Utsättning av odlad ål – ett steg i rätt riktning

För att främja ålens återväxt sätts odlad ål ut i svenska vatten. Metoden har visat sig vara framgångsrik. I denna artikel berättar Richard Fordham på Scandinavian Silver Eel hur processen går till.

Scandinavian Silver Eel säljer ål både för utsättning i svenska vatten och för konsumtion. Sedan år 2000 har ungefär 73 procent av alla glasålar som importerats sålts för utsättning till Havs- och vattenmyndigheten, vattenkraftföretag, bevarandeprojekt och fiskare. Av resterande har 23 procent använts för konsumtion och 4 procent har dött i karantänen.

Utsättningen har varit mycket framgångsrik och nu representerar utsättningsål 90 procent av det svenska ålbeståndet i sötvatten. Forskning har inte visat någon statistisk skillnad mellan utsatta och naturligt rekryterade silverålar som försökte nå Atlanten från Skagerrak.

Utsättningsålen fångas och flyttas i det tidiga utvecklingsstadiet då de kallas glasål. Glasålen fångas när de vandrar från havsvatten till sötvatten av fiskare med handhållna doppnät (England) eller trål (Frankrike). Sedan transporteras glasålen till Scandinavian Silver Eels karantän i Helsingborg. Efter en framgångsrik karantän kan glasålen väga mellan 0,5-1,0 gram och kan sättas ut eller odlas.

Majoriteten av den glasål som importeras till Sverige har fångats i floden Severn i England. År 2020 uppskattas att nästan 25 ton glasål tar sig in i Severns mynning och av den fiskades cirka 7,8 procent under en hel säsong. Glasålsfisket har därför en liten inverkan på det lokala ålbeståndet, menar vissa forskare. Eftersom dödligheten är hög i Severns mynning får väsentligt fler ålar en chans att nå en lämplig livsmiljö genom flytt och utsättning i Sverige.

De importerade glasålarna åtföljs av ett TRACE-dokument Länk till annan webbplats. som beskriver var ålarna kommer ifrån, att de var besiktigade innan de kom in i Sverige och vart de ska transporteras. En karantänsveterinär kontrollerar att all relevant dokumentation finns och övervakar hela karantänsperioden. Karantänen varar 10-12 veckor för att säkerställa att glasålarna inte är infekterade med oönskade sjukdomar, särskilt virus. Glasålarna testas vid ankomsten till karantänen. Små regnbågslaxar testas efter att de har utsatts för karantänsvatten i minst 60 dagar. I slutet av karantänen skickar veterinären en rapport till Jordbruksverket som officiellt tar bort karantänsrestriktionerna.

Information om karantänsresultat skickas av företaget frivilligt till Sveriges Lantbruksuniversitet och så småningom till Internationella havsforskningsrådet. En CITIES-deklaration Länk till annan webbplats. sammanställs också där alla transaktioner som rör levande ål noteras. Scandinavian Silver Eel är också certifierat av Sustainable Eel Group, som hjälper till att säkerställa att Scandinavian Silver Eel upprätthåller standarden. Sustainable Eel Group och Stewardship Funds sponsrar olika ålprojekt. Man är bland annat starkt engagerade i att lyfta fram den olagliga handeln med glasål. Scandinavian Silver Eel sponsrar själv utsättningsprojekt i Sverige.

Förutom att spåra åltransaktionerna går det även att spåra själva fisken eftersom den märks under karantänstiden. Det görs genom att bada ålen i en strontiumlösning vilket ger en markering på otoliten (hörselsten i huvudet). Denna teknik innebär att det är möjligt att identifiera en utsatt ål i alla efterföljande forskningsarbeten.

Ålförvaltningsplaner upprättades över hela Europa 2007. Efter många decennier av sjunkande rekrytering började 2011 en oregelbunden ökning av antalet glasålsrekryteringar. Det är inte känt om denna ökning beror på ålförvaltningsplanerna. Tyngden har inriktats på att minska ålfisket, men förlusten av livsmiljöer och dödlighet i vattenturbiner är också betydande bidragande faktorer till ålens situation. Mycket mer arbete måste göras för att hjälpa ålen i alla stadier av livscykeln och Sveriges utsättningsprogram är ett positivt steg i rätt riktning.

Text: Richard Fordham, Scandinavian Silver Eel