Så kan valdeltagandet bland unga i landsbygder öka

Ungas valdeltagande i landsbygderna är lägre än i städerna, visar en ny rapport. Ökad politisk kunskap men också ett mer öppet och mindre tabubelagt politiskt samtalsklimat är några förslag på hur engagemanget kan ökas. Civilsamhället har en viktig roll att spela, menar forskaren Erik Lundberg.

Rapporten är framtagen av Ali Abdelzadeh och Erik Lundberg, Högskolan Dalarna, på uppdrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Rapporten visar att valdeltagandet i landsbygdskommuner 2018 var i genomsnitt sju procentenheter lägre än i städerna.

– Det finns en generell skillnad mellan landsbygdskommuner och städer, men om man tittar närmare på landsbygdskommunerna så blir bilden mer komplex, de är inte någon heterogen grupp. Valdeltagande var till exempel högre i kommuner som ligger nära större städer eller där det finns en livaktig besöksnäring i kommunen, berättar Erik Lundberg.

Utbildningsnivå påverkar

Med hjälp av statistik från SCB och en mängd intervjuer med ungdomar har forskarna identifierat en rad olika faktorer som påverkade valdeltagandet – socioekonomiska och institutionella förklaringar är två av dem. En tredje är utbildningsnivå.

– Från tidigare studier är det känt att utbildningsnivån generellt sett är lägre i landsbygder. SOM-institutet har visat att runt 60 procent av befolkningen i städerna har universitetsutbildning, medan motsvarande siffra i landsbygderna är 33 procent, berättar Erik Lundberg.

Individens sociala nätverk tycks också vara av avgörande betydelse. Vi anpassar oss till de normer som gäller i nätverken. Om du bor i ett område där intresset för politik är lägre, så finns det en risk att du påverkas och anpassar dig.

– På avfolkningsorter där staten drar sig bort, där institutioner, myndigheter och affärer läggs ned, finns det en risk att det skapas ett missnöje mot politiken och auktoriteter generellt. Det i sin tur kan leda till att man drar sig undan och inte deltar i det gemensamma samhällsbygget. Vi ser att förtroendet för svenska politiker minskar lite snabbare i landsbygderna, det kan säkert spilla över på valdeltagandet, säger Erik Lundberg.

Stor samhällsutmaning

Att öka det politiska engagemanget bland unga är en stor samhällsutmaning, inte minst i landsbygderna. En tidigare rapport från MUCF har visat att intresset för politik och samhällsfrågor är betydligt lägre bland unga som bor i landsbygdskommuner. Andelen med lågt politiskt intresse i landsbygd var 28 procent medan motsvarande siffra i storstäderna var 14 procent.

Och några enkla lösningar finns inte, menar Erik Lundberg.

– Men generellt tror jag att det är avgörande att vi kan skapa förutsättningar för egen försörjning och har en fungerande integration. Det gäller så klart både i städerna och på landsbygden. Med trygghet och arbete är viljan som regel högre att engagera sig politiskt.

Öppnare samtalsklimat

Han pekar också på tre specifika insatser som skulle kunna öka engagemanget. Den första handlar om att öka den politiska kunskapen – insatser i skolan har en märkbar effekt på viljan att rösta. Den andra handlar om att verka för ett öppnare politiskt samtal. Många ungdomar uttrycker i rapporten en frustration över ett upplevt tabu kring det politiska samtalet. Den tredje insatsen handlar om att öka intresset för politik och här menar Erik Lundberg att civilsamhället kan spela en viktig roll.

– Politiskt intresse är en viktig utlösande faktor för att vara engagerad. Därför vore det välgörande om intresset för politik kan spridas, att vi gör det intressant, angeläget och meningsfullt. Här tror jag att civilsamhället har en viktig roll att spela genom att utgöra en arena för politiska frågor, och då menar jag kanske inte främst partipolitiska frågor utan samhällsfrågor i en bredare mening.