Hållbara gröna näringar

Inom Landsbygdsnätverkets samlas Sveriges gröna kluster för utveckling, för att byta erfarenheter och för samarbeten. De bidrar till landsbygdens och de gröna näringarnas utveckling. Under rubriken Gröna kluster Öppnas i nytt fönster. hittar du information och inspiration om hur, och med vad, gröna kluster och regionala kunskapscentra jobbar. Ett särskilt projekt startas under 2022 för att utveckla samarbetet ytterligare.

Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Kunskaps- och innovationsfrämjande i gröna näringar ska medverka till att stärka kunskaps- och innovationssystemet inom primärproduktionen. Viktiga delar är att utbyta och bygga kunskaper för att främja innovationer, koppla samman aktörer med kompletterande kompetenser och resurser för att skapa nya lösningar. Gruppen ska också främja synergier med andra EU-finansierade strategier och nätverk.

I det nationella kompetensrådet tas frågor upp som berör strukturella problem och utmaningar inom kompetensförsörjningen i gröna och naturbaserade näringar kopplade till det svenska utbildningssystemet. Det gäller också det livslånga lärandet. Rådet ska arbeta för flera olika lösningar.

Landsbygdsnätverkets grupp Svenska råvaror i privata restauranger arbetar för att öka användningen av svenska råvaror på privata restauranger. En stor del av konsumtionen av livsmedel sker på restaurang men trots det bedöms andelen svenska råvaror på restaurangerna generellt vara låg.

Det pekar till exempel en utredning från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) på. Enligt den är det endast 20 procent av köttet som kommer från Sverige. En undersökning från Sveriges konsumenter (2018) visar dessutom att åtta av tio konsumenter vill få bättre information om var råvarorna har för ursprung när de äter ute

Projekt MATtanken. Ett sätt är att sprida kunskap om hållbar mat är att nyttja offentliga måltider. En vanlig vardag äter ungefär var tredje svensk mat som köps in för skattepengar – exempelvis på sjukhus, förskolor, skolor och äldreboenden. Maten behöver vara hälsosam, smakfull och hållbar, där hänsyn tas till var den kommer ifrån, hur den produceras samt hur den tillagas och serveras.

De offentliga måltiderna kan fungera som kommunikationskanal för att knyta ihop hela kedjan, hela vägen fram till matgästen. Det behövs även en större kunskap och dialog mellan producenter och konsumenter för att aktörer inom de gröna näringarna bättre ska förstå konsumenternas situation och hur budskap om hållbar mat kan föras ut. MATtanken arbetar med alla dessa delar.

Behovet att göra det lättare för ägarskiften och att få in yngre personer in i de gröna näringarna är stort. Undersökningar visar att många vill byta jobb till ett inom dessa näringar. Nätverkets arbetsgrupp Ägarskiften planerar aktiviteter för att underlätta för fler att göra ägarskiften, både för den som vill lämna sin fastighet som för den som vill ta över.

I denna arbetsgrupp tas aktuella och relevanta frågeställningar upp som gäller ägarskiften i de gröna näringarna. Olika aktiviteter görs för att underlätta för ägarskiften och där målgrupperna kan vara både befintliga ägare och unga vuxna som vill och kan ta över. Andra målgrupper finns inom politiken och inom rådgivningen.

Landsbygdsnätverkets grupp Vägar till utbildning och arbete inom de gröna näringarna ska vara med och öka intresset hos ungdomar, arbetslösa svenskar och nya svenskar för studier och arbete inom de gröna näringarna.

Det görs genom informationsinsatser och studiebesök hos olika studieanordnare så som naturbruksskolor, arbetsmarknadsutbildningar, folkhögskolor, yrkesvuxenutbildningar och högskoleutbildningar. Liknande insatser ska också genomföras till arbetsgivare inom de gröna näringarna. Genom digitala seminarier ska bred information om möjligheter till studier, om de olika branscherna och om arbetsmarknadsläget ges.