Landsbygdsnätverket

Rapport: Metoder och framgångsfaktorer för utrikesföddas möjligheter till sysselsättning och företagande

En kartläggning av integrationsprojekt utifrån Lokalt Ledd Utveckling och Leader-metoden

Rapportförfattare: Ida Gustafsson

Vill du ha rapportens bilagor skickade till dig? Skicka ett mejl till: sara.uddemar@jordbruksverket.se

Mot bakgrund till de stora flyktingströmmarna som anlände till Sverige under framför-allt 2015 och 2016, har integration varit ett område som befunnit sig högt på den politiska agendan. En av de mest centrala politiska frågorna är hur integrationen samt hur möjligheter för sysselsättning och företagande av utrikesfödda kan förbättras. Därför är det värdefullt att söka lösningar på utmaningarna och problemen som de utrikesfödda möter för att kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. De handlar därför om att se utifrån de kunskaper och erfarenheter som redan finns och som tydligt visar att integrationen fungerar på flera platser runt om i Sverige. Syftet med den här rapporten är att utifrån en kartläggning av integrationsprojekt genomföra en beskriv-ning av befintliga åtgärder och insatser, och därmed dra slutsatser om vilka metoder samt presentera framgångsfaktorer som förbättrar integrationen och möjliggör syssel-sättning och företagande av utrikesfödda på landsbygden.
Den här studien undersöker och presenterar vilka metoder som använts inom slutförda och pågående Leader-projekt som genomförts inom ramen för Lokal Ledd Utveckling och sökt stöd från landsbygdsprogrammet och regional- samt socialfondsprogrammet. Projekt med huvudfokus på integration, sysselsättning samt företagande av utrikes-födda har inkluderats i studien. Ytterligare presenters vilka framgångsfaktorer som har kunnat identifierats för ett framgångsrikt integrationsarbete. Med studien vill vi sprida erfarenheter, kunskaper och idéer för framtida integrationsprojekt. Den empiriska data som studien baseras på, har samlats in under hösten 2020 via enkätundersökning från 20 projektledare samt via intervjuer under vintern 2020/2021 med åtta projektledare.
Resultat visar på att det finns en rad olika metoder som visat på goda förutsättningar för utrikesföddas möjligheter till sysselsättning och företagande, samt förbättrade möj-ligheter till företagande på landsbygden. Däribland de grundläggande karaktärsdragen av Leader-metoden, där den sektorsövergripande samverkan inom ideell, privat och offentlig sektor på lokal nivå, har visat sig vara en central del i ett lyckosamt integrat-ionsarbete. Ytterligare skapar Leader-projekten naturliga mötesplatser som innebär att utrikesfödda träffar etablerade svenskar och ömsesidiga relationer utvecklas och nät-verk skapas. Leader-projektet fungerar därmed som den länk i kontakten mellan ar-betsgivare och den utrikesfödda som varit värdefull för att kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.
Nyckelord: Integration, utrikesfödd, sysselsättning, företagande, landsbygd, Leader-metoden

Jag vill börja med att tacka alla inblandade som har bidragit till den här rapporten. Först och främst vill jag rikta ett tack till alla projektledare som har fyllt i enkäten och som varit tillgängliga för intervju. Tack för att ni tagit er tiden att dela med er av era tankar, känslor, upplevelser och framförallt kunskaper från projekten. Det har varit så berikande att få ta del av era erfarenheter och inspirerande att lyssna på era skildringar och berättelser. Jag hoppas att jag med den här rapporten lyckats beskriva ert enorma en-gagemang och den glädje som ni upplevt inom projekten. Till sist hoppas jag att alla era framgångsrika metoder kan komma potentiella och framtida projektledare till del och därmed inspirera fler att engagera sig inom integrationsarbetet.


Stort tack till Nils Lagerroth och Per Hasselberg för att ni gav mig förtroendet att genomföra den här studien. Ni har visat så fint engagemang, stöttning och vägledande under studiens gång. Med er expertis inom fältet har ni guidat mig väl.
Rapporten är gjord på uppdrag av Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Nyanländas inklude-ring. För innehållet i rapporten, inklusive i avsnittet diskussion, svarar författaren själv.

Bologna, januari 2021
Ida Gustafsson

EU = Europeiska unionen
Leader = Liaison Entre Actions de Dèveloppement de l´Economie Rurale Översättning: Samverkande åtgärder som verkar för att utveckla landsbygdens ekonomi
LLU = Lokal Ledd Utveckling
LUS = Lokal Utveckling Sverige
SCB = Statistiska Centralbyrån
SFI = Svenska för invandrare
SLU = Sveriges lantbruksuniversitet
SNS = Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

I det här inledande kapitlet ges en introduktion till studien, dess placering och ställning i den aktuella samhällsdebatten samt problemformulering och varför ämnet är av intresse att studera. Vidare följs kapitlet av en beskrivning av studiens syfte samt dess tillhörande frågeställningar. Kapitlet avslutas med en presentation av studiens avgränsning.

Under 2015 var det nästan 163 000 asylsökande individer som ansökte om att få uppehållstillstånd i Sverige. Det var mer än en fördubbling från föregående år. Även om antalet asylsökande per månad under året fram till sommaren var lägre jämförelsevis med samma period året innan, resulterade antalet registrerade ansökningar under senare delen av året i en fördubbling. Det var från augusti månad, och framförallt under senare del av hösten och början av vintern som antalet immigranter ökade stadigt. 77 procent av helårets ansökningar om uppehållstillstånd registrerades under årets fem sista månader. Toppen nåddes under oktober, då drygt 39 000 individer ansökte om asyl. Registreringen under oktober månad var enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) ”fler än under varje enskilt år perioden 2002–2011” (SCB, 2016).

Länk till Figur 1:Antal registrerade asylansökningar per månad 2014 och 2015. Källa: SCB, 2016öppnas i nytt fönster

Inledningen av 2000-talet ansökte i det närmaste 30 000 immigranter årligen uppehålls-tillstånd i Sverige. Antalet registrerade ansökningar ökade från 2012 och framåt, och 2015 kom att bli det år med högst antal ansökningar. Ökningen av asylansökningar påverkas av yttre faktorer som krig, förföljelse och fattigdom. Migrationspolitiken inom Europeiska unionen (EU) och Sveriges nationella politik är förhållanden som ytterligare påverkar andelen immigranter som söker uppehållstillstånd. Politiska beslut har påverkat möjligheten för flyktingar att ta sig till Sverige och utsikten att få uppehållstillstånd här. Striktare politiska restriktioner och beslut har resulterat till ett minskat antal ansökningar sedan 2015. Under 2019 sökte omkring 22 000 individer uppehållstillstånd (SCB, 2020).
Nästan en tredjedel av de asylsökande immigranterna under 2015 års registrering var syriska medborgare. Även om syrier därmed utgjorde den största etniska gruppen av samtliga grupper som sökte uppehållstillstånd i Sverige, var andelen asylsökande från Afghanistan högre under både november och december månad. Inom loppet av de sista två månaderna av 2015 anlände lika många afghanska medborgarna som registrerats de tio föregående månaderna. Drygt 70 000 barn under 18 år sökte uppehållstillstånd under 2015, och hälften av dessa var ensamkommande. En bidragande faktor till att ”de ensamkommande barnen var fem gånger fler än under 2014” beror enligt SCB på den stora andel barn från Afghanistan (SCB, 2016)

Länk till Tabell 1: De 6 vanligaste medborgarskapen bland asylsökande under 2015. Källa: SCB, 2016 (egen bearbetning)öppnas i nytt fönster


Rätten till att bosätta sig som flykting i Sverige erhållas genom en beviljad asylansökan. Beslutet till rätten tas av Migrationsverket och/eller Migrationsdomstolen, och fast-ställandet grundas på en utredning av den asylsökande. Ännu under 2016 konstaterade SCB att ”den stora ökningen av antalet asylsökande som skedde under hösten 2015 har ännu inte börjat ge tydliga avtryck i ökad flyktinginvandring” (SCB, 2016).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Det är därför först under åren 2016 och 2017 som statistik för invandringen under 2015 börjar redovisas i statistiken. Detta då behandlingstiden för asylansökningarna kom att förlängas, vilket Migrationsverket själva beskriver beror på den högre belastning som det stora antalet inkomna ärenden under 2015 medförde. Den genomsnittliga vänteti-den för beslut i asylärenden är i dagsläget 9,5 månader, men kan variera från några månader upp till flera år (Migrationsinfo, 2020). På migrationsverkets egen hemsida står det följande ”Migrationsverket ska avgöra ansökan om uppehållskort eller perma-nent uppehållskort inom sex månader”. Vilket skildrar den genomsnittliga väntetiden för likande ansökningar (Migrationsverket, 2020).

Länk till Figur 2: Antal beslutade asylärenden av Migrationsverket 2009–2019. Källa: Migrationsinfo, 2020öppnas i nytt fönster


Andelen utrikesfödda, vilket omfattar personer födda utanför Sveriges gränser, utgör 17,0 procent av Sveriges befolkning. Under 2000-talet har andelen utrikesfödda ökat med nästan 6 procentenheter, från 11,3 procent. Andelen med utländsk bakgrund, vilket omfattar utrikesfödda samt antalet inrikes födda vars båda föräldrar har utrikes härkomst, uppgick 2015 till nästan 2 200 000. Det utgör 22,2 procent av Sveriges be-folkning, och har under den angivna 15-årsperioden ökat från 14,5 procent. Svensk bakgrund tillskrivs de som är födda i Sverige och som har minst en svenskfödd förälder (SCB, 2016).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Sverige har jämförelsevis med övriga medlemsländer inom EU tagit emot fler asylan-sökningar räknat utifrån befolkningsmängden. Sverige som nätt och jämnt utgör 2 pro-centenheter av EU:s befolkning, tog under perioden 2012–2014 emot 13 procent av samtliga asylansökningar inom EU. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) understryker vikten ”av en väl fungerande integration” (SNS)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för att tillgodose utvecklingen och mottagandet (SNS).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Utifrån en jämförelse framtagen av Eurostat, visar sta-tistiken att Sverige har sedan 2007 haft den högsta sysselsättningsgraden av medlems-länder inom EU (Eurostat, 2020).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Trots god förutsättning för sysselsättning på arbetsmarknaden är skillnaden ”mellan utrikes och inrikes födda större än i övriga Europa” (SNS)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Det är framförallt jämförelsen i arbetskraftstalet mellan inrikes- och utrikesfödda kvinnor som är anmärkningsvärt. Arbetskraftstalet för inrikes födda kvin-nor uppgick under första kvartalet av 2019 till 87,5 procent, medan den siffran för utrikesfödda kvinnor är 77,6 procent. Vilket visar på en nästan 10 procentenheter skillnad i sysselsättningsgrad. Medan statistiken mellan inrikes- och utrikes födda män har en lägre differens, nästan 3 procentenheter, för samma kvartal och år. Sysselsättnings-graden för inrikes födda män uppgår till 90,3 procent, och för utrikes födda män är den siffran 87,4 procent (SCB, 2019).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Europeiska Kommissionen (2020)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster fastställer i sin nya handlingsplan för Integration and Inclusion 2021–2027, att integration och inkludering är utvecklingen och vägen framåt för alla människor som kommer till Europa, för våra lokalsamhällen och för de långsiktiga välbefinnande för människor och för stabiliteten i våra ekonomier. Ytterligare understryks vikten av att få en fungerande och blomstrande ekonomi måste alla som ingår i samhället känna sig inkluderande. Integration är både en mänsklig rättighet och en skyldighet. Det handlar om att skapa enande och förenande samhällen, vilket möjliggör att människor kan njuta av sina rättigheter. Rättigheter som att delta på arbetsmarknaden, medverka i samhällslivet samt att engagera sig i det sociala- och före-ningslivet. Dessa mänskliga rättigheter ska tillgodoses oavsett bakgrund, och ligger i linje med The European Pillar och Social Rights (Europeiska Kommissionen, 2020).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Genom att säkerställa en effektiv integration och inkludering inom EU:s medlemslän-der, vilket ligger till grund för skapandet av sammanhängande, motståndskraftiga och välmående lokalsamhällen. Vidare beskriver Europeiska Kommissionen (2020)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster att in-tegration och inkludering ska ses som en vinn-vinn-process vilket gynnar samhällsut-vecklingen ur samtliga hållbarhetsaspekter: socialt, ekonomiskt och ekologiskt. För att det ska bli en framgångsrik och hållbar utveckling, ska integration och inkludering fungera som en tvåvägsprocess. En tvåvägsprocess i möten mellan migranter och EU-medborgare, där migranter erbjuds hjälp och stöttning att integreras i samhället samt ett aktivt engagemang och deltagande i integrationen. För att det ska bli ett aktivt del-tagande i integrationsprocessen, krävs att samhället skapar möjligheter och mötesplat-ser för immigranter att fullt ut kunna engagera sig ekonomiska, sociala, kulturella samt politiskt (Europeiska Kommissionen, 2020).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

På Lokal Utveckling Sverige (LUS) hemsida finns information att 1991 introducerades Lokalt Ledd Utveckling (LLU) genom Leader-metoden inom EU. Det är en metod som grundar sig på samarbeten och initiativ på lokal nivå samt utifrån lokala förutsättningar. Metoden har som mål att finna lösningar på de utmaningar som lokalsamhällen och landsbygder står inför. Metoden har blivit framgångsrik genom att den har ett starkt lokalt fokus. Det lokala fokuset på utvecklingsarbetet säkerställs genom att me-toden drivs inom geografiskt avgränsade områden, nämligen Leader-områden, samt genom lokala aktörer (LUS). Arbetet tillsammans för lokal utveckling utgår från tre sektorer: privat, ideell och offentlig sektor. Människor från de tre sektorerna går sam-man och bildar en förening. Föreningen tar fram en strategi för utvecklingsarbetet inom sitt område. En strategi som har som mål att ”skapa attraktiva områden med konkurrenskraftig verksamhet, nya företag och fler jobb” (Jordbruksverket, 2020).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Integration och inkludering har blivit en tydlig del inom Leader-områdenas strategier och arbete för hållbar lokalsamhälles- och landsbygdsutveckling. Det finns en efterfrå-gan att på ett enkelt, tydligt och smidigt sätt tillgodose sig kunskap kring projekt som ger stöd till integration och inkludering av utrikesfödda. Samtidigt finns det viktiga och intressanta erfarenheter från Leader-projekt i vårt avlånga land, som är goda exempel på väl fungerande integration och inkludering av utrikesfödda. Därför är det av betydelse att belysa integrationens mångfasetterade karaktär, och för att ge stöd till fortsatta projekt och verksamheter som förbättrar integration och inkludering för hållbar lokal-samhälles- och landsbygdsutveckling. Där individer får sina mänskliga rättigheter uppfyllda och tillgodosedda.
Den här studien kommer inte kunna lämna några fullständiga eller slutgiltiga svar på hur integrations- och inkluderingsstrategier eller hur arbetet i varje enskilt Leader-område bör drivas. Utan strategin bör utformas i linje med de lokala förutsättningarna och utmaningarna. Studiens ambition är däremot att kunna sprida kunskap, lärdomar och visa på goda erfarenheter utifrån valda projekt inom några Leader-områden. Studien kan fungera som ett komplement och stöd samt vägledning i framtagande av Leader-områdens strategier och arbete kring integration och inkludering för hållbar lokalsamhälles- och landsbygdsutveckling.

Rapporten har som syfte är att beskriva och analysera drivna projekt inom Leader-områden inriktade på integration och inkludering av utrikesfödda. Där integration och inkludering främst varit inriktade på att undersöka sysselsättning och företagande, samt förbättrade möjligheter till företagande på landsbygden. Studien har som mål att genom sin undersökning samla in erfarenheter och idéer för att sprida kunskap och inspiration för framtida integrations- och inkluderingsprojekt av utrikesfödda, där fokus ligger på sysselsättning och företagande, samt förbättrade möjligheter till företagande. Detta för att i sin tur leda till att integration och inkludering som metod i arbetet för hållbar samhälles- och landsbygdsutveckling blir ännu mer framgångsrikt i framtida projekt inom Leader. Studien kommer därför undersöka och belysa vilka metoder och aktiviteter, samt visa på framgångsfaktorer inom Leader-projekten. För att uppnå stu-diens syfte besvaras följande frågor:

  • Vilka metoder och aktiviteter har upplevts som lyckosamma för att möjliggöra sysselsättning och/eller företagande samt förbättrade möjligheter till företagande för utrikesfödda på landsbygden?
    • Vilka aktörer har upplevts som viktiga att samarbeta med för att möjliggöra sysselsättning och/eller företagande samt förbättrade möjlig-heter till företagande för utrikesfödda på landsbygden?
    • Vilken roll och funktion har dessa aktörer uppfattats ha för att möjliggöra sysselsättning och/eller företagande samt förbättrade möjligheter till företagande för utrikesfödda på landsbygden?
    • Vilka framgångsfaktorer har uppfattats som avgörande för att möjliggöra sysselsättning och/eller företagande samt förbättrade möjligheter till företagande för utrikesfödda på landsbygden?

Under den pågående programperioden (2014–2020) har det genomförts totalt 189 pro-jekt inom LLU, där integration varit en del av verksamheten i projekten. Utifrån dessa 189 projekt har 89 haft integration som primärt fokus. Efter en kartläggning utifrån dessa 89 projekt, kunde 27 projekt ringas in efter en gemensam sökning på nyckelor-den: integration, sysselsättning samt företagande. Projekten uppfyllde därmed kriterierna för undersökningens syfte. Sammanställning innehöll 14 slutförda projekt och 13 pågående projekt. Det är utifrån den kartläggningen och avgränsningen den här studien tar sin utgångspunkt från. Ytterligare ett pågående projekt tillkom, som fallit igenom systemet när kartläggningen gjordes, då det uppfyllde kriterierna för studiens under-sökning. Dessa 28 projekt är fördelade på 18 Leader-områden runt om i Sverige. Avgränsningen till Sverige har utformats då Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för nyan-ländas inkludering arbetar gentemot den målgruppen, samt av de faktorer som fram-kommit i inledningen är Sverige intressant att studera vad gäller integration, sysselsätt-ning och företagande samt förbättrade möjligheter till företagande av utrikesfödda.

Det här kapitlet inleds med en kortfattad beskrivning av de två metodval som använts för att samla in material till undersökningen samt urval av in-formanter. Vidare följs kapitlet av en kort beskrivning av hur informationen kommer bearbetas och analyser. Fullständigt metodkapitel finns att hitta som bilaga längst bak i rapporten under bilaga 3.

I den här studien utformades ett online-frågeformulär vilket 20 av de 28 tillfrågade projektledarna har besvarat. Majoriteten av frågorna och påståendena har konstruerats med en tillhörande fyrgradig svarsskala. Ytterligare ett svarsalternativ Ingen uppfattning tillades samt en kompletterade kommentarruta. Frågorna och påståendena har utformats för att inledningsvis samlas grundläggande information kring projektet, samt för att samla in data för vårt syfte och frågeställningar med studien. Enkäterna går att se i sin helhet under bila 1 och 2.

I den här studien användes semi-strukturerad intervjuteknik på åtta projektledare som har intervjuats över telefon. Den tekniken valdes för att efterlikna en naturlig konversation samt att den intervjutekniken öppnar upp för flexibilitet under datainsamlingen. I förväg ställdes teman och ämnen upp som var för avsikt att diskuteras under samtalet. Utifrån en diskussion med handledare utformades ett antal förutbestämda frågor till varje tema. Frågor som ansågs vara intressanta och relevanta att söka svar på utifrån vårt syfte och frågeställningar med studien.

20 av de 28 kartlagda projektledarna besvarade enkäten. Utifrån resultatet från enkäten valdes tio projekt ut som intressanta för intervju, varav åtta projektledare medverkade för intervju. Projekten valdes utifrån följande kriterier. Punkterna är rankade utan inbördes ordning:

  • Projektledarens subjektiva nöjdhet med vad projektet bidragit till/kommer bidra till gentemot påståendet/frågeställningen i enkäten
  • Projektledarens subjektiva bedömning på hur viktigt påståendet/frågeställningen i enkäten varit/kommer vara för en lyckad integration/sysselsätt-ning/företagande inom projektet
  • Projektledaren från pågående projekts subjektiva uppfattning kring hur den pågående pandemin hittills påverkat projektet
  • Projektledarens subjektiva men frivilliga reflektioner och kommentarer
  • Projektets totala sysselsättnings- och anställningsgrad/förutspådda totala sysselsättnings- och anställningsgrad
  • Karaktärssärdrag gentemot övriga projekt

I den här studien har åtta intervjuer genomförts med projektledare. Intervjuerna spelades in för att underlätta fokusering på samtalet snarare än att ta anteckningar. Därför bestod arbetet efteråt av att transkribera intervjuerna. En process där inspelningen noga lyssnas igenom samtidigt som anteckningar förs av det som var av intresse för studien med studiens syfte i åtanke. Under transkriberingen ställdes frågan: Kommer studiens forskningsfrågor kunna besvaras med detta? Om ja, då har det skrivits ned och antecknats. Om det inte har varit relevant för studien, har det valts att inte tran-skriberas. Detta för att spara tid till analysarbete och färdigställande av rapporten.

Därefter bestod analysarbetet av att läsa igenom materialet, för att försöka skapa en så generell uppfattning och brett intryck som möjligt. En tolkning och omtolkning av materialet. Därefter har analysarbetet följts av att koda transkripten från transkriberingen. Det har inneburit att materialet ytterligare lästes igenom för att identifiera teman. Detta för att försöka hitta kärnan och de centrala delarna i materialet. Efter det ställdes teman från olika intervjuer i relation till varandra. Genom detta kunde mönster och gemensamma punkter mellan intervjuerna sökas. Till sists för att kunna tolka dessa teman i en vidare bemärkelse. Intervjuerna delades in i åtta olika färger. Varje intervju representerade en specifik färg. Sedan samlades koder ihop som var likadana för att upptäckte mönster mellan koder från olika intervjuer. Den koden gavs en nionde och ny färgkod. Efter den reduceringen och beskäring i koder lyckades en specifik uppsätt-ning av koder identifieras, som nu alla tillhörde samma och nya färg.

I det här kapitlet kommer resultatet från enkätundersökningen och intervjuerna att presenteras och analyseras. Kapitlet inleds med en presentation av svarsfrekvensen och analys av enkätstudien. Det avsnittet efterföljs av en presentation av de projekten som ställde upp för intervju samt projektens främst använda metoder och samarbetspartners inom projektet. Avslut-ningsvis presenteras de koder som kunde tolkas utifrån intervjuerna som varit avgörande faktorer för framgången inom integrationsprojekten.

Enkätundersökningen har möjliggjort en större svarsfrekvens än vad som hade kunnat åstadkommits enbart genom kvalitativa intervjuer. Utöver det skapar resultatet från enkätstudien möjligheten att svaren från respondenterna kan på ett effektivt sätt jämföras, analyseras och tolkas gentemot varandra. Till sist har frågeformuläret fungerat som komplement inför intervjuerna. Den typ av information som vi sökte svar kring hos projektledarna var att få ta del av deras kunskap, handlande och förhållningssätt.

Följande 20 Leader-projekt deltog i enkätundersökningen:

  • Saluhall med integration och entreprenörskap
  • Väva tillsammans Rag2Rug
  • Nyanlända kvinnors integration i arbetslivet
  • Integration och innovativt entreprenörskap på landsbygden
  • iKEF Högbo
  • Validering för inkludering – Leader-modellen
  • Bonde söker personal – Grön integration i Götene
  • Utveckla Sudret – ett integrationsprojekt
  • Stall Bergtorp – Mötesplatsen för nya kontakter i närheten av djur och natur
  • Projekt för stöd till initial etablering och integration av nyanlända flyktingar i Östhammars Kommun
  • Från SFI till arbete – utbildning, matchning och coachning
  • Klubb Sonya – Vägen in
  • Demokratiskolan
  • Steget före
  • Leader Resursmodell Integration inom småföretagande, besöksnäring och föreningsliv
  • Katalysatorn för bärförädling i Tornedalen
  • Projekt Bygdevårdarna Kulturmiljö Turism 2020
  • Genomföra WOWs OneGoal på 20 kvinnor
  • Café Svea – Arbetsintegrerade socialt företag
  • TeamWedream


Då frågeformulären skiljer sig något åt i utformningen av påståenden och frågor, ef-tersom vissa projekt var slutförda och andra pågående. Därför kommer resultatet presenteras var och en för sig. Resultaten bygger på totalt tolv slutförda projekt, samt åtta pågående projekt. Enkäterna går att se i sin helhet i form av bilagor längst bak i rap-porten, under bilaga 1 och 2, där även den fullständiga statistiken byggd på svaren går att utläsa.

Utifrån svarsfrekvensen i enkätundersökningen har jag kunnat utläsa att projektledarna i mycket hög grad är nöjda med hur projekten bidragit till integration, sysselsättning samt företagande. Främsta faktorerna till den uppnådda subjektiva nöjdheten ligger i att projektet har bidragit till att projektdeltagarna har skaffat sig kompetenser och kvalifikationer för möjlighet till sysselsättning och företagande. Vidare har projektledarnas subjektiva nöjdhet formats genom hur projekten bidragit till landsbygdsutveckling, i form av skapandet av sysselsättning och företagande för bygden, skapandet av poten-tiell arbetskraft, en levande landsbygd samt i skapandet av en framtidstro och ett at-traktivt intryck av bygden.

Projektledare har uppgett att det upplever en aningens förbättringspotential vad gäller bemötandet från både statligamyndigheter och arbetsgivare i sysselsättnings- och ar-betssituationer. Medan upplevelsen i bemötandet från lokala myndigheter och civilsamhället samt föreningslivet fungerat bättre. Ett liknande mönster kan ses i skapandet av kontaktnät hos arbetsgivare där projektledarna varit förhållandevis nöjda både vad gäller möjligheten för sysselsättning och företagande. Desto större förbättringsmöjlig-het finns att önska i skapandet av kontaktnät hos föreningar när det kommer till möj-lighet till företagande, medan projektledarna varit nöjda med kontakten i sysselsätt-ningsskapande situationer.

Projektdeltagarnas kunskaper i svenska språket tillsammans med att de har fått indivi-danpassat stöd har varit de viktigaste faktorerna inom projektet för en lyckad sysselsättning och företagande. Vidare att deltagarna har fått känna gemenskap, meningsfull-het och ansvar tillsammans med att de har haft möjlighet att få arbetsträna eller praktisera har projektledarna fyllt i som viktiga egenskaper för lyckad sysselsättning inom projektet. Ytterligare har tillgången på handledare för arbets-, studievägledning och coachning samt skapandet av kontaktnät samt studiebesök, föreläsningar eller workshops visat sig vara kännetecken som också är av vikt för en lyckad sysselsättning och företagande inom projekten. Tillgången på tolk på moderspråk, datorkunskaper, kunskap inom arbetsfältet och entreprenörskap samt kännedom om svenska myndigheter och deras verksamheter har visat sig mindre viktigt för en framgångsrik sysselsättning och företagande.

Genomgående belyser projektledarna vikten av sin egen och coachens, projektdeltagarnas, Leaders, kommunens samt civilsamhällets och föreningslivets roll i skapandet av en framgångsrik sysselsättning, företagande samt landsbygdsutveckling. Å andra sidan lyfter de att arbetsförmedlingen, arbetsgivare samt utbildningsinstitutioner fyller en mindre viktig roll för att projekten ska bidra till en framgångsrik sysselsättning, företagande samt skapandet av landsbygdsutveckling. Till sist visar det sig att de flesta projekten har använt sig av en metod där antingen projektledaren har utformat metoden själv, metoden har arbetats fram tillsammans mellan projektledaren och deltagaren samt att inspiration har inhämtats från tidigare projekt med en liknande karaktär.

Även svarsfrekvensen från de pågående projekten visar på att projektledarna upplever sig nöjda med hur projektet förväntas bidra till projektdeltagarnas inkludering och känner sig som en del i samhället samt att projektdeltagarna skaffar sig kompetenser för sysselsättning och företagande. Ytterligare upplever projektledarna en nöjdhet till hur projektet förväntas bidra till skapandet av kontaktnät både hos arbetsgivare och föreningar, när det gäller möjligheten till sysselsättning. Medan när det gäller möjligheten till företagen upplever projektledarna en lägre grad av nöjdhet i skapandet av kontaktnät hos de båda aktörerna. Vidare upplever projektledarna att det finns en förbättringspotential vad gäller hur projektet förväntas bidra till projektdeltagarens möjlighet både till sysselsättning och företagande.

I skapandet av en levande landsbygd samt framtidstro för bygden och ett attraktivt intryck av bygden upplever projektledarna en klar nöjdhet med att projekten förväntas bidra till. Medan projektledarna var i lägre grad nöjd med hur projekten förväntas bidra till skapandet av potentiell och framtida arbetskraft, sysselsättning och företagande för bygden, samt efterfrågan på lokala tjänster och varor från bygden och tillväxt eller utveckling av näringsverksamheter och industrietablering på bygden. Det visade sig vara en stor avsaknad på insikt kring hur projektet förväntas bidra till befolkningstillväxt, skapandet av tillväxt eller utveckling av serviceverksamhet och skapandet av tillväxt eller utveckling av föreningslivet på bygden.

De allra viktigaste faktorerna inom projekten för en lyckad sysselsättning och företa-gande har varit att projektdeltagarna får kunskap i svenska språket och att de får känna gemenskap, meningsfullhet och ansvar, samt att få medverka på studiebesök, föreläsningar eller workshops. Ytterligare har det varit viktigt att projektdeltagaren får uppfylla mål eller ambitioner och har tillgång till handledare för arbets-, studievägledning och coachning samt att de haft kontinuerliga träffar och uppföljning. Att inkludera moment där möjligheten ges till skapandet av nätverk av människor från föreningar och andra organisation samt arbetsgivare ses som förhållandevis viktigt för en lyckad sysselsättning och företagande. Medan återigen tillgång på tolk på modersmål, datorkunskaper och kunskap om entreprenörskap upplevs som mindre viktiga delar inom projekten.

Alla projektledare var helt överens om att projektdeltagarna, civilsamhället och före-ningar samt dem själva spelar den absolut viktigaste rollen i en framgångsrik sysselsättning av projektdeltagarna. Även i avseendet av en framgångsrikt företagandena och bidragande till landsbygdsutveckling visar sig dessa aktörer fylla den primära rollen. Arbetsförmedlingens, Leaders och kommunens roll anses vara av mindre betydelse för en framgångsrik sysselsättning, företagande samt landsbygdsutveckling. Projektledarna pekar även på att arbetsgivare fyller en mindre bidragande funktion till företagande och landsbygdsutveckling. Genom en sammanställning av kommentarer som framkom un-der möjligheten att kommentera metodval, kan jag konstatera att även i de pågående projekten är de vanligaste tillvägagångssätten för utformning av metoder inom pro-jektet att de utformas tillsammans, utformas av projektledaren samt att inspiration hämtas från tidigare projekt av likande karaktär.

Den pågående pandemin har i hög grad påverkat projektdeltagarnas möjlighet till närvaro, nätverkande hos arbetsgivare, föreningar och organisationer samt deras möjlighet till kreativitet eller skapande. I måttlig grad har projektdeltagarnas möjlighet att kunna fortsätta med sina planerade aktiviteter, hur projektet har utvecklat nya aktiviteter samt projektdeltagarnas tillgång på träffar och uppföljning påverkats av den pågående pan-demin. I mycket liten grad har den pågående pandemin påverkat hur projekten utveck-lats i annan riktning än som angivits i projektplanen, hur projekten kunnat hålla dead-lines samt den planerade projektperioden.

I jämförelsen av enkätundersökningarna kan utläsas att projektledare för slutförda projekt i något högre grad är mindre nöjda med skapandet av kontaktnät hos arbetsgivare och föreningslivet. Medan projektledare för pågående projekt i större utsträckning ännu inte hunnit bilda sig en uppfattning kring hur projektet förväntas bidra till kon-taktnät med arbetsgivare eller föreningar. Att det blivit ett sådant utfall känns helt rimligt, eftersom det kan vara svårt att skapa föreställningar om något som ännu inte riktigt helt nått sin fulla potential inom pågående projekt. Men också mot den bakgrund att projekten drivs under en pågående pandemi och med tillhörande restriktioner kring kontakt och möte människor emellan. Jag tolkar utfallet som att även pandemin i mycket hög grad är en bidragande faktor till att projektledare inte haft en uppfattning om nätverk. Detta troligtvis för att de haft svårigheter i att kunna upprätthålla fysiska kontakt och att de fått ställa in sina nätverksskapande evenemang inom projekten. Me-dan å andra sidan projektledare för slutförda projekten redan står med facit i hand, och att projektledarna därmed med lätthet kan bilda sin uppfattning i frågan.

På frågor om hur projektet bidragit till landsbygdsutveckling, följer utfallet samma mönster. De projektledare som ännu inte slutfört sina projekt har svårigheter i att kunna föreställa sig hur deras projekt ska kunna bidra till befolkningstillväxt på bygden, skapande och tillväxt eller utveckling av serviceverksamheter eller föreningsliv samt efterfrågan av tjänster och varor från bygden. Medan projektledare för slutförda projekt är övervägande nöjda med hur projektet lyckats bidra till detta, och bara ett mindre antal har fyllt i att de inte haft en uppfattning i frågan. Även här tolkar jag utfallet baserat på i vilken fas de befinner sig i. De pågående projekten har ännu inte nått sin fulla potential då projekten fortfarande är igång, och att detta snarare är en effekt av att fler människor etablerar sig på arbetsmarknaden och först då kan börja efterfråga varor samt att serviceverksamheter utvecklas. Vilket först nås inom något år eller mer.

Däremot finns det en större optimism kring de förväntade bidragande faktorer som projektet förväntas bidra till vad gäller att projektdeltagaren känner sig som en del i det svenska samhället och skaffar sig kompetenser för sysselsättning. Där en klar majoritet av projektledare från pågående projekt som är nöjda med hur projektet förväntas bidra till detta, medan övervägande del av projektledare från slutförda projekt fyllt i att det är mer nöjda än missnöjda. Jag tolkar detta utfall som att när man driver ett projekt och har därmed satt upp en vision för vad man vill åstadkomma så är det självklart att man vill vara så nöjd som möjligt med det förväntade resultatet. Att man därför sätter en hög vision att sträva mot, det vore mindre motiverande att sätta en lägre vision att jobba mot inom projektet. Medan när man slutfört sitt projekt och tittar tillbaka och rannsakar resultatet och jämför det mot sin först uppställda vision, då kan man kanske känna att man hade hoppats att projektet kunna bidra ännu lite mer i dessa avseenden.

Projektledare från både slutförda- och pågående projekt är förhållandevis överens om vad som upplevs som viktigt inom projekten för en lyckad sysselsättning och företa-gande. Vad som sticker ut är att det är fyra av projektledare som upplever det mer viktigt än oviktigt att projektdeltagarna får med sig datorkunskaper inom pågående projekt, medan den siffran är två för projektledare från slutförda projekt. Inom slut-förda projekt är det tillsammans sex som antingen tycker det är mer oviktigt än viktigt eller rent av oviktigt med datorkunskaper. Här tolkar jag det som att projektledare från slutförda projekt snarare har satsat på praktiska eller fysiska krävande arbeten i sin arbetsträning för utrikesfödda, och där är det inte lika viktigt att ha med sig datorkun-skaper. Medan projektledare för pågående projekt i högre grad befinner sig i processen att kartlägga sina deltagare och se vad för typ av individanpassade aktiviteter som skulle vara mest lämplig för att få deltagaren i sysselsättning. Därmed går det inte att utesluta att datorkunskaper kan komma att spela en avgörande roll, mot bakgrunden att vi går mot ett mer teknologiskt samhälle. Ytterligare kan pandemin vara en bidragande faktor till att datorkunskaper kan komma att ses som mer viktiga inom pågående projekt, detta då projektet behövt anpassa sitt arbete och kommunikation till mer digitalt.

Desto mer intressant har det varit att analysera svarsfrekvensen från vilken roll Arbets-förmedlingen har haft för en framgångsrik sysselsättning av projektdeltagarna. Där har två projektledare från slutförda projekt tyckte att deras roll varit helt oviktig medan en projektledare inte haft en uppfattning kring deras roll. Har tolkar jag det som att man kanske inte har lyckats ha det mest givande samarbetet med Arbetsförmedlingen eller rentav att Arbetsförmedlingen inte funnits på den plats där projektet genomförts. Arbetsförmedlingen har annars visat sig vara en mycket given samarbetspartner inom många projekt, speciellt vad gäller de stödprogram som finns för arbetsgivare att söka vid anställningar. Två projektledare från pågående projekt har tyckt att deras roll är mer oviktigt än viktigt och en vardera på oviktigt och ingen uppfattning. Kanske att man inte har inlett ett samarbete med Arbetsförmedlingen ännu, eller att det finns en avsaknad på kunskap kring vilka stödmöjligheter det finns för arbetsgivare att söka.


Ytterligare två av projektledarna från pågående projekt har svarat att de upplever Ar-betsförmedlingens roll som oviktig och en vardera på mer oviktigt än viktigt och ingen uppfattning i avseendet om ett framgångsrikt företagande av projektdeltagarna. Det finns även stöd att söka från arbetsförmedlingen för att starta eget företag, ett stöd man kan få upp i sex månader. Jag tolkar utfallet som att det kan finns ett större behov från Arbetsförmedlingen att marknadsför sin roll och funktion till Leaderkontoren och vilka stödprogram som finns att söka, både vad gäller anställning och företagande. Som sedan Leader-kontoren kan föra vidare till projektledarna. Ytterligare faktor bakom deras förhållandevis upplevda ovikta roll, kan vara då Arbetsförmedlingen är inne i en omstruktureringsfas vad gäller personal och lokalkontor.

Genomgående är det ett större antal projektledare som har fyllt i att de inte har en uppfattning kring olika aktörers roll för att projektet ska bidra till en framgångsrik landsbygdsutveckling. Även här tolkar jag det som att man som projektledare kan ha svårigheter inom ett pågående projekt att föreställa sig hur projektet bidrar till lands-bygdsutveckling. Detta då landsbygdsutveckling inte är ett resultat som syns direkt. Utan det är något som kommer på sikt och som en bieffekt av många olika åtgärder som projekten bidrar till. Ytterligare är det ofta inte ett angivet mål som man inom projektet strävar efter, utan fokus ligger snarare på integration, sysselsättning eller företagande. Medan man i högre grad kunnat utvärdera de olika aktörernas roll för att projektet ska bidra till landsbygdsutveckling i de slutförda projekten, eftersom det varit en bidragande effekt av deras resultat som en helhet. De projekt som avslutades för några år sedan har projektledare definitivt hunnit se effekterna av på landsbygdsut-veckling.

Olyckligtvis lyckades frågan kring metodval i enkätundersökningen för pågående pro-jekt utformas som en ensvarfråga, istället för en flervalsfråga. Men utifrån en analys av de kommentar som inkommit kunde jag konstatera att metodvalen för slutförda- och pågående projekt följer samma mönster. Jag tolkar det som att projektledaren i utform-ningen av projektplanen ofta anger en typ av metod med uppbackning från tidigare projekt av liknande karaktär, men att sedan väl i projektet så individanpassar man metoden till varje enskild individ. Därför bygger metodvalet många gånger på att meto-derna utformas tillsammans, för att det på bästa sätt stödjer projektdeltagaren att uppnå sina mål och utifrån individens förutsättningar. Just individanpassning bedömer jag vara en viktig del, detta då vi alla fungerar olika och vi lär oss saker i olika takt.

  • Saluhall med integration och entreprenörskap
  • iKEF Högbo
  • Bonde söker personal – Grön integration i Götene
  • Utveckla Sudret – ett integrationsprojekt
  • Projekt för stöd till initial etablering och integration av nyanlända flyktingar i Östhammars Kommun
  • Steget före
  • Genomföra WOWs OneGoal på 20 kvinnor
  • Leader Resursmodell Integration inom småföretagande, besöksnäring och föreningsliv


Saluhall med integration och entreprenörskap
Syftet med projektet var att skapa en Saluhall där utrikesfödda kvinnor kunde förverkliga sin egen affärsverksamhet under trygga förhållanden genom att projektet tillhandahöll inledningsvis en lokal och betalning av hyra, samt att bli helt självgående och självförsörjande i samhället. Projektet bestod av renovering och färdigställande av den gemensamma lokalen, företagsrelaterade utbildningar och introduktionskurser bland annat inom entreprenörskap, livsmedelshygien och livsmedelshantering, kurser inom demokrati och föreningskunskap, coachning i grupp samt individuellt kring sin affärsidé samt inspirationsskapande studieresa till liknande verksamhet. Av 11 kvinnor som deltog i projektet driver fem numera sina egna företag som de etablerade under projekttiden och fyra har sysselsättning i form av annat arbete eller studier.


iKEF Högbo
Projektets syfte var att arbetsträna och rehabilitera individer som varit långtidsarbetslösa och som stod långt från arbetsmarknaden. Deltagare med kort utbildningsbak-grund men som besitter kunskaper och informella kompetenser, som kunde tillvaratas genom praktiskt och ofta fysiskt krävande arbete genom matchning mot Högbo Bruks olika rekreationsmöjligheter. Det praktiska arbetet varvades med teoretiska inslag. Kur-ser inom bland annat vilka roller och funktioner Försäkringskassan, Arbetsför-medlingen, Socialförvaltningen och Kommunen fyller, Sveriges arbetsmarknadspolitik samt hur det socialt fungerar på en arbetsplats och yrkesrelaterade koder. Av totalt 20 deltagare fick 18 sysselsättning, majoriteten av arbetstillfällena skapades på Högbo Bruk, inom bland annat hotellverksamheten, livsmedelsförädlingen och parkvård.


Bonde söker personal – Grön integration i Götene
Syftet med projektet var att se utifrån de lokala förutsättningarna, där Götene med omnejd är en kommun med stor livsmedelsproduktion och livsmedelsförädling, samtidigt som man med projektet försökte möta målgruppen utrikesfödda. Inom projektet anordnades därför arbetsträning och praktiktillfällen inom såväl djurhållnings-, växt-odlings- och livsmedelsförädlingsföretag. För att kunna möta de kunskapskrav som många gånger krävs inom dessa yrken gavs introduktionskurser inom Sveriges lagar och regler kring djurhållning, odling i svenska system och livsmedelshantering, arbets-miljöfrågor, men också inom jämställdhet, demokrati och kunskaper om svenska myndigheter och deras verksamheter. Av de 35–40 som deltog i projektet var det 8 projektdeltagaren som började arbete eller som fick praktik inom gröna näringen.

Utveckla Sudret – ett integrationsprojekt
Projektet syftade till att deltids- och permanentboende och utrikesfödda skulle bygga en framtid tillsammans. En framtid där de möts över kulturerna och lär av varandra. Inom projektet har det anordnats mycket sociala och kreativa aktiviteter så som söm-nads- och textildagar, färgtryck i tyg, utställningar, försäljning på marknader samt idrott och träningar. Aktiviteterna har varit viktiga i det avseende att de resulterat till fina vänskapsband och att samförstånd infunnits. Svenskundervisning påbörjades också näst intill direkt vid ankomst och praktikplatser införskaffades åt dem som senare be-härskade språket tillräckligt, samt att de som besatt värdefulla erfarenheter och kom-petenser för bygden fick jobb direkt. Nästan alla av de 48 kvarvarande i arbetsfördålder är i någon form av sysselsättning: säsongs-, deltids- eller heltidsarbete.


Projekt för stöd till initial etablering och integration av nyanlända flyktingar i Östhammars Kommun
Syftet med projektet var att finnas som praktisk hjälp och stöd vid initialt mottagande och etablering av utrikesfödda, genom att finnas till som personlig kontakt i olika ärenden samt för frågor och myndighetskontakt. Vidare för att distribuera möbler och hus-geråd till boenden för att skapa trygghet och hemkänsla. Inom projektet anordnades kurser kring information om livet i Sverige, hur man lever och inrättar sig, samhället i det stora hela och hur svenska system och verksamheter fungerar. Inom projektet har projektdeltagarna involverats i så hög grad som möjligt, bland annat för att köra möbler och laga middag till de gemensamma middagarna. Sex deltagare anställdes på extra tjänster inom projektet och fem har gått vidare till annan anställning. Projektet har som vision att starta ett socialt bemanningsföretag, där lättare praktiska tjänster som träd-gårdsskötsel planeras att säljas till lokalinvånarna.


Steget före
Projektet har som mål att stötta och integrera utrikesfödda till egen försörjning så att de kan bo kvar och etablera sig. Inledningsvis genomförs intervjuer med deltagarna där projektledaren kartlägger individens behov och önskemål samt validerar deras tidigare kunskaper och erfarenheter. Därefter coachas de antingen individuellt eller i grupp för att nå sitt uppsatta mål. Studiebesök på företag, kommunen och Högskola har fungerat som inspiration. Vidare har rådgivning och kurser kring bland annat samhällsoriente-rade frågor, svensk arbetsmarknad och myndigheters verksamheter varit viktiga. Till sist matchas deltagarna mot sina mål genom praktik eller arbetsträning. Sedan 2017 har ungefär 600 personer kommit i kontakt med projektet, några har deltagit till och från, och många är ute i någon form av praktik eller arbete.

Genomföra WOWs OneGoal på 20 kvinnor
Projektets mål är att hjälpa utrikesfödda kvinnor att integreras och etablera sig på ar-betsmarknaden genom att skapa mötesplatser mellan etablerade svenskar och utrikesfödda. Inom projektet har det anordnats en rad olika sociala aktiviteter, bland annat luncher, fysisk träning, bokcirklar, matlagning, samt cykel- och simskola. Språkträningen samt arbetsförberedande aktiviteter som informationsträffar om skattesystem, arbetsmarknad och träna på jobbsituationer har varit en viktig del för att underlätta en etablering på arbetsmarknaden. Validering av tidigare kunskaper för att matcha individer mot praktik och arbetsträning har lett till att projektledaren under sju år lyckats hjälpa 37 kvinnor att gå från arbetslöshet till arbete, och under 2020 har projektledaren tillsammans med nätverkets agenter lyckats sysselsätta 18 kvinnor.


Leader Resursmodell Integration inom småföretagande, besöksnäring och föreningsliv
Projektet har en strategi att kombinera olika åtgärder så som kurser inom svenska sam-hället och dess verksamheter, jämställdhet och demokrati, föreningslivet och hur det fungerar att vara en del av en förening, träna på arbetsintervjuer, öva ”fikarums-svenska” för att förstå sociala koder på arbetsplatser och fika-rummen, CV-granskning och studiebesök. Dessa åtgärder har kombinerats med praktiker på lokala småföretag, inom besöksnäringen och inom föreningslivet samt med kurser av praktisk karaktär, bland annat inom byggnadsvård, målning och restaurering, lagning av staket och att lära sig att bygga gässgård. De har skapat ett socialt bemanningsföretag där privatper-soner kan köpa tjänster samt att deltagaren får testa på att driva företag under trygga former. Av 42 deltagare har 23 fått jobb under eller efter projekttiden.

I tabellen nedan presenteras de projekt som valdes ut för intervju. Projektens främsta metoderna och samarbetspartnerna bygger på den tolkning som gjorts utifrån de kvalitativa intervjuerna med projektledarna. Metoderna och samarbetspartnerna är listade utan inbördesordning.

Tabell 2: Tabell över projektens främsta metoder och samarbetspartner. Källa: Ida Gustafsson (2021)

Projekt

Främsta metoder

Främsta samarbetspartner

Saluhall med integration och entreprenörskap

Teoretiska inslag / Kurser Praktiskt arbete Coachning (individuellt + grupp) Studiebesök Öppet hus av egen verksamhet Mentorskap

Arbetsförmedlingen Kommunen Redovisningsfirma Lokala näringsidkare

iKEF Högbo

Teoretiska inslag / Kurser
Praktiskt arbete
Praktik / arbetsträning
Kreativt skapande
Mentorskap
Coachning (individuellt + grupp)

Arbetsförmedlingen
Högbybruk
Leader-kontor
Kommunen
Arena Jernvallen

Bonde söker personal

Teoretiska inslag / Kurser Praktiskt arbete Praktik / arbetsträning Studiebesök Språkträning Mentorskap

Arbetsförmedlingen Kooperativ Föreningar SLU:s försöksgård LRF Hushållningssällskapet Församlingar / Kyrkor

Utveckla Sudret – ett integrationsprojekt

Språkträning
Sociala aktiviteter
Kreativt skapande
Praktik / arbetsträning
Mentorskap
Fysisk träning
Praktiskt arbete

Föreningar
Biblioteket
Lokala näringsidkare
Kommunen

Projekt för stöd till initial eta-blering och integration av ny-anlända flyktingar i Östham-mars Kommun

Teoretiska inslag / Kurser Rådgivning Sociala aktiviteter Praktiskt arbete Mentorskap

Arbetsförmedlingen Kommunen Leader-kontor Församlingar / kyrkor Föreningar

Steget före

Teoretiska inslag / Kurser
Coachning (individuellt + grupp)
Studiebesök
Mentorskap
Validering
Praktik / arbetsträning

Arbetsförmedlingen
SFI
Föreningar
Församlingar / Kyrkor
Kommunen
Polisen
Socialförvaltningen

Genomföra WOWs OneGoal på 20 kvinnor

Sociala aktiviteter Fysisk träning Språkträning Coachning (individuellt + grupp) Teoretiska inslag / Kurser Mentorskap Praktik / arbetsträning

Validering

SFI Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Församlingar /Kyrkor Kommunen Föreningar

Leader Resursmodell Integration inom småföreta-gande, besöksnäring och före-ningsliv

Språkträning
Praktik / arbetsträning
Praktiskt arbete
Mentorskap
Teoretiska inslag / Kurser
Coachning (individuellt + grupp

Föreningar
SFI
Arbetsförmedlingen
Kommunen
Länsstyrelsen

Efter ihopsamlande och reducerande av alla koder från materialet har jag försökt att analysera vad dessa koder betyder i det stora hela. Försökt tolka vad som uttrycks i varje kod. Här nedan kommer jag presentera de koder som jag identifierat och som är i linje med studiens syfte och frågeställningar. Presentationen bygger på intervjuer med projektledare och deras egna resonemang. Det har varit viktigt att försöka se vad vi kan lära från uttrycken och vad dem betyder. Framgångsfaktorerna presenteras utan inbördes ordning.

Uteslutande har alla projektledare som jag haft möjligheten att intervjua understrukit betydelsen av ett uppbyggt nätverk av kontakter i lokalsamhället för att lyckas med integrationen. Ett kontaktnät bestående av representanter från olika sektorer i samhället: föreningslivet, näringslivet, lokala och statliga myndigheter samt organisationer. Det gedigna nätverket öppnar upp många dörrar och underlättar arbetet. Många gånger beskrivs kontaktnätet som en förutsättning för praktik eller arbetsträning, eftersom det skapar en form av tillit mellan arbetsgivare och projektledare. I tider av en pandemi har det varit extra värdefullt och till en fördel med ett kontaktnät. Då det inneburit att det endast räckt med ett samtal till arbetsgivare ifall en deltagare velat besöka arbetsplatsen, och den tilliten grundar sig i en långvarig kontakt projektledaren och arbetsgi-varen emellan. Att ha ett kontaktnät har också visat sig behjälpligt i de teoretiska insla-gen inom projekten, då kontakterna med sin spetskompetens kan föreläsa om sin verk-samhets roll i samhället och på så sätt sprida lite kunskap och trygghet till deltagarna.


”många känner mig, och jag känner många. Jag har aldrig behövt. När jag kliver in någonstans, då är det ofta så att där har jag varit förr, och vi har träffats förr, och dem jag kommer i kontakt med vet vem jag är och jag vet vem dem är. Vi behöver aldrig fundera på hur vi fungerar, utan vi kan komma till skott ganska fort. Dem behöver aldrig fundera på, om jag får använda uttrycket ’att jag kommer lura på dem någon', för det vet dem att det gör jag inte. Skulle det bli fel, så tar jag tillbaka dem [projekt-deltagare]. Det är en stark bidragande faktor. Hur har man hanterat de kontakter man har, hur har man underhållit dem, hur är man som person själv”


”låna in kompetenser och resurser, som berättade om, om hur, ja socialtjänst, hälsa och sjukvård, andra föreningar, hur det funkar. För att sprida lite sån kunskap och trygg-het framförallt”

Projektledarna beskriver att nätverken är något som byggts upp under flera års tid och att det skulle vara en större utmaning i arbetet utan tillgången till dessa kontakter. Men på frågan om det varit helt avgörande flikar de flesta in att det säkerligen inte är omöjligt att bygga upp under projektets gång men att det kräver mer tid internt inom pro-jektet. Många gånger har kontakterna utvecklats till fina relationer, och det är också då besvikenheten kan uppstå. En uppgivenhet när man har hoppats på att ens kontakter skulle sträcka ut handen och bidra med någon arbetsträningsmöjlighet.


”fördelen är ju den att man kanske jobbar med såna som redan känner till en liksom, och å andra sidan så tänker jag att det kan öppna flera dörrar snabbt. Med det kanske också var sånt som gjorde att man blev extra besviken när, när man verkligen pratar mycket med ett företag och så när man kommer till frågan om att ta emot en praktikant. Då säger dem ’jag vill, jag vill, men jag kan inte nu, men kanske nästa månad eller nästa år’. Man blir lite besviken på dem som ändå finns i ens nätverk och kontaktnät som säger att dem vill men ändå inte gör något, eller att det blir ingenting /…/ Men jag tror att det är ganska viktigt att börja så, att man bygger på dem nätverk och relationer som man har. För att börja helt från scratch det hade krävt ännu mer pro-fessionella resurser i projektet”

Ytterligare har det varit viktigt att ha en förståelse kring de befintliga strukturerna i lokalsamhället. Att ha kännedom om de lokala arbetsmarknadsförutsättningarna och vilka verksamheter som drivs lokalt. Den lokala kännedomen tillsammans med tidigare erfarenheter, kunskaper och kontakter möjliggör en effektiv implementering av projektets arbete. Det skapar ett helhetsperspektiv som resulterar i ett långsiktig utvecklande av bygden, dess befintliga verksamheter samt skapar och tillför nya kompetenser inom redan starkt rotade och etablerade arbetsfält som fungerar lite som en identitet för lokalsamhället.

”det har varit nödvändigt att ha ett nätverk i regionen eller i kommunen. Både med den gröna sektorn, med näringslivet, men också att veta och känna till hur kommunalförvaltning fungerar. Då har jag haft turen eller förmånen att ha jobbat i lite liknande projekt med nätverkande på olika sätt, det har varit viktigt att ha en lokal förankring, utifrån det perspektivet också”

Samarbete har varit en av grundförutsättningarna för att nå en framgångsrik integrat-ion, sysselsättning och företagande inom projekten. Det är en stor fördel att arbeta tillsammans med aktörer som alla jobbar mot samma mål. Det i sin tur skapar, som projektledare beskriver som en nytändning i befintliga verksamheter och synergieffekter för varandra. Det har handlat om att våga sträcka ut handen och ta hjälp av lokala aktörer som kan identifiera och kartlägga behov samt bistå med hjälp och med sin expertis. Det underlättar också arbetet inom projektet, för att man internt inom pro-jekten då inte behöver bli experter på allting själva. Utan att man istället tar hjälp av varandra och utvecklar smidiga och ömsesidiga samarbeten, där man finner luckor och kan komplettera varandra på ett fint sätt.

”Tanken är att man ska kunna använda hela samhället, offentligt, privat och ideell sektor, att hjälpa till med det här [integrationen]”

”Vi lärde oss ganska snabbt att se på oss själva som ett komplement till kommunens ansvar för mottagning, att vi liksom inte skulle sticka in och ge råd och tala om för dem nyanlända att dem ska göra såhär och såhär, utan vi skulle ställa in oss i ledet. Då började allting gå bra, då upptäckte kommunen att vi var en nyttig resurs”


Genom att vara en del av LLU och uppbackning från Leader, med Jordbruksverket och EU-pengar i ryggen har det skapat en större legitimitet för projektverksamheterna. Även om arbetet emellanåt tagit mer tid i anspråk för att projektet nu måste genomgå olika dokumentationsprocesser, så är projektledarna positiva till de andra fördelarna som den dokumentationen medför. Projektledare vittnar om att verksamheten då känts mer på riktigt och tagits på större allvar av framförallt näringslivet. Det har också varit lättare att hitta aktörer att samarbete med och de har kunnat samverkat i större utsträckning över sektorsgränserna. Dokumentationen gör att det nu finns fakta på det som görs inom projektet och att det verkligen fungerar vilket skapar trovärdighet. Den trovärdigheten har också inneburit att det varit lättare att hitta sponsorer. När resulta-ten blivit positiva, då har det blivit ännu roligare och allt fler lokala näringsidkare vill vara med. De beskriver att det finns ett engagemang där ute, det kräver bara lite tid och när resultaten har kommit och ju fler de börjat samverka med, då har det skapats ringar på vattnet.


”alla är med på det sätt dem kan och när dem kan det, och när dem inte kan det, då ska dem heller inte vara med. Då får dem backa tillbaka, och jag tänker att det är ett rimligt förhållningssätt när man samarbetar och samverkar. Att man inte har, att man har rimliga förväntningar på varandra”


”det fanns ju en, en entusiasm och ett engagemang från, från samhället i övrigt, från bibliotek, medborgarkontor, socialtjänst, kommunens olika nätverk och förvaltningar, och även från, från, från en del föreningsliv. Så jag måste säga att det sociala samhället har ju ändå varit positiva till att möta målgruppen /…/ Generellt sett så måste jag säga att bemötandet har varit väldigt bra. Det har varit en enkelhet att få svar på frågor som uppstår”

Återkommande beskriver projektledare att de har känt av ett enormt engagemang från lokalsamhället. Det har funnits en vilja att hjälpa till och att det funnits en nyfikenhet att lära känna dessa nyinflyttade lokalinvånare. Engagemanget och den här viljan att hjälpa till som målas upp för mig, tros bygga på den intimitet mellan ortsbor som ofta finns i mindre samhällen. I samhällen där individer känner varandra eller indirekt känner varandra genom att de känner till varandra. Genom dessa medvetna men också spontana relationer som skapas sinsemellan, formas ett känslomässigt band gentemot varandra. Vilket ter sig i en känsla av medmänsklighet och ett engagemang att vilja hjälpa till och stötta så gott man kan.

”Enorm uppslutning, en sån, en sån. Alltså det tog liksom hela bygden med storm på något sätt. Alldeles, som vi tycker på rätt sätt. Vi tyckte, vi ville välkomna dem och vi ville att dem skulle trivas här med oss och att vi skulle trivas med dem /…/ Välkomna dem så att vi skulle förhindra det som man kanske skulle kunna vara rädd för. Att det lever sitt liv i ett eget samhälle, och vi lever vårt. Det ville inte vi. Vi ville att vi skulle kunna leva tillsammans. Och så blev det, och så är det fortfarande med dem som är kvar”


”det finns en enorm vilja hos många arbetsgivare och företag att hjälpa till. Många säger ’jag kanske kan ta hand om en’ - tänkt om alla kunde säga så? Då skulle vi inte ha så mycket bekymmer med det här, då skulle det fungera väldigt bra. Man tänker väldigt lokalt, små samhällen, små kommuner, med små samhällen i. Ofta känner man till varandra. Man vill hjälpa, det finns en stor vilja från de allra flesta”


Men att driva projekt i en mindre kommun har också inneburit ett arbete i frånvaro av statliga serviceverksamheter. Det finns en problematik i att Arbetsförmedlingen stänger ned sina lokalkontor, för det klipper av den naturliga länken mellan individen och arbetsmarknaden. Det försvårar kontakten med potentiella praktikplatser och arbetsgivare för individerna när de tvingas resa långa vägar och kommunaltrafiken inte fungerar helt optimalt. Men det har också kommit mycket positivt från denna frånvaro. Projektledare har själva fått gått in och axlat den rollen, och lyckats upprätthålla en sluten kedja mellan individen – Arbetsförmedlingen – arbetsgivaren. Vilket har varit möjligt som ett resultat av ett stort engagemang från projektledare samt tillit projekt-ledare och arbetsgivare emellan.


”just att jag finns på plats. Jag kan träffa arbetsgivaren, jag kan träffa den nyanlända, utrikesfödda. Jag kan hjälpa till i alla faser som finns, uppstår. Kontra att Arbetsför-medlingen. För vårt område som finns i Trollhättan och Uddevalla. Helt utanför geo-grafiskt område. Fysiska möten för de utrikesfödda uteblir nästan helt samt även mötet med arbetsgivare. Det är problematiskt att arbetsförmedlingen lägger ned”


Projektledare berättar om att det har funnits lokala verksamheter och ett näringsliv som trott på individerna. Näringslivet har trots sin oro för den språkliga kunskapen öppnat upp sina verksamheter för de utrikesfödda eller stöttat i form av sponsring. Det förtroende har medfört att projektdeltagarna har utvecklats och vuxit på ett per-sonligt plan. Men som en projektledare beskriver, så har det också betytt mycket för familjerna när det har funnits ett sådant engagemang och uppståndelse kring projektets deltagare och deras verksamheter inom projektet. Barnen har också fått känna sig stolta när de fått se sin förälder i den lokala tidningen.


”projektet togs emot väldigt väl av invånarna /…/ och av andra företagare., Önska-butiken skänkte stekpannor och alla såna här grejer. Färgaffären skänkte taper och färg och fixade lite inne. Så det var väldigt stor uppslutning runt omkring /…/ även i den lokala tidningen”

En av de största utmaningarna som projektledare belyser kan vara för projektdeltagarna att förstå den svenska samhällsorganisationen eller att kunna tillgodose sig in-formationen på ett tillfredställande sätt. En central del i fler projekt har därför inneburit att erbjuda och anpassa samhällsinformation på gruppnivå kring ett ämne eller tema som är av vikt för att kunna klara sig på ett tillfredställande sätt i samhället eller i arbetslivet. Det har varit viktigt att förmedla hur en arbetsplats fungerar med tillhörande sociala yrkesrelaterade koder eller vad man pratar om med sina kollegor i fikarummet. Samt att bedriva rådgivningsverksamhet på individnivå inom projektet, där deltagarna kan rådfråga och prata om samhällsfrågor utifrån sig själv och utan att någon annan hör på.


”Vi har många samhällsfunktioner i vårt samhälle som inte finns i dem här sam-hällena som dem här människorna kommer ifrån. Mycket av det som finns här, med myndigheter, och hur samhället fungerar och är organiserat, det finns inga motsvarig-heter i dem här länderna där dem kommer ifrån”


”information som du behöver ha för att kunna ställa rätt frågor, till exempel i fikarum-met, på jobbet, eller på en föreningspraktik. För många av dem frågor, vi pratade mycket om det, när du kommer in till ett nytt ställe, vad är det första du frågar. En vanlig fråga som många säger som kommer från andra länder, utomeuropeiska länder, det är ’är du gift?’ /…/ och det blir ju väldigt konstigt om du kommer in första dagen på jobbet in i fikarummet och så ska du börja prata med någon. Så är det första du frågar ’är du gift?’ /…/ Då har vi sagt ’fråga inte det, fråga heller inte vad någon tjänar’ /…/ det här gör ju att du blir diskvalificerad på så många ställen för att du ställer helt fel frågor”


Projektledare har vittnat om att samhällsinformation har varit en grundläggande för-utsättning för att stötta utrikesfödda och underlätta en etablering på arbetsmarknaden. Det kan vara kurser inom arbetsmarknadskunskap och arbetsmarknadspolitik, olika myndigheters verksamheter och roller, samt hur deras samarbete sinsemellan ser ut, jämställdhetsfrågor, tillgänglighetsfrågor, diskrimineringsfrågor, värderingar och nor-mer. Kurserna har konstruerats utifrån ett identifierat behov, dels från projektdeltagarna själv, projektledaren men också från arbetsgivare.


”Ibland är det dem nyanlända som kontaktar och frågor om dem kan lära sig mer om en viss sak. Ibland är det en arbetsgivare, och ibland jag själv. Ibland gör jag ett upplägg i en kommun, och då tar man med sig det till andra kommuner också. Det ser olika ut”


”en sak är ju att, det här med föreningskunskap, demokratikunskap. Vi är ju djupt rotade med det från barnsben. Men det här, med att har vi bestämt någonting, koncen-sus, så är det ju så. Där föll det. För dem kunde bestämma något på kvällen och sen nästa morgon så var det inte så längre”


Det kan dels handla om att man inom projektet tar upp och pratar om ämnen där man vet att det finns olika uppfattningar, eller inte har samma information eller ståndpunk-ter. Projektledare beskriver det som ett bra koncepts för att förbereda den utrikesfödda för olika sociala- och arbetssituationer. Inom ett fåtal projekt har dessa informationsträffar varit interaktiva övningar i bland annat form av rollspel. Där man låtit deltagaren sätta sig in i situationer att vara en arbetsgivare och funderat utifrån det perspektivet, vilket varit ett värdigfullt inspel. Då har projektdeltagaren fått en större förståelse för hur man på bästa sätt utformar sitt CV.


”det är en mycket längre startsträcka /…/ att starta någonting, bara att förstå syste-met med momsredovisning liksom. Alla blanketter som ska fyllas i, allt sånt där då”


”hitta sätt att /…/ förbättra sitt CV. Vi diskuterar vad behöver du fylla på med för att du ska vara attraktiv. Eller om du var chef, om du är chefen på företaget, alltså vi vänder på alla perspektiv. ’Vad är det du behöver?’ /…/ Gör detta genom ganska mycket att rollspela. Att hela tiden går dem här utbildningssituationer ut på att träna, träna, träna, på riktigt. Det blir ju inte helt på riktigt förrän du kommer ut i före-ningspraktik”

En mycket viktig del i integrationsprocessen är mottagandet av de utrikesfödda från samhället i stort. Alla har en viktig del i att integrationen ska bli framgångsrik, det är inte enbart ett ansvar för de utrikesfödda att bli integrerade i det svenska samhället. Projektledare beskriver att det är viktigt att det är en ömsesidig process och att det finns naturliga platser där man kan mötas. Mötesplatser som ofta ligger på civilsam-hället själva att skapa. Vilket många gånger är svårt att få ihop med allt annat i sitt vardagsliv, med jobb, barn, mor- och farföräldrar och hushållssysslor. Människor gör sällan ett aktivt val att inte vilja träffa människor från en annan kulturell bakgrund, utan problemet ligger snarare i att de naturliga mötesplatserna saknas. Därför har projekten varit betydelsefulla för där har man kunnat skapa den där mötesplatsen där man kan mötas över kulturerna och få lära från varandra. Projekten har också fungerat som en plats där deltagare känt glädje och trygghet. En projektledare beskriver för mig, en av hens deltagares upplevelser av det där mötet som finns i projektet:


”när jag kom hit /…/ då kände jag mig som en människa. Jag kom hit och det var fika. Det luktade kaffe och gott. Det fanns en kaka, och ni blev glada när ni såg mig. Ni sa hej och välkommen, och vi satt tillsammans och pratade. Det var som att jag var i en familj. Jag var bland kompisar. Det var så trevligt. Det var tryggt och trevligt och mysigt, varje gång, och jag vågade prata svenska”


”modellen bygger på att vi blir många som hjälps åt. Det är lite det som integration bygger på, att vi svenskar är en del av detta. Vi kan inte säga att invandrare ska integrera sig själv. För det går inte. Vi har en väldig segregation i samhället, och som nyanländ hamnar du ofta i ett område där det inte finns en enda svensk. Du hamnar med barnen på en skola där det inte finns ett enda svenskt barn som har svenska som modersmål. Det är väldigt svårt. Och du umgås med människor som inte heller har arbete och som inte har kommit in [i samhället]. Så det är väldigt, väldigt svårt att integrera sig när man kommer /…/ dem hamnar i ett utanförskap som är ganska svårt att ta sig ur”


Projektledare beskriver också problematiken kring att det främmande ofta upplevs som skrämmande. Kultur är ett mångtydigt begrepp, och det är ett fenomen som skapas genom processer av företeelser som spinner över ett mångdimensionellt fält. Det handlar om ett mönster av känslor, tankar och förhållningssätt som påverkar hur vi är i ett samhälle och hur vi agerar i det. Därför kan en kultur inledningsvis kännas obegriplig eller till och med konstig om den inte delas av en själv. Samt att man redan på förhand har valt att kategorisera en kultur, just för att den inte delas av en själv. Men i mötet mellan etablerade svenskar och utrikesfödda kunde de samspela i olika sociala relationer och får ett utbyte av varandra. Det är i dessa möten man kan förstå sina egna kulturella betingelser och kan rent av omvärdera sina kulturella värderingar.


”först finns det en rädsla för det okända, när man möts av såna här situationer, som är totalt utsuddad /…/ det är mer som förenar oss än som skiljer oss åt. Vi är alla människor, och vi är människa allihop, och det är, det förenar oss mycket. Och det tycker jag är den största vinsten av det här. Det är som jag tänker, det borde, det borde fler få uppleva. Då skulle det inte se ut såhär [ett segregerat samhälle] som det gör idag. Om vi, om vi hade lättare för att, för att överbrygga den här rädslan som vi har för det okända, så att säga”


”jag pratade om integration och det här projektet. Och så frågade jag hur många som någon gång hade hälsat på en, tagit i hand och hälsat på en person som kom från något av dem länder som hade flest nyanlända. Och det var ju, och det ju tre utav femtio som hade hälsat på någon från Syrien, Somalia, Afghanistan eller något sånt där. Och det är ju för att man inte vill, men det finns en osäkerhet och en rädsla hur ska jag närma mig personer med en annan kulturell bakgrund /…/ den minsta gemensamma näm-naren och den viktigaste är ju att vi är människor. Vi är inte så olika”


Projektledare belyser en beskriven önskan hos projektdeltagare att vilja träffa svenskar. Men att det har varit svårt att veta hur man ska närma sig. Man drömmer om att ha svenska vänner att kunna dela upplevelser, glädje, skratt och motgångar med. Men också för att man är nyfiken och vill lära sig mer kring det sociala samspelet, den svenska kulturen, samhället i stort, traditioner och att öva svenska. Det kan skapa helt nya vanor och umgänge, som kan leda till att man kan få uppleva en helt annan sida av samhället.


”det finns två anledningar till att våra invandrarkvinnor kommer till oss. Det är ett: att få lära känna en svensk. För det är svårare än vad man tror. Dem säger till mig ’jag vet inte hur jag ska göra’. Man kan ju inte direkt gå och fråga någon på ICA Maxi. ’Vill du bli min vän?’ Det är ju liksom inte accepterat. Man vet helt enkelt inte hur man ska träffas. Och två: så hoppas man kanske att man ska få hjälp att få ett jobb”

Genomgående från projektledarna får jag beskrivet om en enorm vilja, energi och em-pati att vilja hjälpa till. Det har funnits en generositet hos människor att vara beredda att sats en del av sin tid för att göra en insats. Det har handlat om att många gör lite, och att hitta enkla lösningar som man kan få till i sitt vanliga liv. Genom enkla lösningar vill folk vara med och hjälpa till. Det är där innovationen ligger – att människor volontär arbetar och att många gör lite. Det är också det kravlösa i arbetet, att alla timmar som läggs ses som bonustimmar, som leder till att man söker efter att identifiera nya behov, att hitta nya lösningar och en motivation att vilja bidra och hjälpa ännu lite mer.


”när vi hade haft det [lunchträffarna] i ett år, då började de svenska kvinnorna att tycka ’nää, men vet du vad ska vi inte ta och göra någonting mer? Dem här kvinnorna dem får ju aldrig, det räcker ju inte att bara träffas en gång i månaden. Dem måste ju få öva svenska också’/…/ det finns kvinnor som engagerar sig i det dem tycker är roligt”


”var och en i det här projektet tog så hårt sitt eget ansvar. Jag har hållit ihop det på något sätt /…/ men folk runt omkring har varit väldigt självgående, och alla tog sitt ansvar på något sätt. Och stod för det man hade tagit på sig om man säger så /…/ alla jobbar mot samma mål och som sagt var väldigt självgående /…/ det berodde ju väldigt, väldigt mycket på dem nyanlända. Att dem kom på dem här mötena. Och att dem kände att dem ville engagera sig i det vi gjorde. Dem har en jättestor del i det här, att det gick så bra”


Det handlar om att anordna aktiviteter som är tillgängliga för alla, som inte kräver allt för mycket och att försöka hitta nya kanaler att marknadsföra aktiviteterna på. Man ska inte behöva ändra i hela sitt liv, för då avstår man hellre. Projektledare understryker att det är genom att träffas som man får energi, skapar nätverk och att nya innovativa lösningar uppstår. Det ska vara kul och roligt att engagera sig, samt något man verkli-gen tror på kan göra skillnad för individers välbefinnande. Det är viktigt att inspirera och motivera varandra, för med ett stärkt självförtroende då kommer man lättare att lyckas och man vågar ta det där steget som man tidigare inte riktigt vågade ta.

”jag tänker att man lätt glömmer bort vilken enorm fin resurs det här är. Det finns så många underbara och coola människor, som inte får chansen att vara människor /…/ Hur ska vi kunna inkludera mer, eller göra saker tillgängliga. Annonsera på nya sätt, jag tror det är en jätteviktig del för föreningslivet /…/ många av föreningslivets akti-viteter är ju helt kostnadsfria eller billiga och väldigt, väldigt roliga”


”att det var roligt att gå hit, då vågade man eftersom det var roligt och tryggt, då vågade man åka till ställen som man inte hade åkt till förut /…/ då sa hon [projektdeltagaren] ’jag har aldrig haft så roligt någonsin på en buss förut, för dem här gamla tanterna på bussen var så nyfikna på mig, och dem pratade med mig. Alla pratade, och jag har aldrig övat sån svenska på en buss’ /…/ hon [projektdeltagaren] åkte ut flera gånger till den bygdegården för att hon tyckte det var så roligt, dels på bussen med människorna”


”man växer ju lite som individ i projekt, att också få berätta och prata om sina egna erfarenheter som deltagare. Och att någon är beredd att lyssna och tycker det är intressant”

Projektledare beskriver också att det har varit viktigt att skapa en trivsel och hemkänsla för de nyinflyttade. Att de ska få en positiv känsla att det fanns några som brydde sig om att de kom och ville ge dem en fin start i sitt nya liv. Detta så att dem vill stanna och bo här tillsammans med oss. Det har handlat om att ge praktiska råd på hur man infinner sig i samhället och att finnas som en resurs där myndigheterna inte riktigt räcker till. Se till att de utrikesfödda har allt det nödvändiga som underlättar för dem i vardagen och som ger dem en trygghet.


”första mötet med Sverige att känna sig hemma att det fanns människor som brydde sig om att dem hade kommit hit och hjälpte till i tillägg till myndigheterna /…/ ge dem praktiska tips och råd om hur man beter sig, var man handlar, hur man får ett mobilabonnemang, hur man öppnar ett bankkonto, som kommunen inte tjänstemän inte har tid med”


”då upptäckte man som grannar att den här familjen var väldigt villrådig. Den hade ju nästan ingenting. Kommunen hade satt dem under tak – ja, och det fanns några madrasser på golvet, och det var det hela /…/ kommunen var lite yrvaken i början, när det här [mottagandet] satte igång”

Ett initialt arbete med integration har också fungerat som ett broöverbryggare mellan kulturerna. Genom att se till att de utrikesfödda tidigt kände att de fick en plats och ett sammanhang i samhället kunde de tillsammans undvika en etablering av gränser som skilje dem åt från lokalborna. Utan istället förstärktes den kollektiva samhörigheten invånarna emellan vilket utgör en trygghet. Det har resulterat i att de utrikesfödda valt att etablera sig i bygden och därmed har bland annat serviceverksamheter kunnat räddats från nedläggning.

”att vi vågade ta tag i det här [mottagandet] direkt, det var verkligen en stor vinst alltså. Att man inte gick där och bygger upp någonting som var negativt om man säger så. Man gick rakt in i det, och man, och man, som sagt redan då förstod vi att vi behöver dem och dem behöver oss. Och vi behöver dem också för det här är en avfolk-ningsbygd. Skolan håller på att läggas ned /…/ tack vare integrationen så överlevde skolan”

En kartläggning av projektdeltagarens intressen, tidigare erfarenheter och erhållna kun-skaper möjliggör ett effektivt integrationsarbete. Ett stödarbete där projektdeltagarens behov och önskemål sätts i främsta fokus. Det är av vikt att göra en individuell kartläggning och validering av individens kunskapsnivå. Detta då de utrikesfödda har varierande bakgrund och kunskaper. Detta så att de kan få rätt stöttning och vägledningen, men också för att det ska bli en bra matchning mellan deltagaren och arbetsgivaren. En matchning som projektledaren verkligen tror på.


”i dem här språkcafén så upptäckte vi att det var ju analfabeter. Det kunde lika gärna sitta en analfabet och en läkare jämsides där, och det förstod vi ju inte förrän någon månad efter eller så. Man kunde inte avläsa det i början. Men så fort vi förstod det, så delade vi upp dem i olika grupper, olika klasser, och så, och satte till olika lärare /…/ vi försökte alltid att vara lyhörda och ha en framkomlig väg, för att inte missa eller för att tappa någon i det här”


”jag försöker alltid att innan jag gör en placering att det ska vara en matchning som jag verkligen tror på. Att det kommer vara bra för den nyanlända, men också bra för arbetsgivaren. Även om alla praktikerna inte kommer leda vidare till jobb, men det blir en erfarenhet för den nyanlända att ta med sig för att bygga på”


”dem deltagare som vi hade, som jag kände nu börjar den här personen bli redo för föreningspraktik. För vi vill inte släpp ut någon som inte var där. Vi vill inte skicka någon som inte förstår ingenting och uppför sig på ett konstigt sätt. Utan vi vill ju att dem ska ta av sig skorna och hälsa när de kommer på ett nytt ställe. Och då, dem personerna dem fick jobb rätt snabbt. Alltså dem vi tänkte nu är dem redo för praktik, dem fick nästan jobb /…/ det [praktiken] skulle passa företagets intressen och del-tagarens intressen. Vad är dem duktiga på. Har man någon som är väldigt duktig på att laga mat, ja med då ska dem ut på något café eller restaurang eller sådär”


Många av deltagarna besitter kunskaper och erfarenheter som kommit bygden till nytta. Det handlar många gånger om praktiska kunskaper som lokalsamhället helt tappat eller som tidigare har saknats. Det skapas en ny efterfrågan på kunskaper och erfarenheter. Kunskaper som nu kan tillvaratas genom att en kartläggning av individen görs samt att de får det individanpassade stöd som behövs för att på bästa sätt matcha deras intressen och kunskaper. När man lyckas i matchningen och anpassat arbetet efter individens förmåga, och hittat en sysselsättning som påminner om deras arbete i hemlandet, då har det visat sig att deltagarna besitter ett enormt driv, motivation men framförallt uthållighet och en vilja att arbeta.


”dem har ju också en kunskap med sig som inte just finns här /…/ det är mycket kunskap i dem här [projektdeltagare], som vi har tappat /…/ man förstod att det här var arbetskraft. Det spred sig det där. Så blev folk lite nyfikna på dem här helt enkelt”


”ge dem en chans att ta tillvara sina informella kompetenser och utveckla bygden /…/ många är väldigt uthålliga och besitter färdigheter, dolda talanger /…/ jag kan ta ett exempel, när dem [projektdeltagare] fick en röj såg i handen klockan sju på morgo-nen, då gick den där motorn i den där röjsågen fram tills fyra tills dem [handledaren] kom och sa ’nu får ni stänga av’ ”

I det här avslutande kapitlet kommer jag lyfta fram mina personliga reflektioner och tankar som uppstått under studiens gång. Jag inleder kapitlet med att diskutera Leader-metoden som en arbetsmetod för sysselsättningen. Det avsnittet efterföljs av en diskussion kring om arbeten med lägre kvalifikationskrav kan vara en väg in på arbetsmarknaden. Vidare i kapitlet diskuteras kunskaper i svenska språket som en möjlighet till att etablera sig arbetsmarknaden. Avslutningsvis ett avsnitt kring tan-kar om vidare forskning inom ämnet.

LLU genom Leader-metoden är ett program som ingår inom ramen för Landsbygds-programmet 2014–2020. Programmet syftar till landsbygdsutveckling på lokal nivå, där de lokala utmaningarna och behoven tillgodoses utifrån en utarbetad lokal utvecklingsstrategi. Under den pågående programperioden finns 48 Leader-områden i Sverige, alla med sin egen unika lokala utvecklingsstrategi. Nyckeln till framgången i att arbete med landsbygdsutveckling genom Leader-metoden är dess sektorsövergripande arbetssätt. Där lokala aktörer från ideell, privat och offentlig sektor möts. Det samarbetet säker-ställer den lokala förankringen och möjliggör ett helhetsperspektiv. Detta underifrån perspektiv garanterar att handlingskraften och initiativen kommer från befolkningen som bor inom Leader-området. När lokalbefolkningens egna idéer och lokala lösningar kring utvecklingsarbetet inom ramen för deras utvecklingsstrategin möjliggörs ett större lokalt engagemang vilket har positiv inverkan på resultatet. Genom en förbättrad lokal styrning, ses effekter som förbättrade resultat. Vidare fungera Leader-metoden som samlingsplats för lokala aktörer, där de kan sammanföra sina aktiviteter och kraf-ter. Avslutningsvis där naturliga mötesplatser mellan etablerade svenskar och utrikes-födda möts samt där nätverk och vänskap skapas genom glädje, gemenskap och del-aktighet.

Metoden utgår från sju grundprinciper i sitt arbete:

  • Lokal strategi
  • Underifrånperspektivet
  • Lokala partnerskap
  • Multisektoriell strategi
  • Innovation
  • Nätverkande och samverkan
  • Decentraliserad förvaltning och finansiering

För att kunna få tillgång till och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, krävs nästan uteslutande någon sorts utbildning eller certifiering på erfarenhet. Sverige med sina fem procent inom kategorin lägre kvalifikationskrav, sticker därmed internationellt sett ut med den låga andelen yrken inom den kategorin. En kategori av yrken som endast kräver grundskoleutbildning. Därför kan betydande utbildningsinsatser underlätta för projektdeltagarna att etablera sig på arbetsmarknaden vilket i sin tur kan för-bättrad integration. Detta då högre utbildningsnivå ökar möjligheten för sysselsättning (SNS, 2020).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Under intervjuerna har det framkommit att projektdeltagarna många gånger saknar certifiering från hemlandet. Men att de många gånger besitter både kun-skaper och färdigheter inom olika arbetsfält och sektorer. Kunskap och erfarenhet som erhållits genom många års arbetslivserfarenhet, men en dokumentation på den förärvda kunskapen eller expertisen saknas. Därför kan validering av kunskap vara en väg att gå för att på ett effektivt sätt omtolka projektdeltagarnas kunskaper in i det svenska utbildningssystemet. Något som varit en använd metod inom några av projekten.

Utrikesfödda befinner sig i en arbetsförbar ålder, vilket är bra ur två arbetsmarknads-synpunkter: (1) kan ses som nyckeln till arbetsbrist inom vissa sektorer, och (2) kan dämpa negativa effekter som en åldrande befolkning medför (SNS, 2020)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Inom vissa sektorer på den svenska arbetsmarknaden finns det en betydande arbetsbrist. En arbetsbrist vilket projektledarna själva påpekar som en perfekt möjlighet för projektdel-tagarna att täcka upp. Arbetsbristen inom vården har bland annat varit en sektor som fungerat bra som en första kontakt och ett första kliv in på arbetsmarknaden. Arbeten med lägre kvalifikationskrav fungerar som en inkörsport på den svenska arbetsmarknaden. Att projektdeltagarna lyckas få sysselsättning i den bygden de bor i, medför också att problematiken många landsorter står inför utvecklas i rätt riktning. Den de-mografiska problematiken med en åldraren befolkning medför bland annat lägre skatteintäkter för kommunen men också en problematik kring kvarvarande och uppfyllande av samhällstjänster och serviceverksamheter. Projektledare vittnar om att serviceverksamheter som att den lokala skolan kunde fortsätta att drivas, eller att reg-ionbussarna utvecklad busstider tack vare en etablering av utrikesfödda i bygden. En projektledare berättade att de försökte se det positiva i den äldre befolkning i bygden. Då den åldersstrukturen möjliggjorde att det fanns den tiden hos människorna att kunna engagera sig i ett omsorgsfullt integrationsarbete.

Många yrken ställer också krav på grundläggande färdigheter i svenska språket. Arbe-ten med högre kvalifikationskrav ställer också högre krav på språklig förmåga, och yrken med lägre kvalifikationskrav och praktiska yrken har ofta lägre krav på språkfärdigheter. Den främsta orsaken till grundläggande kunskapskrav i svenska språket, byg-ger på att arbetet och arbetsuppgifterna ofta innebär interaktion med människor. Människor i form av kollegor och medarbetare, kunder och patienter. Från samhällets sida är det svenska för invandrare (SFI) som är den främsta kostnadsfria insatsen vad gäller att tillgodose grundläggande språkkunskaper (SNS, 2020).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Utifrån intervjuerna framkom dels att några få projekt samarbetar med SFI, mer vanlig metod var att det inom projektet erbjuds någon form av svenskundervisning. Bristfälliga språkkunskaper poängterades som ett av de största hindren för arbetsgivare att våga anställa projektdeltagare. Det framkom att det finns en enorm vilja till att anställa och därmed en önskan att bidra till en förbättrad integration. Men att det finns en viss oro över att arbetet inte blir lika effektivt, då instruktioner dels kan vara svåra att förmedla och å andra sidan att förstå. Ytterligare en oro över bristande språkkunskaper framkom vid tolkningen och förståelse av regler och lagar, vilket sågs som en större fara. Förståelsen är en grundförutsättning för att kunna utföra ett korrekt och säkert arbete. Det tar lite längre tid med upplärningen, men många arbetsgivare vill ha en arbetstagare som kommer in och levereras från dag ett. Speciellt oro framkom inom branscher som livsmedelshantering och djurhållning.

Ett gediget samarbete med Arbetsförmedlingen och de olika former av anställnings-stöd som de erbjuder, har visat sig vara positivt för projektdeltagarnas möjlighet till sysselsättning och företagande. Projektledare har påpekat vikten av att kunna förmedla vilka möjligheter det finns för arbetsgivare att söka stöd för anställningen hos Arbetsförmedlingen. Stöden har därför många gånger fungerat som tröskeln att ta sig över för att våga samt ha möjligheten rent ekonomiskt att anställa en utrikesfödd på extratjänst. Vidare leder sysselsättning och arbetsdeltagande till förbättrade språkkunskaper, då den utrikesfödda i större utsträckning får möjlighet till att träna på sin svenska. Något som projektledarna också påpekade under våra intervjuer, att när dem träffat projektdeltagaren efter en tid ute i arbetsträning kunde stora framsteg i det svenska språket påvisas.

Innehavet och förfogandet av ett socialt kapital, personliga nätverk på arbetsmark-naden, har kommit att bli allt mer betydelsefullt för att kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. När jag pratar med projektledarna berättar de att detta värdefulla nätverk av människor har de utrikesfödda i mångt och mycket ännu inte hunnit eller lyckats byggt upp när de kommer till projektet. De påpekar att det också kan vara en av anledningar till att de från första början söker sig till projektet. Utrikesfödda befinner sig i en situation av lägre grad av socialt kapital, dels beroende på lägre antalet kontakter men också lägre andelen kontakter med kvalificerade arbeten.

SNS (2020)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster belyser att inrikes födda chefer i större utsträckning anställer individer med liknande etnisk bakgrund, och vice versa vad gäller utrikesfödda chefer. Därför finns det även fördelar för utrikesfödda att bo i områden med en högre andel utrikesfödda med hög arbetsinkomst, då det möjliggör tillgången på etniska nätverk som kan för-bättra arbetsmarknasutfallet (SNS, 2020)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Projektledarens egna uppbyggda nätverk har visat sig betydelsefullt för projektdeltagarna. Eftersom de ges chansen att få nyttja projektledarens kontakter i sysselsättnings- eller företagsskapande processer. Vidare de nätverkskapande och sociala aktiviteter som projektet i sin helhet medför är också av vikt. Där projektet hjälper till att skapa och inrätta de naturliga mötesplatserna mellan civilsamhället, föreningar, företag samt myndigheter. Det är i dessa mötesplatser de utrikesfödda kan träffa människor i ett socialt sammanhang, och bygga upp sitt eget sociala kapital. Det är när människor träffas som vi förstår varandra och man lär känna varandra och först då kan hjälpa varandra.

En förbättrad integration och ett underlättande av etablering på svenska arbetsmarknaden är en central del i många avseenden. Det är viktigt i avseendet för den enskilda individens välbefinnande - att lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. En etablering för att kunna skapa förutsättningar för en egen försörjning, men också för att känna gemenskapen som ett arbete innebär. Egen försörjning för här och nu, men också för att trygga en framtida pension. En gemenskap i form av umgänge och kollegor, samt att befinna sig i ett sammanhang. Att vara en del i ett sammanhang tillsammans med människor är helt avgörande för att minska risken för ett utanförskap. Vidare lederintegrationen till konkurrensfördelar genom att individens kunskaper och erfarenheter kan tillvaratas. Kunskaper inom specifika sektorer, språkfärdigheter, kulturella skillna-der och sociala koder och regler. Likaså att sträva efter mångfald på arbetsplatser har positivt inverkan på konkurrenskraften, genom att olika kunskaper och individer kompletterar varandra.

Ett perspektiv som inte lyfts fram i den här studien, är det från projektdeltagarna själva. Det är ett perspektiv som vore intressant att studera vidare på. Detta då projektdeltagarna fyller huvudrollen i den här studien. Det är arbetet och stöttningen gentemot dem som ska vara så behjälplig som möjligt. Därför vore det intressant att lyfta fram och se hur de upplevt sitt deltagande i projekten. Deras tankar och känslor av integrationen som helhet. Vad inom projektet har fungerat bra, och vad kan förbättras och vad upplever dem som svårt och vad behöver de mer stöttning kring.

Man skulle därför kunna tänka sig en studie där man helt bygger vidare på den här studiens metoder. Att man i grunden genomför samma enkätundersökning på ett dussintal projektdeltagare. Där frågeställningen omformuleras en aning så att den passar in på projektdeltagaren. Genom detta kan man dels göra en egen analys av projektdeltagarnas svar, men också se på likheterna och skillnaderna gentemot projektledarnas svar. Sedan kan den undersökningen kompletteras med kvalitativa intervjuer, för att få mer djupgående information kring hur deras upplevelse kring Leader-projektet, vad som fungerat bra och vad som behöver förbättras, vilka behov har dem som behöver tillfredsställas, integrationen i sin helhet och bemötande från etablerade svenskar och lokala och statliga myndigheter.

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU