Till Landsbygdsnätverket

Frasbollar gjorda av överblivet havreris.

Överblivet havreris blandas med kryddor och ost, rullas i hemgjort ströbröd och blir till frasbollar.

Delaktighet

Kompetens

Måltiden som pedagogiskt verktyg

Minimalt matsvinn när resten blir till festen

Grundskola • Västra Götalands län

Frasbollar av havreris, spännande topping till soppan och att baka bröd på bröd – det är några exempel på hur rester blir uppskattade inslag på menyn, istället för att bli svinn.

Vårt mål

Att bygga en hållbar skolrestaurang, där vi har Göteborgs stads grundtanke med hållbarhet i ryggmärgen och arbetar stenhårt för att minska matsvinnet. Det känns viktigt och självklart att jobba med att inkludera barnen i det naturliga tänket med hållbarhet. Nyligen satte vi begreppet "När resten blir till festen".

Så gjorde vi

Skolan är nybyggd och vi vill värna om klimatet. Namnet på skolrestaurangen kommer från skolans adress, Smörslottsgatan, som tillsammans med barnens förslag samt kökets kreativitet ledde fram till namnet Klimatslottet.

För oss är det naturligt att ta hand om rester. Vi har en teknisk/fast meny för Göteborgs stad, men vår meny på skolan blir levande genom att vi skapar nytt av de rester vi får. Det brukar inte bli så många extra rätter utan istället väver vi in den överproducerade maten i befintlig meny. Ibland har vi restfester, då vi menyflexar.

Vi brukar baka bröd på bröd, det vill säga baka på skivat torrt bröd. Vi använder rester till mellanmålet. Soppdagarna är nästan roligast att jobba med, då pratar vi om att "toppa soppan". Då finns det massor med goda tillbehör för eleverna att välja på, som vi skapat från tidigare överbliven mat. Överlag är tillbehören viktiga, de skapar en festlig känsla. Tillbehören kan också bli en brygga att våga prova olika saker.

Havreriset är inte lika populärt som vanligt ris – än, men vi jobbar på det. När vi får haveris över brukar vi göra frasbollar som är mycket uppskattade.

Vi skapar roliga, lockande namn som "happy beans" för vanliga vita bönor som vi färgar med naturliga färger, så att de ser ut som jelly beans. Då blir eleverna nyfikna och lockas att smaka. Regnbågsutmaningen är ett annat begrepp som vi skapat; hur många färger kan du äta i dag? Vi jobbar mycket med färger som triggar igång hjärnan så man blir sugen att prova. Man måste vara envis, vi bygger mycket på igenkänning så barnen törs prova och till sist lär sig att äta. Vi använder måltidspedagogiken genom att hitta roliga begrepp att jobba med och skriva skyltar till serveringen.

Samarbeten

Rektor och pedagoger.

Resultat

Eleverna är nöjda med maten, vågar smaka mycket och pratar om mat hemma. Föräldrar har återkopplat till skolan att de är nöjda och uppskattar konceptet som vi har kring skolans måltider. Rektorn frågade en elev vad som är bäst med skolan. Svaret blev: maten. Det är vi väldigt glada för! Samarbetet mellan kök och pedagogik funkar jättebra. Vi lägger förhållande vis stor andel av budgeten på färska grönsaker, men sparar pengar tack vare god resthantering. Så här långt ligger vi under budget.

Kollage med juice, grönsaksfat och gnocchi.

Utmaningar

Det kan bli svårt att hitta personal som vill arbeta på det sättet som vi gör. Det är ett högt tempo och ett speciellt arbetssätt, ofta utan recept.

Våra tankar framåt

Vi vill fortsätta att bygga konceptet kring de hållbara skolmåltider som vi serverar i skolrestaurangen Klimatslottet. Planen är också att eleverna ska bli klimaträddare/hjältar och vara faddrar till kommande elever.