Landsbygdsnätverkets Aktivitetsplan 2021-2022

Landsbygdsnätverket ska samla och skapa ett nätverkssamarbete mellan civilsamhällesorganisationer, näringslivsorganisationer, rådgivare, forskare och myndigheter. Dessa har, både direkt och indirekt, betydelse för att genomföra landsbygdsprogrammet, den kommande strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och det nationella programmet med finansiering från Europeiska Havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.

Nätverkets mål är att medlemsaktörerna ska samarbeta för att nå:

• Ökat deltagande i genomförandet av landsbygdsprogrammet och den kommande strategiska planen för CAP, inklusive lokalt ledd utveckling. Det samma gäller genomförandet av det nationella havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Nätverket verkar också verkar för genomförandet av den nationella livsmedelsstrategin, för målen i de nationella miljö- och klimatmål samt för målen i den nationella landsbygdspolitiken.
• Ökad förmåga att medverka till att genomföra landsbygdsprogrammet, den kommande strategiska planen och havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.

Det sker genom att nätverket är en plattform för:

• Att skapa ömsesidigt lärande och samverkan mellan olika kompetenser samt mellan och inom olika nivåer; lokal, regional, nationell och internationell.
• Att utbyta och bygga kunskaper, i synnerhet för att främja innovationer inom primärproduktionen i gröna och blå näringar. Kunskapen ska också främja innovationer inom lokalt ledd utveckling och inom andra näringar i landsbygder. Här är det viktigt att koppla samman aktörer med kompletterande kompetenser och resurser för att skapa nya lösningar.
• Att samla, analysera och sprida lärdomar från resultaten av de insatser som stöds av landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt programmet för lokalt ledd utveckling med finansiering från regionalfonden och socialfonden. Det är viktigt att sprida kunskap om metoder som fungerat så att dessa kan användas i hela landet.
• Att koppla till och skapa synergier med andra unionsfinansierade strategier och nätverk. Detta handlar i synnerhet om att stärka kunskaps- och innovationssystemet inom primärproduktionen men också om att stärka genomförandet av lokalt ledd utveckling.
• Att underlätta för transnationella samarbeten och deltagande i europeiska nätverket.

Medskapande och medlemsinflytande är grunden i Landsbygdsnätverket. En annan viktig del är att det är en neutral arena där intressen med olika perspektiv kan mötas på likvärdiga villkor. En bred intressentdialog har visat att det finns ett stort intresse för att engagera sig i nätverket. För att nå målen ovan är det viktig att de som samlas i nätverket får likvärdiga möjligheter att vara engagerade och drivande i den verksamhet som genomförs med nätverkets resurser. Engagemanget bidrar både till nytta för de som deltar och till de övergripande målen.

Merparten av verksamheten i nätverket ska initieras och utföras av de ingående aktörerna, det vill säga medlemmarna. Nätverkets budget kan täcka medlemmarnas direkta kostnader för att de gör insatser i nätverket. Det gäller alla utom nationella myndigheter. Ett kansli bistår och stöttar samarbetet mellan medlemmarna.

Som medlemsdrivet nätverk har medlemmarna ett gemensamt ägarskap av sitt nätverk. Det innebär att det styrs av det partnerskap som nätverket utgör. De övergripande ramarna styrs genom EU-lagstiftningen, landsbygdsprogrammet och den kommande strategiska planen för CAP, havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och av den budget som nätverket tilldelats. De löpande prioriteringarna och uppföljningen av resultat sker genom en styrgrupp bestående av organisationer från näringsliv, civilsamhälle, forskning, rådgivning och offentlig sektor. Representanter från offentlig sektor ska utgöra en minoritet av ledamöterna i styrgruppen. Intressenter som representerar gröna och blå näringar samt aktörer inom miljö och klimat ska utgöra en majoritet av ledamöterna.

Prioriteringen av aktiviteter inom nätverket utgår från regelbundna inventeringar om viktiga nätverksbehov bland medlemmarna med fokus på att uppnå målen om ökad delaktighet och ökad förmåga. Prioriteringarna omsätts i etappmål som ligger till grund för hur resurserna fördelas mellan de olika verksamheterna som medlemmarna genomför tillsammans. Dessa mål och budget formuleras i aktivitetsplaner. Resultat och utfall av aktiviteterna följs upp regelbundet av styrgruppen och rapporteras till förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittéerna.

Förvaltningsmyndigheten för landsbygdsprogrammet och havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet har uppdraget att tillhandahålla kansliet. Kansliet bistår och stöttar samarbetet mellan medlemmarna i nätverket. I uppdraget ingår att, i samråd med medlemmarna, upprätta stadgar som reglerar medlemskap, kostnadsersättningar samt styrgruppens sammansättning, mandat och funktion.

En intressentdialog har genomförts under 2020. Den finns redovisad i särskild rapport. Här följer en sammanfattning av rapporten.

EU-kommissionen vill att de nationella nätverken för den kommande gemensamma jordbrukspolitiken ska vara plattformar för ökad delaktighet och att de i ännu högre grad ska bygga kapacitet genom ömsesidigt lärande och samverkan. Det framgår av förslagen till EU-förordning. Resultaten från intressentdialogen visar att det överensstämmer väl med de svenska intressenternas önskan.

Många som vill lära av andras perspektiv

Dialogen visar att det finns många aktörer från olika intresseområden som vill engagera sig i nätverket. De är överens om att Landsbygdsnätverket är en viktig mötesplats där deras olika kunskaper och perspektiv kan korsbefruktas. Enligt flera intressenter är det en förutsättning för att hitta nödvändiga nya lösningar och för att nå målen med den gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitiken, havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och att bidra till de nationella målen med livsmedelsstrategin, klimat- och miljömål samt de nationella landsbygdspolitiska målen.

Många medlemmar är angelägna om att under kommande år kunna bidra till att utveckla nya innovativa lösningar i gröna och blå näringar. Det finns en vilja att verka inom hela livsmedelskedjan, från primärproducent till konsument, att inkludera fler samt att vara med och skapa hållbara lösningar i lokal och regional landsbygdsutveckling.

Information för gemensam reflektion

Dialogen visar att många är nöjda med de informationskanaler som har utvecklats inom nätverket, exempelvis Podden Landet, webbinarierna och nyhetsbreven. Men flera vill kunna använda informationen ännu mer för inspiration och gemensam reflektion, som ett led i en process med att gemensamt bygga kunskap och utveckla samarbeten.

Andra viktiga mervärden

Flera intressenter tycker att det är viktigt att nätverket, i större utsträckning än hittills, kan fungera för nätverkande på olika nivåer. Detta för att koppla samman olika aktörer såväl inom som mellan nivåer.

Många vill också använda sitt engagemang i Landsbygdsnätverket till är att nyansera den urbana normen och öka kunskapen om olika landsbygder. På så vis vill de bidra till en mer landsbygdssäkrad utformning och tillämpning av politiska beslut, och samtidigt gynna arbetet med livsmedelsstrategin.

Angelägna fokusområden

Omställning, innovation, livsmedelsstrategi, entreprenörskap och lokal utveckling är fokusområden som många ser som angelägna för nätverket kommande år.

Över 200 personer i dialogen

Över 200 personer från 76 organisationer och myndigheter deltog i intressentdialogen. Hälften är intressenter från organisationer och myndigheter med ett sektorövergripande intresse och ansvarsområde, inom exempelvis livsmedelsstrategi och lokal utveckling. Cirka 40 procent kommer från organisationer med fokus på gröna och blå näringar, inklusive miljö- och klimatfrågor. Dialogen har förts i tre delar; en enkätundersökning, workshops i nätverkets arbetsgrupper och internt i Jordbruksverket samt genom 13 fokusgruppsmöten.

Det är resultaten från intressentdialogen som ligger till grund för styrgruppens följande prioriteringar.

Etappmålen kommer att följas upp genom en medlemsenkät med frågor om hur resultaten stämmer överens med deltagarnas förväntningar. I vissa fall kan resultaten följas upp kvantitativt. Grupperna inom nätverket kan också föreslå uppföljningsfrågor som rör operationella mål till medlemsenkäten. Men framför allt ska den operativa verksamheten följas upp i anslutning till att aktiviteter har genomförts, exempelvis genom deltagarenkäter.