Under maj-september 2020 genomfördes en omfattande dialog med olika intressenter. De nätverksbehov som identifierades genom dialogen, i kombination med behoven inom ramen för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeri- och vattenbruksprogrammet, är utgångspunkten för styrgruppens prioriteringar. Prioriteringarna styrs också av den budget som nätverkets har tilldelats. Åren 2021-2022 är en period mellan två programperioder. Det innebär att nätverket under 2021 till 2022 verkar inom ramen för:
En viktig utgångspunkt för prioriteringarna är också styrgruppens förslag om vad som bör stå om nätverket i den svenska strategiska planen för genomförandet av jordbrukspolitiken 2023-2027.
Landsbygdsnätverket ska samla och skapa ett nätverkssamarbete mellan civilsamhällesorganisationer, näringslivsorganisationer, rådgivare, forskare och myndigheter. Dessa har, både direkt och indirekt, betydelse för att genomföra landsbygdsprogrammet, den kommande strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och det nationella programmet med finansiering från Europeiska Havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.
Nätverkets mål är att medlemsaktörerna ska samarbeta för att nå:
Det sker genom att nätverket är en plattform för:
Medskapande och medlemsinflytande är grunden i Landsbygdsnätverket. En annan viktig del är att det är en neutral arena där intressen med olika perspektiv kan mötas på likvärdiga villkor. En bred intressentdialog har visat att det finns ett stort intresse för att engagera sig i nätverket. För att nå målen ovan är det viktig att de som samlas i nätverket får likvärdiga möjligheter att vara engagerade och drivande i den verksamhet som genomförs med nätverkets resurser. Engagemanget bidrar både till nytta för de som deltar och till de övergripande målen.
Merparten av verksamheten i nätverket ska initieras och utföras av de ingående aktörerna, det vill säga medlemmarna. Nätverkets budget kan täcka medlemmarnas direkta kostnader för att de gör insatser i nätverket. Det gäller alla utom nationella myndigheter. Ett kansli bistår och stöttar samarbetet mellan medlemmarna.
Som medlemsdrivet nätverk har medlemmarna ett gemensamt ägarskap av sitt nätverk. Det innebär att det styrs av det partnerskap som nätverket utgör. De övergripande ramarna styrs genom EU-lagstiftningen, landsbygdsprogrammet och den kommande strategiska planen för CAP, havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och av den budget som nätverket tilldelats. De löpande prioriteringarna och uppföljningen av resultat sker genom en styrgrupp bestående av organisationer från näringsliv, civilsamhälle, forskning, rådgivning och offentlig sektor. Representanter från offentlig sektor ska utgöra en minoritet av ledamöterna i styrgruppen. Intressenter som representerar gröna och blå näringar samt aktörer inom miljö och klimat ska utgöra en majoritet av ledamöterna.
Prioriteringen av aktiviteter inom nätverket utgår från regelbundna inventeringar om viktiga nätverksbehov bland medlemmarna med fokus på att uppnå målen om ökad delaktighet och ökad förmåga. Prioriteringarna omsätts i etappmål som ligger till grund för hur resurserna fördelas mellan de olika verksamheterna som medlemmarna genomför tillsammans. Dessa mål och budget formuleras i aktivitetsplaner. Resultat och utfall av aktiviteterna följs upp regelbundet av styrgruppen och rapporteras till förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittéerna.
Förvaltningsmyndigheten för landsbygdsprogrammet och havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet har uppdraget att tillhandahålla kansliet. Kansliet bistår och stöttar samarbetet mellan medlemmarna i nätverket. I uppdraget ingår att, i samråd med medlemmarna, upprätta stadgar som reglerar medlemskap, kostnadsersättningar samt styrgruppens sammansättning, mandat och funktion.
En intressentdialog har genomförts under 2020. Den finns redovisad i särskild rapport. Här följer en sammanfattning av rapporten.
EU-kommissionen vill att de nationella nätverken för den kommande gemensamma jordbrukspolitiken ska vara plattformar för ökad delaktighet och att de i ännu högre grad ska bygga kapacitet genom ömsesidigt lärande och samverkan. Det framgår av förslagen till EU-förordning. Resultaten från intressentdialogen visar att det överensstämmer väl med de svenska intressenternas önskan.
Dialogen visar att det finns många aktörer från olika intresseområden som vill engagera sig i nätverket. De är överens om att Landsbygdsnätverket är en viktig mötesplats där deras olika kunskaper och perspektiv kan korsbefruktas. Enligt flera intressenter är det en förutsättning för att hitta nödvändiga nya lösningar och för att nå målen med den gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitiken, havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och att bidra till de nationella målen med livsmedelsstrategin, klimat- och miljömål samt de nationella landsbygdspolitiska målen.
Många medlemmar är angelägna om att under kommande år kunna bidra till att utveckla nya innovativa lösningar i gröna och blå näringar. Det finns en vilja att verka inom hela livsmedelskedjan, från primärproducent till konsument, att inkludera fler samt att vara med och skapa hållbara lösningar i lokal och regional landsbygdsutveckling.
Dialogen visar att många är nöjda med de informationskanaler som har utvecklats inom nätverket, exempelvis Podden Landet, webbinarierna och nyhetsbreven. Men flera vill kunna använda informationen ännu mer för inspiration och gemensam reflektion, som ett led i en process med att gemensamt bygga kunskap och utveckla samarbeten.
Flera intressenter tycker att det är viktigt att nätverket, i större utsträckning än hittills, kan fungera för nätverkande på olika nivåer. Detta för att koppla samman olika aktörer såväl inom som mellan nivåer.
Många vill också använda sitt engagemang i Landsbygdsnätverket till är att nyansera den urbana normen och öka kunskapen om olika landsbygder. På så vis vill de bidra till en mer landsbygdssäkrad utformning och tillämpning av politiska beslut, och samtidigt gynna arbetet med livsmedelsstrategin.
Omställning, innovation, livsmedelsstrategi, entreprenörskap och lokal utveckling är fokusområden som många ser som angelägna för nätverket kommande år.
Över 200 personer från 76 organisationer och myndigheter deltog i intressentdialogen. Hälften är intressenter från organisationer och myndigheter med ett sektorövergripande intresse och ansvarsområde, inom exempelvis livsmedelsstrategi och lokal utveckling. Cirka 40 procent kommer från organisationer med fokus på gröna och blå näringar, inklusive miljö- och klimatfrågor. Dialogen har förts i tre delar; en enkätundersökning, workshops i nätverkets arbetsgrupper och internt i Jordbruksverket samt genom 13 fokusgruppsmöten.
Det är resultaten från intressentdialogen som ligger till grund för styrgruppens följande prioriteringar.
Merparten av verksamheten genomförs av personer som representerar organisationer och myndigheter som är medlemmar i nätverket. Oftast sker arbetet genom att dessa personer samarbetar i olika grupperingar med stöd av nätverkskansliet. Vissa delar av verksamheten genomförs av kansliet. Grupperna leds av ordföranden som utses av styrgruppen. Det är gruppernas ordförande tillsammans med kansliet som sätter samman grupperna. De som ingår utformar och genomför gruppens aktiviteter.
Det genomförs dessutom utmaningsstyrda och tidsbegränsade nätverksprocesser vid sidan av grupperna. Det är medlemmarna som initierar utmaningarna. Processerna genomförs stegvis av berörda medlemmar med stöd av kansliet från utmaning eller samarbetsbehov till uppstart av ett samarbete för att lösa utmaningen. I processerna kombineras olika arbetssätt för nätverkande på ett ändamålsenligt sätt. Styrgruppen tilldelar fortlöpande resurser till de enskilda initiativen från en särskild budgetpost.
Styrgruppen har fastställt att all verksamhet som bedrivs inom Landsbygdsnätverket ska:
Styrgruppen har vidare fastställt att:
Utförare och målgrupper inom nätverket kan illustreras på följande sätt:
Representanter från organisationer och myndigheter kan vara både utförare och målgrupp (den innersta gröna cirkeln). Det finns också organisationer och myndigheter i nätverket som är mer passiva medlemmar (den andra cirkeln från mitten). Nyttan av de insatser som genomförs i nätverket ska inte stanna bland individer i de två innersta cirklarna. Den måste också komma personer i de andra cirklarna till del. Dock är ambitionsnivån lägre när det gäller att nå en bredare allmänhet jämfört med målgrupperna som finns i de andra cirklarna.
Etappmålen kommer att följas upp genom en medlemsenkät med frågor om hur resultaten stämmer överens med deltagarnas förväntningar. I vissa fall kan resultaten följas upp kvantitativt. Grupperna inom nätverket kan också föreslå uppföljningsfrågor som rör operationella mål till medlemsenkäten. Men framför allt ska den operativa verksamheten följas upp i anslutning till att aktiviteter har genomförts, exempelvis genom deltagarenkäter.
Bilden nedan illustrerar mållogiken för Landsbygdsnätverket. Den yttersta nyttan handlar om de politiskt formulerade målen och de anges i kolumnen längst till höger. Närverksmålen med sikte på 2027 handlar om de mervärden som medlemsorganisationerna ska få i form av att de blir mer delaktiga och får en ökad förmåga att bidra till de politiskt uppsatta målen. Det beskrivs genom nätverksmålen i andra kolumnen från höger. Den första delen av meningen i rubrikraden är den samma för de två etappmålen, varav det ena etappmålet handlar om omställning till hållbart företagande och det andra handlar om omställning till hållbar lokal utveckling.
Med medlemsorganisationer avses civilsamhällesorganisationer, näringslivsorganisationer, rådgivare, forskare och myndigheter. Bland myndigheter finns också handläggande myndigheter, förvaltningsmyndigheten och utbetalningsmyndighet.
För att nå nätverksmålen 2027 finns etappmål för 2021-2022. De beskrivs i mittkolumnen. Även dessa handlar om medlemsorganisationernas mervärde och den första delen av meningen för samtliga etappmål finns i kolumnrubriken.
De i nätverket (medlemmar eller kansli) som genomför insatser ska utforma dem på ett sådant sätt att de leder till etappmålen. Därför ska de som ansvarar för insatserna formulera operativa mål. Det illustreras i andra kolumnen från vänster. De operativa målen formuleras i arbetsplaner och utfallet rapporteras i lägesrapporter till styrgruppen.
I första kolumnen från vänster beskrivs de insatsområden som förväntas leda till målen. De i nätverket som medverkar till att planera, genomföra och följa upp insatserna utformar lämpliga aktiviteter och kommunikationsinsatser. Genom kansliet finns stöd för samordning och gemensamma kommunikationskanaler.
Insatsområden | Operativa mål | Etappmål 2022 | Nätverksmål 2027 | EU-mål och nationella mål |
---|---|---|---|---|
Efter 2022 ska medlemsorganisation-erna ha lärt sig av varandra och samarbetat mer för att utveckla och sprida kunskaper som: | Medlemsorganisation-erna har på olika nivåer och mellan nivåer varit delaktiga i och ökat sin förmåga till: | |||
| De som ska genomföra insatserna har utformat | Underlättar för kompetens- utveckling, ökad innovationsförmåga och fler innovationer. Bidrar till biologisk mångfald och minskad klimatpåverkan. Underlättar för att fler unga kan driva företag. Underlättar för att fler utbildas för att matcha naturbaserade företags kompetens- och arbetskrafts- försörjning. | Omställning till mer hållbart företagande, Det har lett till att » | Landsbygdsnätverket har bidragit till att nå målen med CAP, EHFVF, Livsmedels-strategin, miljö- och klimatmål samt landsbygdspolitiska mål. |
| De som ska genomföra insatserna har utformat de operativa målen så att de leder till » | Underlättar för att fler är engagerade i utvecklingen av Smarta landsbygder. Gör att leadermetoden i högre utsträckning används av fler aktörer för att möta lokala och regionala utmaningar. | Omställning till mer hållbar lokal utveckling, det vill säga för att stödja utvecklingen av idéer, företag och andra initiativ som ställer den lokala utvecklingen i lands- och kustbygder till mer miljö- och klimatmässig, social och ekonomisk hållbarhet. | Landsbygdsnätverket har bidragit till att nå målen med CAP, EHFVF, Livsmedels-strategin, miljö- och klimatmål samt landsbygdspolitiska mål. |
Förkortningen AKIS står för Agricultural Knowledge and Innovation Systems. För nätverkets del handlar det om kunskapsutbyte mellan olika sektorer för att främja kunskapsutveckling och innovationer inom gröna näringar. Motsvarande behov finns även inom de blå näringarna och inom annat företagande i landsbygder, inklusive socialt företagande. För möta även dessa behov samlar vi de kompletterande och samordnande insatserna under begreppet ARAKIS-insatser (Agricultural, Rural, Aqua, Knowledge- and Innovation System) .
Begreppet naturbaserade näringar handlar om jordbruk, skogsbruk, trädgård, rennäring, fiske, vattenbruk, naturturism och andra näringar som baserar sin produktion på naturen och dess resurser.
Landsbygdsnätverket har en total budget på 26,4 miljoner kronor att disponera från år 2021 till och med 2023. Av dessa är 2,4 miljoner kronor är TA-medel (det vill säga medel från budgeten för tekniskt stöd) från havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden för åren 2021 och 2022. Den resterande, som också är den största delen, är TA-medel från landsbygdsprogrammet. Nya medel kommer att tillföras inför 2023 kopplat till den strategiska planen. Därtill kommer projektmedel för genomförande av aktiviteter kopplade till fiske och vattenbruk, projektet MATtanken och Vildsvinsnätverket.
Prioriterade insatsområden | TA Budget inklusive medel för inbokad verksamhet (tkr) | Etappmål 2022 | Nätverksmål 2027 |
---|---|---|---|
är att medlems-organisationerna ska ha lärt sig av varandra och samarbetar mer för att utveckla och sprida kunskaper om: | är att medlems-organisationerna på olika nivåer och mellan nivåer har varit delaktiga i och ökat sin förmåga till: | ||
ARAKIS (inklusive AKIS och innovations- EIP och bredare innovations-främjande grupper Samverkan gröna kluster-grupper Hållbara gröna näringar-grupp Fiske- och vattenbruks-grupp (projekt-finansierad) | 3 000 | Underlättar för kompetensutveckling, ökad innovationsförmåga och fler innovationer | Att stödja utvecklingen av idéer och initiativ som handlar om att ställa om till hållbart företagande genom att: |
Miljö- och klimatgrupp Fiske- och vattebruksgrupp (projektfinansierad) | 400 | Bidrar till hållbar miljö och minskad klimatpåverkan. | Att stödja utvecklingen av idéer och initiativ som handlar om att ställa om till hållbart företagande. |
Ung inkluderings-grupp | 200 | Underlättar för att fler unga kan driva företag. | Att stödja utvecklingen av idéer och initiativ som handlar om att ställa om till hållbart företagande. |
Kompetensrådet | 150 | Underlättar för att fler kan utbildas för at matcha naturbaserade företags kompetens- och arbetskrafts-försörjning. | Att stödja utvecklingen av idéer och initiativ som handlar om att ställa om till hållbart företagande. |
MATtanken och Vildsvinsnätverket (projektfinansierade) | 0 | Bidrar till hållbar offentlig konsumtion. | Att stödja utvecklingen av idéer och initiativ som handlar om att ställa om till hållbart företagande. |
Smarta landsbygder-grupp Ung inkluderingsgrupp ARAKIS | 600 | Underlättar för att fler är engagerade i utvecklingen av Smarta landsbygder. | Att stödja utvecklingen av idéer, företag och andra i initiativ som ställer om den lokala utvecklingen till mer miljö- och klimatmässig, social och ekonomisk hållbarhet. |
Stödja Leadergruppernas /LUS samordning med andra aktörer på olika nivåer Erfarenhetsutbyte och inspiration i uppstart av nya lokala strategier Stödja och inspirera till internationella samarbetsprojekt | 1 100 | Gör att leadermetoden i högre utsträckning används av fler aktörer för att möta lokala och regionala utmaningar. | Att stödja utvecklingen av idéer, företag och andra i initiativ som ställer om den lokala utvecklingen till mer miljö- och klimatmässig, social och ekonomisk hållbarhet. |
Verksamhetsövergripande arbetssätt som 2022 | |||
Utmaningsstyrda tidsbegränsade | 1 000 | mött aktuella utmaningar | |
Informationsinsatser främst inom ovanstående | 50 | ökat kunskapen om stödmöjligheter | |
Verksamhetsgemensam kommunikation | 800 | ökat kunskapsspridning inom nätverket | |
Erfarenhetsutbyte generellt (nationellt och internationellt) | 600 | ökat erfarenhetsutbyte och samarbete generellt | |
Styrgruppen | 300 | skapat bra medlemsinflytande, styrning och uppföljning | |
Kanslipersonal | 14 500 | gett god medlemsservice och effektiv samordning | |
22 700 | Samtlig verksamhet | ||
TA LBP och EHFF 2021-2023 | 26 400 | ||
Kvar 2023 tillsammans med nya medel från CAP/ Strategiska planen | 3 700 |
Vill du beställa Aktivitetsplanen och bilagan Kommunikationsplanen? Skicka ett mejl till kansliet@landsbygdsnatverket.se så får du den som en PDF.
Senast uppdaterad
Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping
036 – 15 50 00
Skicka e-post