Pelagiskt fiske - okänt fiske efter vanlig fisk

Pelagiskt fiske står för nästan 95 procent av den årliga landningsvolymen för hela det svenska fisket, och drygt häften av värdet. Sill/strömming är en art som traditionellt äts vid alla våra stora högtider. Trots det är det ett ganska okänt fiske. Silltrålaren Rön är en av de båtar som förser oss med sill till vardag och fest.

Pelagisk fisk kallas de arter som befinner sig i den fria vattenmassan, till skillnad från fisk och skaldjur som lever på eller nära botten. Dessa kallas istället demersala arter. Det svenska pelagiska fisket bedrivs framförallt efter sill/strömming, skarpsill och makrill.

Den svenska pelagiska fiskeflottan består i dag av 34 fartyg. Ett av dem är Rön från Fiskebäck som fiskar sill i Skagerack och Kattegatt, från september till april. Med sina 35 meter kan Rön i dag beskrivas som ett medelstort pelagiskt fiskefartyg. Just nu ligger Rön i Fiskebäcks hamn och väntar på att fiskesäsongen ska börja för året.

Besättningen på Rön, fyra man, har inte några heltidsjobb, utan under våren och sommaren arbetar de med annat. När säsongen drar igång ger de sig ut två eller tre nätter i veckan, beroende på väderleken och på mottagningsmöjligheterna på beredningsanläggningen i Ellös.

– Det är på natten som sillen stiger upp. Har vi extrem tur så kan vi få upp 100 ton efter tio minuters trålning, men det kan också ta tre timmar utan att vi får upp mer än tio ton, berättar Dan Kristensson, som jobbar på Rön.

Man partrålar tillsammans med fartyget Vingasand, vilket betyder att båtarna drar trålen mellan sig. Det underlättar att hålla trålen från botten i de relativt grunda vattnen i framförallt Kattegatt.

Fångsten pumpas in i en av Röns tre tankar – som tillsammans rymmer 120 ton fisk – där nollgradigt vatten pumpas in för att hålla fisken färsk. Även Vingasand har samma typ av tankar, och ungefär varannan fångst pumpas till henne istället. Fångsten landas därefter hos beredningsföretaget Scandic Pelagic i Ellös där den förädlas och skickas vidare till grossister på den svenska och europeiska marknaden.

Dans pappa var också fiskare, liksom hans båda bröder som också jobbar ombord på Rön. Han har jobbat som fiskare sedan 1980. Under sina snart 40 år som yrkesverksam har han upplevt en bransch i snabb och genomgripande förändring.

– Det är förstås mycket som har förändrats. Idag används till exempel betydligt mer teknik, det är inte längre ett så fysiskt krävande arbete. Det kvotsystem vi har i dag innebär också att det är enklare för oss att planera arbetet. Förr hade vi vecko- eller 14-dagarskvot, och vad gör man då om man gör ett drag och får upp 100 ton sill?

Han trivs lika bra med fiskaryrket idag som för 40 år sedan.

– Jag tycker fortfarande att det är ett jätteroligt jobb. Ibland kan det vara spännande, visst händer det saker ute till sjöss som man inte kan styra över, men oftast är det förstås inget drama utan bara helt vanlig vardag.

Kvotsystemet som Dan nämner är något som genomgick en stor förändring för tio år sedan. Då infördes individuella kvoter och överförbarhet i det så kallade pelagiska systemet.

– Det pelagiska systemet har inneburit att man bättre kan planera sitt fiske. Fartygen har blivit större, mer moderna och kan användas mer effektivt vilket har gett en bättre lönsamhet, säger Anton Paulrud, vd på producentorganisationen Swedish Pelagic Federation.

Sysselsättningen inom det pelagiska fisket är i dag runt 400 personer – ungefär som innan det nuvarande kvotsystemet infördes, med den skillnaden att fiskarna jobbar på större båtar med större besättning. Det har minskat verksamhetens sårbarhet och förbättrat arbetsmiljön. Samtidigt har systemet lett till stora miljömässiga vinster, fortsätter Anton.

– Tillsammans med Danmark har vi i dag Europas modernaste fiskeflotta. En effekt av det är att vi har kunnat minska bränsleförbrukningen radikalt. I dag används riktiga svävande pelagiska trålar vilket har minimerat förekomsten av bifångster och bottenpåverkan, säger Anton.

– De många vinsterna med det nya kvotsystemet är dock inte särskilt välkända utanför de egna leden. Och många har fortfarande en felaktig bild av det pelagiska fisket som något miljöförstörande. Vi har en jättestor pedagogisk uppgift framför oss i att visa beslutsfattare och allmänhet en korrekt bild av det pelagiska fisket. Det viktiga är att kunna bedriva ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart fiske som dessutom kan innebära en dräglig arbetssituation med fast schema, semester och bra arbetsmiljö för de som jobbar, fortsätter Anton.

Text: Jakob Hydén
Foto: Jakob Hydén, Malin Skog