Landsbygdsnätverket
Else-Marie Mejersjö

Hallå där, Else-Marie Mejersjö

Du jobbar på Jordbruksverket, med flera av de 1-åriga miljö- och klimatersättningar som finns att söka för jordbrukare från i år. Ersättningarna syftar till att nyttja växtnäringen effektivt, lagra in kol i åkermarken och förbättra markstrukturen.

Berätta kort om bakgrunden till ersättningarna

– Ambitionen från EU är att föra över pengar från gårdsstöden, som är ett inkomststöd, till mer miljö- och klimatersättningar. Jag var med från starten när Jordbruksverket i början av 2021 fick regeringsuppdraget att föreslå utformningen av de 1-åriga miljö- och klimatersättningarna, som alltså är nya för EU:s jordbrukspolitik 2023-2027.

– Ur ett lantbrukarperspektiv är detta den största enskilda förändringen i den här reformen för jordbrukspolitiken. Det handlar om att så mycket som 20-25 procent av den totala budgeten för direktstöd kommer att gå till de 1-åriga miljö- och klimatersättningarna. Jag jobbar med de ersättningar som gäller fånggrödor, mellangrödor, vårbearbetning och precisionsjordbruk. Ekologisk produktion ingår också i de ettåriga ersättningarna men hanteras av andra på Jordbruksverket.

Om vi redan från start och årligen får hög anslutning och tar hem de här pengarna till Sverige från EU, då vinner både miljön och jordbruket på det.

Annons i ATL.

Så här ser annonsen ut i lantbrukspress. Klicka på bilden för att komma till kampanjsidan.

Gör något för miljön och för din ekonomi. Detta sägs i kampanjen som rullar just nu i lantbrukspress. Men vad innebär det i praktiken?

– Det finns flera nyttor, om man exempelvis väljer rätt och bra arter i sin utsädesblandning till mellangrödan. Förutom minskat kväveläckage kan lantbrukaren få andra nyttor som kan ge pengar i plånboken i slutänden. Mellangrödan kan exempelvis ge bättre markstruktur och den kan minska behovet av kvävegödselmedel – genom att behålla kvävet i marken och genom att blanda in en baljväxt i fång- eller mellangrödan som binder luftkväve.

– Om vi redan från start och årligen får hög anslutning och tar hem de här pengarna till Sverige från EU, då vinner både miljön och jordbruket på det. Dessa 1-åriga ersättningar i budgeten för direktstöd är till 100 procent finansierade av EU.

Vad händer nu?

– Alla vi som jobbat med dessa frågor är nyfikna på vad det blir för utfall, det vill säga ansökta arealer för dessa ersättningar, när den så kallade SAM-ansökan för lantbrukare stänger den 13 april. Det är både lite oroligt och spännande på samma gång.

– I min roll på Jordbruksverket ingår det att följa utvecklingen av hur många som söker de 1-åriga miljö- och klimatersättningarna och uppfyllelsen av de uppsatta målvärden som finns. Det ingår också att på sikt föreslå åtgärder/förändringar för att öka måluppfyllelsen, om det visar sig finnas behov av det.

Läs mer om fång- och mellangrödor


Fång- och mellangrödor kan vara till nytta på flera olika sätt. Följande kan vara bra att tänka på i valet av arter:

  • Arter med olika rotsystem och rotdjup kan utnyttja vatten och växtnäring effektivare och fördela kolinlagringen bättre i marken. Rötter luckrar också jordprofilen, ökar vatteninfiltrationen och gynnar markbiologin.
  • Att välja arter som inte ger växtföljdssjukdomar, det gäller inte minst vid odling av oljeväxter.
  • En artblandning minskar risken att odlingen misslyckas om en art inte tar sig.
  • Ogräsbekämpning med hjälp av mellangrödor handlar om att välja arter som har en snabbare utveckling än ogräset och som skapar täta bestånd.
  • Baljväxter ökar kvävemängden i marken för bättre förfruktseffekt.
  • Icke-baljväxter tar upp kväve effektivt ur marken och minskar risken för läckage.
  • Mellangrödor som hinner blomma under sommaren kan gynna pollinatörer.

En ny studie där Statens lantbruksuniversitet deltar, visar att mellangrödor både kan öka avkastningen och minska tillförseln av kväve. >> Jordbruksverkets webb, 1-åriga miljö- och klimatersättningar. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om stöden till svenskt jordbruk


Från 2023 har jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU fokus på miljö och hållbarhet samt konkurrens­kraftiga företag. På webben finns all information.
Jordbruksverkets webb, SAM-ansökan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Publicerades