Kapitel 2: Svenskt vattenbruk

Sverige har en lång kuststräcka, många sjöar och vattendrag, och därmed stor potential att producera fisk, skaldjur och alger.

Vattenbruket är noggrant reglerat för att hindra utsläpp av skadliga ämnen och spridning av sjukdomar och främmande arter till naturen. Det krävs alltid tillstånd från länsstyrelsen för att anlägga en vattenbruksanläggning. En vattenbruksanlägnning kan även kräva tillstånd enligt miljöbalken. Den vanligaste producerade fisken som konsumenterna känner till är den norska laxen. Men i Sverige odlas bl.a. röding, regnbåge, musslor och kräftor både på land och i naturliga vatten. Intresset för att starta nya vattenbruksanläggningar är stort men i dag kan det vara svårt både med finansiering för nyetablering och att få nya tillstånd för att producera. De senaste åren har flera mindre, landbaserade vattenbruk etablerats med innovativa lösningar och för svenska konsumenter nya arter så som tilapia, clarias och stör. Några av dessa vattenbruk är dessutom integrerade med växtodling i så kallade akvaponier.

Vattenbruk i Sverige

Antalet anläggningar för matfisk har de senaste 20 åren sjunkit drastiskt men produktionsmängden har ökat. Detta beror på att många mindre vattenbruk har stängt ner och de som blivit kvar har kunnat växa och ta större marknadsandelar. De senaste åren har även producerade ton matfisk sjunkit något. Antalet musselodlingar har varit mer stabilt. Den största delen av matfiskproduktionen sker i sötvatten (ca 75 % av regnbågsproduktionen samt all rödingproduktion). Den produktion av matfisk som sker längs kusten finns idag till största delen i norra Östersjön.

Det mesta som produceras i Sverige används som livsmedel och idag är det regnbåge, röding och blåmusslor, som står för den största produktionsandelen. Produktionen av matfisk 2020 skattas till 9 900 ton i hel färskvikt. Jämfört med 2019 innebär detta en ökning med knappt 300 ton eller 3 procent. Produktionen av musslor uppgick samma år till ca 2300 ton.

En viktig del av den svenska produktionen består av att kläcka och ta fram yngel som sedan kan säljas vidare (sättfisk). År 2020 producerades ca 800 ton sättfisk i Sverige. Ynglen förser matfiskodlare med odlingsmaterial, förstärker naturliga fiskbestånd eller ökar fiskbarheten i sportfisket. I dagsläget är det ett stort underskott på svenskodlad sättfisk och många odlare måste därför importera sättfisk från andra länder. Dessa importer är dock strängt reglerade då Sverige har ett mycket gott hälsoläge som inte får riskeras genom spridning av smittor genom importerat material.

Antalet fiskodlingar som sker i öppna kassar minskar stadigt då det är allt svårare att få nya odlingstillstånd. Sedan 2016 har dock antalet fiskodlingar på land i så kallade recirkulerande anläggningar ökat. De landbaserade recirkulerande anläggningarna, kallas också RAS, är med sin helt kontrollerade miljö mer miljövänliga men anläggningarna är generellt sett mycket mindre än kassodlingarna, vilket gör att de än så länge står för en liten del av den totala svenska odlingen. Detta göra att det är enklare att få tillstånd för nystart då dessa anläggningar exempelvis inte omfattas av miljötillståndsprocessen (gäller produktion med förbrukning under 40 ton foder/år).

En konsekvens av vattenregleringarna av de norrländska älvarna är att det har skapats stora magasin med näringsfattigt vatten. Dessa regleringsmagasin är redan påverkade vatten och är dessutom stabilt kalla vilket gör dem till goda odlingsmiljöer för kallvattensarter som röding och regnbåge.

Vattenbruket har stor potential

Vattenbruket anses vara en framtidsnäring med stor potential och det pågår arbete med att modernisera och ändra inställningen till svenskt vattenbruk. Med en ökad efterfrågan på fiskeriprodukter finns en växande marknad för vattenbruket. Jordbruksverket arbetar för att utveckla det svenska vattenbruket och få en långsiktigt växande näring. Under 2021 har Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med branschen, andra myndigheter, forskningen och intresseorganisationer, arbetat fram en ny strategi, som är gemensam för fiske, vattenbruk samt fritidsfiske och fisketurism Länk till annan webbplats.. Det finns också individuella handlingsplaner för de tre temaområdena.

2020 och 2021 har dock blivit speciella år även för vattenbruket då Corona-pandemin och restriktionerna slog till. Det innebar att nästan hela marknaden för svensk odlad fisk försvann när hotell, restauranger och konferensanläggningar kraftigt reducerade sin verksamhet. Många transportmöjligheter inskränktes också initialt, vilket fick effekter på de företag som har sin förädling i annat land.