt ledd utveckling och inom andra näringar i landsbygder. Här är det viktigt att koppla samman aktörer med kompletterande kompetenser och resurser för att skapa nya lösningar.
  • Att samla, analysera och sprida lärdomar från resultaten av de insatser som stöds av landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt programmet för lokalt ledd utveckling med finansiering från regionalfonden och socialfonden. Det är viktigt att sprida kunskap om metoder som fungerat så att dessa kan användas i hela landet.
  • Att koppla till och skapa synergier med andra unionsfinansierade strategier och nätverk. Detta handlar i synnerhet om att stärka kunskaps- och innovationssystemet inom primärproduktionen men också om att stärka genomförandet av lokalt ledd utveckling.
  • Att underlätta för transnationella samarbeten och deltagande i europeiska nätverket.

Medskapande och medlemsinflytande är grunden i Landsbygdsnätverket. En annan viktig del är att det är en neutral arena där intressen med olika perspektiv kan mötas på likvärdiga villkor. En bred intressentdialog har visat att det finns ett stort intresse för att engagera sig i nätverket. För att nå målen ovan är det viktig att de som samlas i nätverket får likvärdiga möjligheter att vara engagerade och drivande i den verksamhet som genomförs med nätverkets resurser. Engagemanget bidrar både till nytta för de som deltar och till de övergripande målen.

Merparten av verksamheten i nätverket ska initieras och utföras av de ingående aktörerna, det vill säga medlemmarna. Nätverkets budget kan täcka medlemmarnas direkta kostnader för att de gör insatser i nätverket. Det gäller alla utom nationella myndigheter. Ett kansli bistår och stöttar samarbetet mellan medlemmarna.

Som medlemsdrivet nätverk har medlemmarna ett gemensamt ägarskap av sitt nätverk. Det innebär att det styrs av det partnerskap som nätverket utgör. De övergripande ramarna styrs genom EU-lagstiftningen, landsbygdsprogrammet och den kommande strategiska planen för CAP, havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och av den budget som nätverket tilldelats. De löpande prioriteringarna och uppföljningen av resultat sker genom en styrgrupp bestående av organisationer från näringsliv, civilsamhälle, forskning, rådgivning och offentlig sektor. Representanter från offentlig sektor ska utgöra en minoritet av ledamöterna i styrgruppen. Intressenter som representerar gröna och blå näringar samt aktörer inom miljö och klimat ska utgöra en majoritet av ledamöterna.

Prioriteringen av aktiviteter inom nätverket utgår från regelbundna inventeringar om viktiga nätverksbehov bland medlemmarna med fokus på att uppnå målen om ökad delaktighet och ökad förmåga. Prioriteringarna omsätts i etappmål som ligger till grund för hur resurserna fördelas mellan de olika verksamheterna som medlemmarna genomför tillsammans. Dessa mål och budget formuleras i aktivitetsplaner. Resultat och utfall av aktiviteterna följs upp regelbundet av styrgruppen och rapporteras till förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittéerna.

Förvaltningsmyndigheten för landsbygdsprogrammet och havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet har uppdraget att tillhandahålla kansliet. Kansliet bistår och stöttar samarbetet mellan medlemmarna i nätverket. I uppdraget ingår att, i samråd med medlemmarna, upprätta stadgar som reglerar medlemskap, kostnadsersättningar samt styrgruppens sammansättning, mandat och funktion.

En intressentdialog har genomförts under 2020. Den finns redovisad i särskild rapport. Här följer en sammanfattning av rapporten.

EU-kommissionen vill att de nationella nätverken för den kommande gemensamma jordbrukspolitiken ska vara plattformar för ökad delaktighet och att de i ännu högre grad ska bygga kapacitet genom ömsesidigt lärande och samverkan. Det framgår av förslagen till EU-förordning. Resultaten från intressentdialogen visar att det överensstämmer väl med de svenska intressenternas önskan.

Många som vill lära av andras perspektiv

Dialogen visar att det finns många aktörer från olika intresseområden som vill engagera sig i nätverket. De är överens om att Landsbygdsnätverket är en viktig mötesplats där deras olika kunskaper och perspektiv kan korsbefruktas. Enligt flera intressenter är det en förutsättning för att hitta nödvändiga nya lösningar och för att nå målen med den gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitiken, havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och att bidra till de nationella målen med livsmedelsstrategin, klimat- och miljömål samt de nationella landsbygdspolitiska målen.

Många medlemmar är angelägna om att under kommande år kunna bidra till att utveckla nya innovativa lösningar i gröna och blå näringar. Det finns en vilja att verka inom hela livsmedelskedjan, från primärproducent till konsument, att inkludera fler samt att vara med och skapa hållbara lösningar i lokal och regional landsbygdsutveckling.

Information för gemensam reflektion

Dialogen visar att många är nöjda med de informationskanaler som har utvecklats inom nätverket, exempelvis Podden Landet, webbinarierna och nyhetsbreven. Men flera vill kunna använda informationen ännu mer för inspiration och gemensam reflektion, som ett led i en process med att gemensamt bygga kunskap och utveckla samarbeten.

Andra viktiga mervärden

Flera intressenter tycker att det är viktigt att nätverket, i större utsträckning än hittills, kan fungera för nätverkande på olika nivåer. Detta för att koppla samman olika aktörer såväl inom som mellan nivåer.

Många vill också använda sitt engagemang i Landsbygdsnätverket till är att nyansera den urbana normen och öka kunskapen om olika landsbygder. På så vis vill de bidra till en mer landsbygdssäkrad utformning och tillämpning av politiska beslut, och samtidigt gynna arbetet med livsmedelsstrategin.

Angelägna fokusområden

Omställning, innovation, livsmedelsstrategi, entreprenörskap och lokal utveckling är fokusområden som många ser som angelägna för nätverket kommande år.

Över 200 personer i dialogen

Över 200 personer från 76 organisationer och myndigheter deltog i intressentdialogen. Hälften är intressenter från organisationer och myndigheter med ett sektorövergripande intresse och ansvarsområde, inom exempelvis livsmedelsstrategi och lokal utveckling. Cirka 40 procent kommer från organisationer med fokus på gröna och blå näringar, inklusive miljö- och klimatfrågor. Dialogen har förts i tre delar; en enkätundersökning, workshops i nätverkets arbetsgrupper och internt i Jordbruksverket samt genom 13 fokusgruppsmöten.

Det är resultaten från intressentdialogen som ligger till grund för styrgruppens följande prioriteringar.


Merparten av verksamheten genomförs av personer som representerar organisationer och myndigheter som är medlemmar i nätverket. Oftast sker arbetet genom att dessa personer samarbetar i olika grupperingar med stöd av nätverkskansliet. Vissa delar av verksamheten genomförs av kansliet. Grupperna leds av ordföranden som utses av styrgruppen. Det är gruppernas ordförande tillsammans med kansliet som sätter samman grupperna. De som ingår utformar och genomför gruppens aktiviteter.

Det genomförs dessutom utmaningsstyrda och tidsbegränsade nätverksprocesser vid sidan av grupperna. Det är medlemmarna som initierar utmaningarna. Processerna genomförs stegvis av berörda medlemmar med stöd av kansliet från utmaning eller samarbetsbehov till uppstart av ett samarbete för att lösa utmaningen. I processerna kombineras olika arbetssätt för nätverkande på ett ändamålsenligt sätt. Styrgruppen tilldelar fortlöpande resurser till de enskilda initiativen från en särskild budgetpost.

Styrgruppen har fastställt att all verksamhet som bedrivs inom Landsbygdsnätverket ska:

  • vara inkluderande, det vill säga att den ska underlätta för alla, oavsett kön, ålder eller etnicitet att kunna delta i landsbygdsutvecklingen
  • vara miljömässigt hållbar
  • bidra till att förbättra attityder och värderingar för en god balans mellan landsbygd och stad
  • ta hänsyn till och driva de möjligheter som digitalisering innebär

Styrgruppen har vidare fastställt att:

  • Organisationer och myndigheter som är medlemmar i Landsbygdsnätverket, samt deras medlemmar och målgrupper, är både utförare och den huvudsakliga målgruppen för de insatser som genomförs i nätverket. Utöver dessa är potentiella stödmottagare och beslutsfattare också viktiga målgrupper. För vissa av nätverkets aktiviteter är en sekundär målgrupp den bredare allmänheten.
  • Erfarenhetsutbyte, insamlande och spridning av goda exempel samt nationellt och internationellt samarbete är viktiga verktyg för måluppfyllelse.
  • Verksamheten ska bedrivas genom eller i samråd med, och till gagn för, de som är verksamma på flera nivåer; lokal, regional, nationell och internationell. Verksamheten bör stärka nätverkandet såväl mellan regioner som inom regioner och mellan olika nivåer. Det sker delvis genom att det i alla grupper finns representanter från såväl lokal eller kommunal, regional och nationell nivå. Leadergrupper och regionala klusterorganisationer är viktiga regionala noder i nätverket som samlar motsvarande aktörer som Landsbygdsnätverket samlar på nationell nivå. De är viktiga aktörer som ska finnas representerade i nätverkets olika verksamheter.
  • Den kunskap som samlas och utvecklas i Landsbygdsnätverket sprids brett i de organisationer och myndigheter som är medlemmar i nätverket. Den ska ligga till grund för såväl individ- som organisationsbaserat lärande. Den kunskap som samlas sprids också för att kunna utgöra ett underlag för politikens utformning.
  • I möjligaste mån är det individer från medlemsorganisationer som representerar Landsbygdsnätverket i internationella nätverksaktiviteter. Förankring och återkoppling ska ske till berörda medlemmar för att ge en bred spridning av de mervärden som det internationella nätverkandet ger.
  • Kommunikation är ett viktigt verktyg för nätverksarbetet. I en kommunikationsplanen för 2021–2022 beskrivs principerna för vilka i nätverket som kommunicerar, vad som kommuniceras och vilka kommunikationskanaler som används.

Utförare och målgrupper inom nätverket kan illustreras på följande sätt:

Illustration med en mörkgrön cirkel i mitten, som ska likna en kärna, och tre cirklar som rör sig utåt och blir ljusare i färgen. Den innersta har texten "Representanter från aktiva medlemmar". Cirkeln utanför den har texten "Kontaktpersoner passiva medlemmar". Cirkeln utanför den har texten "Medlemmarnas medlemmar och målgrupper". Den yttersta cirkeln har texten "Bredare allmänhet". Över alla fyra cirklar finns en ruta med texten "Stödmottagare". Över de tre yttersta cirklarna finns en annan ruta med texten "Beslutsfattare".

Representanter från organisationer och myndigheter kan vara både utförare och målgrupp (den innersta gröna cirkeln). Det finns också organisationer och myndigheter i nätverket som är mer passiva medlemmar (den andra cirkeln från mitten). Nyttan av de insatser som genomförs i nätverket ska inte stanna bland individer i de två innersta cirklarna. Den måste också komma personer i de andra cirklarna till del. Dock är ambitionsnivån lägre när det gäller att nå en bredare allmänhet jämfört med målgrupperna som finns i de andra cirklarna.

Etappmålen kommer att följas upp genom en medlemsenkät med frågor om hur resultaten stämmer överens med deltagarnas förväntningar. I vissa fall kan resultaten följas upp kvantitativt. Grupperna inom nätverket kan också föreslå uppföljningsfrågor som rör operationella mål till medlemsenkäten. Men framför allt ska den operativa verksamheten följas upp i anslutning till att aktiviteter har genomförts, exempelvis genom deltagarenkäter.

Bilden nedan illustrerar mållogiken för Landsbygdsnätverket. Den yttersta nyttan handlar om de politiskt formulerade målen och de anges i kolumnen längst till höger. Närverksmålen med sikte på 2027 handlar om de mervärden som medlemsorganisationerna ska få i form av att de blir mer delaktiga och får en ökad förmåga att bidra till de politiskt uppsatta målen. Det beskrivs genom nätverksmålen i andra kolumnen från höger. Den första delen av meningen i rubrikraden är den samma för de två etappmålen, varav det ena etappmålet handlar om omställning till hållbart företagande och det andra handlar om omställning till hållbar lokal utveckling.

Med medlemsorganisationer avses civilsamhällesorganisationer, näringslivsorganisationer, rådgivare, forskare och myndigheter. Bland myndigheter finns också handläggande myndigheter, förvaltningsmyndigheten och utbetalningsmyndighet.

För att nå nätverksmålen 2027 finns etappmål för 2021-2022. De beskrivs i mittkolumnen. Även dessa handlar om medlemsorganisationernas mervärde och den första delen av meningen för samtliga etappmål finns i kolumnrubriken.

De i nätverket (medlemmar eller kansli) som genomför insatser ska utforma dem på ett sådant sätt att de leder till etappmålen. Därför ska de som ansvarar för insatserna formulera operativa mål. Det illustreras i andra kolumnen från vänster. De operativa målen formuleras i arbetsplaner och utfallet rapporteras i lägesrapporter till styrgruppen.

I första kolumnen från vänster beskrivs de insatsområden som förväntas leda till målen. De i nätverket som medverkar till att planera, genomföra och följa upp insatserna utformar lämpliga aktiviteter och kommunikationsinsatser. Genom kansliet finns stöd för samordning och gemensamma kommunikationskanaler.


Insatsområden

Operativa mål

Etappmål 2022


Nätverksmål 2027


EU-mål och nationella

mål



Efter 2022 ska medlemsorganisation-erna ha lärt sig av varandra och samarbetat mer för att utveckla och sprida kunskaper som:

Medlemsorganisation-erna har på olika nivåer och mellan nivåer varit delaktiga i och ökat sin förmåga till:


  • AKIS- och ARAKIS-insatser, inklusive Innovations-
    support, EIP- och innovationsfrämjande grupp
  • Samverkan Gröna Kluster
  • Hållbara Gröna näringar-grupp
  • Fiske- och vattenbruksgrupp
  • Miljö- och klimatgrupp
  • Ung inkluderings-grupp
  • Kompetensråd
  • Offentlig konsumtion så som MATtanken och Vildsvinsnätverk
  • Tidsbegränsade processer för specifika utmaningar
  • Informations-spridning om stödmöjligheter

De som ska genomföra insatserna har utformat
de operativa målen så att de leder till »


Underlättar för kompetens-

utveckling, ökad innovationsförmåga

och fler innovationer.
Det ska leda till »


Bidrar till biologisk mångfald och minskad klimatpåverkan.
Det ska leda till »


Underlättar för att fler unga kan driva företag.
Det ska leda till »


Underlättar för att fler utbildas för att matcha naturbaserade företags kompetens- och arbetskrafts-

försörjning.
Det ska leda till »

Omställning till mer hållbart företagande,
det vill säga för att stödja utvecklingen av idéer och initiativ som handlar om att ställa om företagandet i lands- och kustbygder till mer miljö- och klimatmässig, social och ekonomisk hållbarhet.

Det har lett till att »

Landsbygdsnätverket har bidragit till att nå målen med CAP, EHFVF, Livsmedels-strategin, miljö- och klimatmål samt landsbygdspolitiska mål.

  • Smarta landsbygder-grupp
  • Ung inkluderings-grupp
  • ARAKIS-insatser
  • Stödja Leader-gruppernas / LUS samordning med aktörer på olika nivåer
  • Erfarenhetsutbyte och inspiration i uppstart av nya lokala leaderstrategier
  • Stödja och inspirera till internationella samarbetsprojekt
  • Tidsbegränsade processer för specifika utmaningar
  • Informations-spridning om stödmöjligheter

De som ska genomföra insatserna har utformat de operativa målen så att de leder till »


Underlättar för att fler är engagerade i utvecklingen av Smarta landsbygder.
Det ska leda till »


Gör att leadermetoden i högre utsträckning används av fler aktörer för att möta lokala och regionala utmaningar.
Det ska leda till »

Omställning till mer hållbar lokal utveckling,

det vill säga för att stödja utvecklingen av idéer, företag och andra initiativ som ställer den lokala utvecklingen i lands- och kustbygder till mer

miljö- och klimatmässig, social och ekonomisk hållbarhet.
Det har lett till att »

Landsbygdsnätverket har bidragit till att nå målen med CAP, EHFVF, Livsmedels-strategin, miljö- och klimatmål samt landsbygdspolitiska mål.

Förkortningen AKIS står för Agricultural Knowledge and Innovation Systems. För nätverkets del handlar det om kunskapsutbyte mellan olika sektorer för att främja kunskapsutveckling och innovationer inom gröna näringar. Motsvarande behov finns även inom de blå näringarna och inom annat företagande i landsbygder, inklusive socialt företagande. För möta även dessa behov samlar vi de kompletterande och samordnande insatserna under begreppet ARAKIS-insatser (Agricultural, Rural, Aqua, Knowledge- and Innovation System) .

Begreppet naturbaserade näringar handlar om jordbruk, skogsbruk, trädgård, rennäring, fiske, vattenbruk, naturturism och andra näringar som baserar sin produktion på naturen och dess resurser.

Landsbygdsnätverket har en total budget på 26,4 miljoner kronor att disponera från år 2021 till och med 2023. Av dessa är 2,4 miljoner kronor är TA-medel (det vill säga medel från budgeten för tekniskt stöd) från havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden för åren 2021 och 2022. Den resterande, som också är den största delen, är TA-medel från landsbygdsprogrammet. Nya medel kommer att tillföras inför 2023 kopplat till den strategiska planen. Därtill kommer projektmedel för genomförande av aktiviteter kopplade till fiske och vattenbruk, projektet MATtanken och Vildsvinsnätverket.

Prioriterade insatsområden

TA Budget

inklusive medel för

inbokad verksamhet (tkr)

Etappmål 2022


Nätverksmål 2027




är att medlems-organisationerna ska ha lärt sig av varandra och samarbetar mer för att utveckla och sprida kunskaper om:

är att medlems-organisationerna på olika nivåer och mellan nivåer har varit delaktiga i och ökat sin förmåga till:

ARAKIS (inklusive AKIS och innovations-
support)


EIP och bredare innovations-främjande grupper


Samverkan gröna kluster-grupper


Hållbara gröna näringar-grupp


Fiske- och vattenbruks-grupp (projekt-finansierad)

3 000

Underlättar för kompetensutveckling, ökad innovationsförmåga och fler innovationer



Att stödja utvecklingen av idéer och initiativ som handlar om att ställa om till hållbart företagande genom att:

Miljö- och klimatgrupp

Fiske- och vattebruksgrupp (projektfinansierad)


400

Bidrar till hållbar miljö och minskad klimatpåverkan.


Att stödja utvecklingen av idéer och initiativ som handlar om att ställa om till hållbart företagande.

Ung inkluderings-grupp

200

Underlättar för att fler unga kan driva företag.

Att stödja utvecklingen av idéer och initiativ som handlar om att ställa om till hållbart företagande.

Kompetensrådet

150

Underlättar för att fler kan utbildas för at matcha naturbaserade företags kompetens- och arbetskrafts-försörjning.

Att stödja utvecklingen av idéer och initiativ som handlar om att ställa om till hållbart företagande.

MATtanken och Vildsvinsnätverket (projektfinansierade)

0

Bidrar till hållbar offentlig konsumtion.

Att stödja utvecklingen av idéer och initiativ som handlar om att ställa om till hållbart företagande.

Smarta landsbygder-grupp


Ung inkluderingsgrupp


ARAKIS

600

Underlättar för att fler är engagerade i utvecklingen av Smarta landsbygder.

Att stödja utvecklingen av idéer, företag och andra i initiativ som ställer om den lokala utvecklingen till mer miljö- och klimatmässig, social och ekonomisk hållbarhet.

Stödja Leadergruppernas /LUS samordning med andra aktörer på olika nivåer


Erfarenhetsutbyte och inspiration i uppstart av nya lokala strategier


Stödja och inspirera till internationella samarbetsprojekt

1 100

Gör att leadermetoden i högre utsträckning används av fler aktörer för att möta lokala och regionala utmaningar.

 Att stödja utvecklingen av idéer, företag och andra i initiativ som ställer om den lokala utvecklingen till mer miljö- och klimatmässig, social och ekonomisk hållbarhet.

Verksamhetsövergripande arbetssätt som 2022




Utmaningsstyrda tidsbegränsade
nätverksprocesser

1 000

mött aktuella utmaningar


Informationsinsatser främst inom ovanstående
prioriterade insatser och verksamhetsgemensam
kommunikation

50

ökat kunskapen om stödmöjligheter


Verksamhetsgemensam kommunikation

800

ökat kunskapsspridning inom nätverket


Erfarenhetsutbyte generellt (nationellt och internationellt)

600

ökat erfarenhetsutbyte och samarbete generellt


Styrgruppen

300

skapat bra medlemsinflytande, styrning och uppföljning


Kanslipersonal

14 500

gett god medlemsservice och effektiv samordning



22 700

Samtlig verksamhet


TA LBP och EHFF 2021-2023

26 400



Kvar 2023 tillsammans med nya medel från CAP/ Strategiska planen

3 700



Vill du få dokumentet skickat till dig?

Vill du beställa Aktivitetsplanen och bilagan Kommunikationsplanen? Skicka ett mejl till kansliet@landsbygdsnatverket.se så får du den som en PDF.

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU