Hur attraktiva är gröna näringarna som bransch?

För att kunna öka attraktionskraften i de gröna näringarna behövs ett återkommande och tillförlitligt mått på näringens tillstånd. Det är bakgrunden till att en arbetsgrupp inom Landsbygdsnätverket nu lanserar ett attraktionskraftsindex för de gröna näringarna.

Fram tills nu har det inte funnits något mått på hur attraktiv branschen är. Den här bristen fick ledamöterna i Landsbygdsnätverkets grupp för ägarskiften att agera. Tillsammans har de tagit fram ett antal parametrar som sammanvägda ger en indikation på hur attraktiv branschen är för ett givet år.

– Attraktionskraften är en viktig del för att locka kompetens och skapa nya lantbruksföretag, men tidigare har det inte finns något riktigt bra mått. Alla pratar om att vi måste göra gröna näringar mer attraktiva, men ingen vet riktigt när vi är i mål. Vårt attraktionskraftsindex är ett försök att ge ett svar på detta, säger Sebastian Remvig, till vardags på Kompetenscentrum företagsledning vid SLU i Alnarp.

Sex parametrar
Gruppen har sammanställt data för åren 2011-2020 och med hjälp av dessa fått en fingervisning om hur attraktionskraften i näringen har utvecklats under dessa år. 2015 har man satt som utgångspunkt med index 100.

Totalt är det sex parametrar som vägs samman för att ge ett index för varje år. Det handlar om hur stor andel ansökningar som görs till naturbruksgymnasiet och till SLU, hur stor andel av nystartade företag som finns i lantbruksbranschen, hur många nya företag som startas, löneläget i förhållande till andra branscher samt andelen unga företagare i branschen.

– Det har krävts en hel del funderingar och vi har varit tvungna att anpassa oss till den statistik som finns tillgänglig. Hela idén är ju att det här indexet ska kunna uppdateras varje år så att det hela tiden finns en aktuell bild av läget, förklarar Sebastian Remvig.

Nyanserad diskussion
Men hur ska då indexet användas? Och vilken funktion kan det tänkas spela i arbetet med att öka attraktionskraften för de gröna näringarna?

– Förhoppningen är att det ska bidra till diskussionen om vad lantbrukets attraktionskraft faktiskt innebär. Att vi får koll på hur den utvecklas med tiden, så att vi har en utgångspunkt i diskussionerna. Jag tror och hoppas också att vårt index ska bidra till att nyansera diskussionen en aning. Det är till exempel ingen större katastrof om färre söker till SLU samtidigt som många unga startar företag. Allt måste vägas ihop för att få en heltäckande och rättvis bild av läget, och jag tror det är en förutsättning om vi ska kunna öka attraktionskraften på sikt, säger Sebastian Remvig.

Toppnotering 2020
Vad har då indexet att säga om näringens attraktionskraft sedan 2010? Jo, kortfattat kan vi se att attraktionskraften var högre i början av 2010-talet och sedan minskade successivt mellan 2012 och 2016, för att sedan sakta öka igen fram till 2020 då indexet var som allra högst under mätperioden.

– Exakt vad upp- och nedgångarna beror på går inte att utläsa utifrån de valda parametrarna, det får bli föremål för framtida analys och diskussioner. 2015 och 2016 hade vi mjölkkris och 2018 var på många sätt ett extremår med bland annat torka, men annars har det varit några hyfsat goda år lönsamhetsmässigt. Hur de kraftigt höjda priserna på insatsvaror påverkar indexet framöver återstår att se, säger Sebastian Remvig.