Nyfiken på...Kristina Yngwe

Du är ordförande för Miljö- och Jordbruksutskottet i riksdagen. Hur jobbar ni för ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk?

– Den svenska livsmedelsstrategin, som ska leda till stärkt konkurrenskraft, ökad produktion och ökad hållbarhet, ligger som en ram för mycket arbete vi gör i utskottet.

– Ett exempel är när regeringen har varit i utskottet och förankrat sina förhandlingslinjer om EU:s jordbrukspolitik. Då har det varit väldigt tydliga medskick från utskottet om att det är bra att EU vill öka kraven på hållbarhet men att åtgärder för stärkt hållbarhet måste gå hand i hand med stärkt konkurrenskraft för svenska lantbrukare.

En del menar att riksdagen inte bryr sig så mycket om lantbruket. Hur ser du på riksdagens engagemang för en hållbar livsmedelsproduktion?
– Jag upplever att det finns ett starkt engagemang från alla ledamöter i Miljö- och Jordbruksutskottet för svensk livsmedelsproduktion. Det är klart att det finns olika syn i olika partier på vad som är hållbart och på vilket sätt livsmedelsstrategins mål om ökad produktion ska nås, men det finns ett starkt stöd för svenska producenter.

Hur hanterar ni produktionsmål och miljömål för att undvika målkonflikter?
– Det handlar ju till syvende och sist om vilka prioriteringar de olika partierna har när det gäller att hantera målkonflikter eftersom utskottets ställningstaganden är ett utfall av hur de olika partierna ställer sig i varje fråga. Men att utskottet hanterar både produktion och miljö gör att vi får ett helhetsgrepp och lättare kan hantera målkonflikter istället för att arbeta i stuprör.

Vad ser du för möjligheter och hinder för de gröna näringarnas miljöarbete framöver?
– Det finns en stor potential i omställning till ett fossiloberoende lantbruk. Det finns ett stort intresse både från politiker och lantbrukare men det måste ske på ett sätt som värnar konkurrenskraften och som även fungerar med EU-regelverken.

– Ett annat viktigt område är lantbrukets klimatanpassning. De senaste åren har visat att klimatförändringarna skapar problem för svenska lantbrukare. Antingen genom för mycket vatten eller på tok för lite vatten. I våras gjorde utskottet en utredning och hearing om lantbrukets sårbarhet som finns på riksdagens hemsida, och den visar på just klimatanpassning som en viktig del men också lönsamhet och konkurrenskraft för att kunna göra investeringar i hållbarhet.

– Innovation och ny teknik kommer vara en viktig del i hållbarhetsarbetet, men där behövs dels fortsatta politiska satsningar på forskning och innovation men också att regelverken tillåter ny teknik och innovationer där vi idag ser att till exempel regler kring växtförädling stoppar upp.