Mindre svinn och mer samarbete - flera lärdomar efter sjömatsresa till Island

Ta vara på och använda hela fisken och få till mer samarbete i hela värdekedjan. Det är två lärdomar som ett gäng svenska aktörer fick med sig efter en inspirationsresa till Island med fokus på sjömat och innovation. Och även om ländernas förutsättningar skiljer sig åt, finns en hel del att göra på hemmaplan.

Våren 2023 gjorde en svensk delegation en studieresa till Island för att lära sig mer om hur landet jobbar med sjömat och framförallt innovationer. Sonja Andrén, Innovatum Science Park, och Ingela Skärström, Svenskt vattenbruk och sjömat, som var med på resan, berättar att lärdomarna är många.

– Det blev tydligt hur viktigt det är att arbeta med insatser över hela värdekedjan och att olika delar av kedjan arbetar tillsammans, säger Sonja Andrén.

Vad gör Island som vi borde ta efter i Sverige?
– De är duktiga på valorisering, alltså att de tar tillvara på hela biomassan. Ett exempel på det är projektet 100% Fish där man siktar mot att nyttja 100 procent av den torsk man fångar och processar, säger hon.

Flera satsningar på hemmaplan

Hon berättar att det efter redan startats ett projekt om just valorisering här på hemmaplan efter resan. Läs mer om projektet MAREFINE här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Dessutom har det genomförts en workshop där man tillsammans med deltagare från resan och andra aktörer försöker hitta en samlad bild över en framtidsscenario och vision för den regionala blå bioekonomi.

Förutom Innovatum Science Park och Svenskt vattenbruk och sjömat deltog även representanter från Jordbruksverket, RISE, Landsbygdsnätverket och Symbioscentrum vid Sotenäs kommun på resan.

Torkade fiskhuvuden på export

I projektet 100% Fish har aktörer på Island tagit fram nya produkter från torskens olika delar och även förbättrat hur fisken processas för att minimera sidoströmmar. Från att bli livsmedel och foder kan fisken nu även användas i textilier, kosmetika och biomedicinska produkter. För torskfisket i Atlanten har detta inneburit en ökning från 12 dollar per torsk till nästan 5000 dollar i potentiellt värde per fisk.

– Vi bör fokusera på att nyttja så mycket som möjligt av våra råvaror och se rester som något som går att använda i en annan process. Genom det kan vi få till verklig cirkularitet, säger Ingela Skärström.

Redan idag finns goda exempel på detta i Sverige, så som havsknäcke med sockertång, musselpulver och nordisk tångsallad.

Flera faktorer bakom framgången

Alexandra Leeper, vd för Iceland Ocean Cluster, träffade den svenska delegationen på resan. Hon berättar att Islands framgångar inom sjömatsinnovation beror på flera faktorer, bland annat ett starkt och målinriktat ledarskap samt framgångsrik identifiering och interaktion med intressenter.

– Samtidigt har vi ett tydligt värdeförslag för innovation inom sjömatssektorn, som har utvecklats med en god anpassning mellan produkt och marknad. Vårt kluster spelar en central roll här genom att vara medskapande och lyfta fram det gemensamma syftet bland intressenterna, vilket driver innovationen framåt, säger hon.

Vad tycker du att Sverige borde göra för att förbättra vår sjömatsindustri?
– Identifiera gemensamma syften som aktörer inom olika sjömatssektorer tycker är viktiga och som branschen kan enas kring. Det skulle skapa ett starkt engagemang inom industrin. När det kärnsyftet har identifierats kan man börja implementera innovationer som är enkla att genomföra för att skapa värde eller driva industrin mot detta nya mål. Samtidigt som man har en långsiktig strategisk plan för att styra nästa steg, säger hon.

Olika förutsättningar

Island är idag en ledande aktör inom den blå bioekonomin och fisket är landets huvudnäring. Även om det finns mycket att lära av Island finns flera skillnader som gör det svårare för Sverige att gå i samma fotspår. Att landet är mindre har både för- och nackdelar, men det innebär bland annat kortare beslutsvägar och att det är enklare att reglera kvoter utifrån hur bestånden varierar.

– Dessutom har vi inte lika mycket fisk och därav har vi mindre biomassa totalt. Vi har också en väldigt fragmenterad sjömatsbransch med några få stora aktörer och väldigt många små. Det är svårt att få till en enad röst för hela branschen, säger Sonja Andrén.