Landsbygdsnätverket

Samverkan för Smarta landsbygder - hur då?

Lärdomar från tre workshops med kommunala och regionala perspektiv

På denna sida får du ta del av tips och goda exempel på hur kommuner och regioner kan samverka för att möjliggöra Smarta landsbygder. Materialet är en sammanställning av vad som framkom under Landsbygdsnätverkets tre workshops i januari 2021, där deltagarna var tjänstepersoner från såväl kommuner som regioner.

Hur kan kommuner möjliggöra Smarta landsbygder?

  • Bygga relation och samverka med den lokala nivån
    För att möjliggöra Smarta landsbygder ser kommuner att det är avgörande med goda, aktiva relationer till den lokala nivån, att träffa de som faktiskt bor i byarna och att ha en god dialog med dem. Detta kan till exempel innebära att man bjuder in det lokala förenings- och näringslivet till träffar med kommunen där man tillsammans funderar över begreppet Smart landsbygd. Det kan också handla om att lokala grupper, utifrån sina förutsättningar, har ett visst inflytande över budget och planering.

  • Utveckla den interna samordningen
    Ytterligare en viktig del i arbetet för Smarta landsbygder är kommunens interna samordning. Detta handlar om att involvera relevanta tjänstepersoner och förvaltningar, att inkludera fler enheter i arbetet och att ha tydliga vägar till de politiska utskotten.

  • Utveckla den externa samverkan
    Kommuner ser att samverkan med såväl universitet som andra kommuner, och inte minst regionen, är viktiga delar i arbetet för Smarta landsbygder. Det kan även vara en fördel att inkludera det regionala näringslivet.

  • Hitta innovativa lösningar
    Kommuner menar att det är viktigt att tänka innovativt kring hur man organiserar arbetet. Det kan handla om att som kommun aktivt delta i projekt och styrelser i bygden, att skapa samverkansplattformar och hitta innovativa verktyg för att förenkla arbetsprocessen och dialogen mellan kommun och bygd.

  • Undersöka förutsättningar
    Vad fungerar och vad behöver åtgärdas? Genom en kunskapsinventering kan kommunen få en överblick över vilka resurser och förutsättningar finns i bygden, och vilka som saknas. Detta för att sedan kunna skapa de förutsättningar som behövs, vilket exempelvis kan vara en bättre digital infrastruktur.

Vad behöver kommuner för att möjliggöra Smarta landsbygder?

  • Mer kunskap och inspiration
    Kommuner efterfrågar bland annat kunskap och inspiration kring hur man använder digitala lösningar på bästa sätt, så att de kommer samhället till nytta.

  • Nya perspektiv på landsbygdsutveckling internt
    Kommuner lyfter att landsbygdsfrågor behöver en bredare förankring och bli mer angelägna för hela kommunen och alla tjänstepersoner och politiker. Alla måste veta vad landsbygdsutveckling innebär för just deras kommun och hur de ska prioritera i olika ärenden. Kommunens landsbygdsutvecklare saknar ofta samverkan mellan förvaltningar och avdelningar. Ett lösningsförslag som kom fram under workshopen är att arbeta närmre samhällsbyggnadsförvaltningen och inrätta en tjänstemannagrupp för landsbygdsutveckling.

  • Bättre lokal organisering
    För att kommuner ska kunna stötta och hjälpa på bästa sätt behöver det finnas en vilja från bygderna. Det underlättar om det finns en juridisk förening att samarbeta med samt att de lokala utvecklingsplanerna är uppdaterade.

  • Samordning och kunskap på regional nivå
    Det finns en önskan att regioner ska ha mer kunskap om kommunerna och den lokala bygden, samt att man prioriterar hela regionen - inte bara tillväxtkommuner. Man efterfrågar en tydligare ansvarsfördelning och struktur i samarbetet mellan kommuner och regioner kring landsbygdsutveckling och att regionen tar en mer aktiv roll i att skapa nätverk och initiera samverkan. Det påpekas även att regioner ibland borde samordna samhällsresurser på ett sätt som bättre prioriterar landsbygder. Det kan till exempel innebära att en specialistläkare åker från staden till landsbygden istället för att patienten gör den omvända resan.

  • Tillit och uthållighet
    Att bygga relationer och att förankra arbetsprocessen måste få ta tid. Det behöver finnas förståelse från båda håll, samt finansiering, för att kunna bygga en långsiktig samverkan.

Hur kan regioner möjliggöra Smarta landsbygder?

  • Verka för bättre förutsättningar
    Regioner betonar vikten av det grundläggande arbetet med att säkerställa och utveckla service och infrastruktur för att det ska vara möjligt att bo och verka i landsbygder. Fiberutbyggnad, digitalisering och den kommersiella servicen ses som grundläggande för att kunna verka för Smarta landsbygder, men regionerna efterfrågar även input kring annan typ av stöd som är viktigt för att möjliggöra Smarta landsbygder.
  • Erbjuda verktyg
    Regioner menar att de kan verka för Smarta landsbygder genom att erbjuda verktyg som lokalekonomisk analys och att skapa finansiering genom att samordna projekt. Det ses även som viktigt att hitta andra arbetsformer än tillfälliga projekt för att kunna arbeta långsiktigt. Regioner kan även erbjuda samarbetsplattformar där olika kommuner kan samtala kring Smarta landsbygder. Rådet till kommunerna är att se regionens landsbygdsutvecklare som kollegor och ta kontakt med dem.
  • Kontakt med den lokala nivån
    Det kan bli ett dilemma för en region som vill arbeta för Smarta landsbygder om det inte finns organisering på lokal nivå. Hur kan en region förhålla sig till en sådan situation? Här råder delade meningar. Många tjänstemän menar att regioner måste arbeta närmare den lokala nivån genom att träffa människor och arbeta uppsökande. Arbetet för flernivåsamverkan behöver ske proaktivt där lokala aktörer, individer och föreningar bjuds in och där kommuner behövs för att lyfta fram goda exempel. Andra betonar att det är kommunens roll att ha kontakt med den lokala nivån.
    Citat från en deltagare: “Det är en styrka om den lokala nivån samlar prioriterade önskemål och agerar som en röst - både till kommun och region.”
  • Intern samverkan och lokalt perspektiv
    Regioner betonar vikten av intern samverkan och att påverka den egna organisationen. Detta kan man göra genom att själv vara en förespråkare för det lokala perspektivet och se till att det genomsyrar regionala utvecklingsstrategier och andra viktiga handlingsplaner. När det gäller intern samverkan för Smarta landsbyg-der är det viktigt att arbeta över funktions- och förvaltningsgränser. Det kan man göra genom att exempelvis ha en intern arbetsgrupp där man arbetar tematiskt utifrån en plats istället för de vanliga stuprören.

  • Mer kompetensutveckling
    Slutligen lyfts vikten av att den som är tjänsteperson på regionen själv utbildar sig i landsbygdsutvecklings-frågor och Smarta landsbygder. Att ta fram underlag för arbetet med Smarta landsbygder kan rymmas i regionens uppdrag att ta fram analyser som är relevanta för kommunerna.

Vad behöver regioner för att möjliggöra Smarta landsbygder?

  • Bättre verktyg och kunskap
    Regioner efterfrågar verktyg för att kunna möta upp initiativ för Smarta landsbygder på ett bra sätt. De önskar även mer kunskap i form av analyser och underlag, samt interna och externa nätverk för utbyte inom området.

  • En tydlig ansvarsfördelning
    En tydligare rollfördelning mellan region och länsstyrelse efterfrågas, såväl som tydligare skiljelinjer mellan statligt och regionalt ansvar.

  • Förändrade perspektiv
    Regioner menar att det krävs ett mer långsiktigt tankesätt som ser bortom projektformen. Det behövs även ett normkritiskt perspektiv på landsbygdsfrågor.

  • Tydlighet från politiken
    För regioner är det viktigt att det finns en tydlighet från regionalpolitiken, att landsbygdsperspektivet uppmärksammas och ges finansiella medel. Man efterfrågar även ett tydligare mandat att arbeta bredare än med kommersiell service i landsbygder.

  • Större intresse från kommunerna
    Regioner önskar att det i kommuner finns ett politiskt intresse för frågan, kontaktpersoner att vända sig till, samt att kommunen verkar som en mellanhand gente-mot den lokala nivån. Man betonar också att det är viktigt att landsbygdsutvecklare, om en sådan finns, har mandat att driva frågorna i kommunen.

Utegym och eltaxi i Stockholms skärgård

Det började med klagomål på posthanteringen i Stockholms skärgård. Efter en enkätundersökning visade det sig att det fanns stora skillnader mellan olika områden och på olika öar. Det blev tydligt att skärgården inte kunde ses som en enhetlig yta, utan som enskilda platser. Då föddes idén till projektet “Ö för ö”, där länsstyrelsen samlade olika aktörer och individer från 13 öar för att identifiera lokala servicebehov och samordna resurserna. En kooperativ eltaxi, en minibutik och ett utegym blev några av resultaten. Läs mer på Tillväxtverkets webb i länken nedan.

Utegym och eltaxi när ön själv väljer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Digitala servicelösningar i Norrbottens landsbygd

Invånarna i Norrbotten har långa avstånd till kommersiell och offentlig service samt andra samhälls- och företagstjänster. Idag är antalet fysiska servicepunkter i Norrbotten få och i nästan alla kommuner saknas det servicepunkter med digitala lösningar. I ett samarbete mellan Region Norrbotten, Norrbottens alla kommuner och Luleå Tekniska Universitet vill man utveckla nya digitala lösningar för att öka tillgången till service i landsbygder. Samordnade transporter, paketboxar, digitala butiker och rullande “DigidelCentra” är några av initiativen inom projektet. Läs mer på projektets hemsida i länken nedan.

Digiby - Smarta, hållbara byar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Brita Hermelin, professor vid Linköpings universitet, forskar bland annat om samverkan för lokal och regional utveckling. Hon listar tre viktiga lärdomar för att uppnå en meningsfull samverkan mellan kommun och region:

  1. Tydlighet behövs för att varje partner i ett samarbete ska avgöra om man vill, kan och bör delta. Detta innefattar att varje part måste ha ett tydligt politiska direktiv för att utfallet av processen så småningom ska kunna få politiskt stöd.

  2. Förståelse för varandra. För att samverkan ska fungera krävs att alla parter är medvetna om varandras politiska prioriteringar och förutsättningar, samt att man är överens om vilken roll var och en ska ha.

  3. Tålamod. Förutsättningarna för god samverkan grundas i tidigare erfarenheter, vilken innebär att ett enskilt lyckat samverkansinitiativ får positiva effekter även för kommande insatser. Tålamodet som krävs för att bygga upp förtroende och goda relationer ska därför inte underskattas.

Publicerades