Landsbygdsnätverket
Vall vid ett rött hus med vita knutar

Foto Mattias Dahl

Ogräs i fröodling bekämpas med AI och kamerateknik

De senaste åren har råttsvingel blivit ett vanligt ogräsproblem i fröodlingen av rödsvingel. Rödsvingel är en av de arealmässigt största vallfröarterna – både i världen och i Sverige. Frö av råttsvingel och rödsvingel är mycket lika varandra. Därför är de extra svåra att rensa bort. Nu har ett innovationsprojekt med finansiering genom EIP-Agri just startat, där man tar hjälp av AI och kamerateknik för att utveckla en ny metod som förhoppningsvis ska knäcka det här problemet.

Jonny Ulvstorp har vit och blårandig tröja och står utomhus

Foto Fredrik Gullbrandson

I fröodling vill man alltid minimera inblandningen av ogräs. I fröodling av just rödsvingel finns heller inga effektiva kemiska bekämpningsmetoder att ta till mot råttsvingeln, utan att det också skadar rödsvingeln. Som en följd av begränsningar i befintlig rensteknik godkänns idag utsädespartier av rödsvingelutsäde, trots att de ibland innehåller en högre inblandning av råttsvingel än vad som egentligen är önskvärt.

Att ta sig an en utmaning

– Allt började med att vi fick finansiering till ett innovationsprojekt om renkavle, som vi nu är ungefär halvvägs med. Där dök idén upp att kanske sortera frö med AI, säger Jonny Ulvtorp från JU Information AB.

I kontakt med Hushållningssällskapet fick Mattias Dahl, Blekinge Tekniska Högskola och Jonny Ulvtorp upp ögonen för problemet med invasiva arter som kommer in via utsädet, och fick då god hjälp att förstå det agronomiska perspektivet.

Mattias Dahl har svart tröja och står mot en blå himmel

Foto Privat

Snabb AI-utveckling ger nya möjligheter

Jonny Ulvtorp fortsatte läsa mer på egen hand och insåg att den snabba utvecklingen inom AI erbjuder helt nya möjligheter för rensningstekniken. Genom att ta tillvara denna möjlighet skulle man kunna minimera den oavsiktliga spridningen av ogräsfrö vid sådd, och minska odlarens arbetsinsats med att få bort ogräset i grödan.

Efter en del diskussioner kom man fram till att fokusera på råttsvingel i nästa projekt. Om man med AI och kamerateknik lyckas förbättra bortsorteringen av råttsvingelfrö i rödsvingel så löser man troligen också flera andra liknande utmaningar. Och då banar man också väg för en minskad bekämpningsmedelsanvändning i utsädesodling generellt. En tydlig miljönytta, alltså.

– Som forskare vet jag ju att om man har ett problem ska man gå till källan. Och här är det utsädet som är källan, säger Mattias Dahl.

– Vi är inte experter på utsädesodling men det kanske är just det som är så bra. Vi ser på problemet från ett annat håll. Vi är intresserade av nya utmaningar och Jonny har talang för att leta upp dem som har relevant sakkunskap, och som förstår värdet av vårt initiativ.

Konkreta delar under uppbyggnaden

Projektets samarbetspartners tillhandahåller såväl rent utsäde som alla andra fröprover som kommer att behöva. Nu börjar man med att träna upp kameror på helt rent utsäde för att sedan bygga en testcell på högskolan,

– Där kan vi jobba systematiskt och vi börjar med att undersöka hur långt man kan nå med en maximalt ideal situation; vad är då bästa möjliga resultat? Sen lägger vi på mer produktionsliknande faktorer, för att steg för steg närma oss de verkliga förhållandena, och se hur bra tekniken skulle kunna fungera på riktigt, säger Mattias Dahl.

Att skapa en samarbetsgrupp

Inledningsvis letade de efter ett fröföretag som ville gå med i det projektet och fick ett bra mottagande av Skånefrö. De förstod direkt värdet av projektidén.

– Genom att jag också haft rollen som ordförande i Sveriges biodlarorganisationer kände jag till Anneli på Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO) sedan innan. Jag visste att hon är bra att ha att göra med så jag kontaktade henne, säger Jonny Ulvtorp.

För SFO var det heller ingen tvekan att delta i projektet, de såg direkt att kundnyttan av en sådan här innovation skulle kunna bli stor, så det blev ett positivt mottagande även där.

Hur tycker ni att det har fungerat att söka finansiering genom innovationsstödet?
– Nu är ju detta inte vårt första projekt. I samband med renkavleprojektet mötte vi ett visst mått av skepticism, vilket egentligen inte är något konstigt. Vi var ju nya aktörer i sammanhanget, och gav oss in på obanad mark. Vi tycker det är rimligt att Jordbruksverket kräver att man ska ha ordentligt på fötterna, och att man kan visa att man har koll på kunskapsläget inom det område man ska jobba med, säger Jonny Ulvtorp.

– Vi vill gärna ge cred åt Jordbruksverket för att de har varit så tillmötesgående. Till exempel så fick vi kontakt med en person som skickade prover på vanligt förekommande ogräs. Det gjorde att vi kunde lägga några dagar på att göra en preliminär teknisk bedömning, innan vi gick vidare med att lägga mer tid på att skapa projektplanen och skriva ansökan, säger Mattias Dahl.

Tips till andra som vill söka innovationsstödet?
– Det gäller att vara uthållig. Man måste förstå att en EIP-ansökan tar sin tid att få ihop. Inte minst arbetet med att få ihop en grupp som är relevant, och personer som fungerar bra tillsammans, säger Mattias Dahl.

– Man ska inte dra sig för att ta kontakt med aktörer som finns en bit bort. Det kan kräva extra tid, och lite resande, men det är det värt. För oss tog det minst ett år från att vi började till att vi skickade in en färdig ansökan. Bara rättighetsfrågorna (IP) krävde omkring 10 möten och träffar, eftersom det i detta fall även måste hantera att lärare och forskare alltid äger rätten till sina resultat. Det är bra att avtala om alla sådana saker i början, så att det är tydligt vad som gäller, till exempel vem som äger innovationen, och vilka som ska ha nyttjanderätt, säger Jonny Ulvtorp.

Text: Ragni Andersson

FAKTA

Projekt: Artificiell intelligens AI kan reducera ogräsfrön i utsäde
Projektägare: Blekinge Tekniska Högskola
Projektslut: 2025-12-30
Budget: 3 miljoner kronor
Beviljade medel från: Innovationsstödet EIP-Agri
Kontakt: Mattias Dahl, 076 888 24 55 och Jonny Ulvtorp, 073 523 31 30

Publicerades