Landsbygdsnätverket
Närbild på ål i ett vattenbryn.

Foto: Scandinav, Lars-Olof Johansson.

Världsnaturfonden WWF: Vidta starkare skyddsåtgärder för ålen

Världsnaturfonden WWF, anser att skyddet för ålen bör stärkas omgående med tanke på ålens akuta situation, annars riskerar den europeiska ålen att helt försvinna. I denna artikel sammanfattar Inger Melander, sakkunnig Fiske och Marknad, WWF, organisationens ståndpunkter.

Den europeiska ålen (Anguilla anguilla) är en fascinerande och mytomspunnen art där delar av dess livscykel fortfarande är okänd. Jämfört med för 70 år sedan finns idag bara cirka 1–5 procent av beståndet kvar.

Rekryteringen av europeisk glasål, det vill säga tillgången på ålyngel, har enligt Artdatabanken minskat med 95–99 procent under de senaste sjuttio åren och ligger fortfarande på en kritiskt låg nivå. Mycket måste till för att uppnå ett hållbart bestånd.

Ålens nuvarande skyddsstatus

Ålen klassas som akut hotad på den svenska rödlistan från Artdatabanken sedan 2005. Ålen klassas också som akut hotad av Internationella naturvårdsunionen, IUCN, sedan 2008. Den europeiska ålen omfattas även sedan 2009 av avtalet Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora (CITES, appendix II), då arten riskerar att utrotas om inte handeln inom och utom EU strikt kontrolleras.

Utvärderingar visar att mer skyddsåtgärder behövs

Internationella havsforskningsrådet, ICES, har under flera år påpekat att det finns ett akut behov av att förbättra de nationella åtgärderna för att bevara ålen som beskrivs i varje lands förvaltningsplan för ål. ICES har sedan 2003, just det i snart 20 år, gett rådet att den mänskliga påverkan på ål måste minska till så nära noll som möjligt. Det skulle innebära ett totalt fiskestopp på ål i hela Europa och att störningar som vandringshinder och föroreningar reduceras till ett minimum. Trots detta har inga medlemsländer fullt ut genomfört de åtgärder som föreslagits i den gemensamma bedömningen som gjorts av europeiska forskare.

EU-kommissionen publicerade 2020 en utvärdering av medlemsländernas rapportering. I utvärderingen yttrar EU-kommissionen att trots betydande framsteg med att minska ålfisket, och trots ett samordnat försök att utveckla en gemensam förvaltning inom EU, är ålbeståndets tillstånd fortfarande kritiskt och det krävs därför fortsatta och mer ambitiösa åtgärder. Ålen inkluderades i den gemensamma fiskeripolitiken för drygt tio år sedan och alla medlemsstater behöver öka effektiviteten och genomförandegraden av den gemensamma ålförvaltningsplan som antagits.

Sveriges ålförvaltningsplan

Sedan 2009 har Sverige en ålförvaltningsplan vars mål är att se till att minst 40 procent av blankålen kan sig ut i havet och vidare till Sargassohavet för att leka. För att uppnå dessa mål har fisket av ål stoppats helt på västkusten sedan 2012 och flera fiskebegränsningar har införts längs Östersjöns kust. Från 2018 och framåt har EU haft ett tre månader långt årligt fiskestopp av ål, där varje medlemsland själv får välja när stoppet förläggs under en period mellan första augusti och sista februari. I Sverige har fiskestoppet förlagts till en period då det fångas väldigt lite ål och stoppet får därför jämförelsevis liten påverkan på den totala ålfångsten.

WWF:s ståndpunkter

WWF anser att de insatser som myndigheten tagit för att minska ålfisket i Sverige är bra, men att dessa inte kan matcha och försvara ett fortsatt fiske på en akut hotad art när resultaten efter tio år är väldigt små.

WWF anser att Sverige inte lyckats att uppfylla åtgärder i rådgivningen då det i Sverige 2019 fiskades 173 ton ål, varav 85 ton fiskades i havet utmed ostkusten, övriga i sötvatten. Och då är inte tjuvfisket på ål inräknat eller de drygt 140 ton ål som dör i vattenkraftverken årligen. Sedan 2007 råder det ett generellt ålfiskeförbud i Sverige, men enligt senaste uppdaterade uppgifterna från december 2020 från Havs- och vattenmyndigheten över utfärdade tillstånd fanns det totalt 218 tillstånd att fiska ål, varav 166 yrkesfiskare beviljats tillstånd för fiske efter ål i havet. Tyvärr har även en hel del tjuvfiske av ål skett under åren och eventuell smuggling eller okontrollerad försäljning nationellt eller till andra EU länder. Detta underminerar förbättrande insatser. Varje år beslagtas flera hundra olagliga fiskeredskap för ål i svenska vatten och de illegala ålfångsterna uppskattas uppgå till samma volym som de lagligt fiskade volymerna.

Med tanke på ålens bevarandestatus och de årliga vetenskapliga råden om fiskemöjligheter för europeisk ål som är satta till noll, så är ett fortsatt riktat fiske oacceptabel. Ålbeståndet ligger långt under satta biologiska referenspunkter och ett fortsatt fiske är därför ej förenligt med målen i den gemensamma fiskeripolitiken eller målen och ambitionerna i EU:s strategi för biologisk mångfald inom ramen för att skydda ekosystem och känsliga arter. För att ålarna ska ha en chans att återhämta sig måste ålfisket fasas ut. WWF yrkar därför fortsatt på ett totalt ålfiskeförbud inom hela EU och ett tydligt och effektivt genomförande av bevarandeåtgärderna för ål i hela dess livscykel i Östersjön, Medelhavet och Atlanten.

Europeisk ål utgör ett och samma genetiska bestånd, vilket nyligen genom genetiska studier konstaterats av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Aqua, trots att beståndet är utspritt till de flesta europeiska länder samt Nordafrika. Ett adekvat skydd måste därför uppnås och åtgärder behöver samordnas inom hela utbredningsområdet.

I WWF Fiskguiden, med råd till konsumenter och handel, har den europeiska ålen rött ljus, låt bli. Rött ljus gäller all ål, både fiskad och uppfödd i fångenskap då all ål härstammar från det vilda gemensamma beståndet.

Faktum är att den europeiska ålen är akut hotad. Det är hög tid att vi anammar en ny livsstil som sätter ålens fortsatta överlevnad och existens först och skapar nya traditioner som syftar till att bevara arter och livsmiljöer.

Artikeln är skriven av: Inger Melander, sakkunnig Fiske och Marknad, WWF.

Läs mer om Landsbygdsnätverkets aktiviteter om ål i september 2021.

Publicerades

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU