Klippan: FoodBoost

Ett övergripande utvecklingsarbete där måltidspersonal och pedagoger med hjälp av ett årshjul lägger en gemensam planering. Sammanfattning av Klippans presentation på tematräff 1.

Kontaktpersoner

• Marie Berlin, projektledare, barn- och utbildning.
• Lill Spenninge, måltidschef.

Bakgrund

I Klippans kommun pågår sedan flera år ett utvecklingsarbete vid namn FoodBoost, som är en modell för inspiration, kunskap och engagemang inom skolmåltiden. FoodBoost drivs gemensamt av måltidspersonal och pedagoger med måltiderna, inklusive miljö och servering, i centrum.

Arbetet med FoodBoost

Måltidspersonal och pedagoger planerar året tillsammans med hjälp av ett årshjul, som kallas för FoodBoost-hjulet.

– Måltidspersonal och pedagoger möts varje år på en gemensam kick-off. Vi gör trevliga saker ihop, bakar, lagar mat och provsmakar tillsammans. Det blir ett tillfälle till att mötas och skapa positiva relationer, en jätteviktig grund i samarbetet! berättar Marie Berlin.

På kick-offen läggs också de övergripande planerna för vad som ska hända kommande FoodBoost-år.

– Olika arbetsgrupper skapas för att planera gemensamma aktiviteter och teman. Vi har lärt oss att "det är det enkla som blir gjort". Gör det som fungerar och se till att det blir gjort! Vårt arbetssätt kring måltiden grundas på samverkan och ett gott värdskap.Att hitta på ambitiösa teman/aktiviteter är inte så svårt, det svåra är att det att fungera, kugga i övrig verksamhet och att bli beständigt?

I årshjulet finns inlagt återkommande aktiviteter som Måltidens dag, matkollo, hälsodag, föräldramöten, fruktpåsar, studiebesök med mera. Här läggs också in planerade teman som Världens bröd, Hälsoboost, Skördetid och liknande.

– Årshjulet ger överblick och skapar förutsättningar för att planera hur vi ska ta fram stödjande material/informationsmaterial, ordna med distribution, förankra internt och se till att det händer!

Exempel på aktiviteter som utvecklats inom ramen för FoodBoost:

• Grej of the Day. Ett koncept för bordsryttare som både skapar snackisar (=mikrosamtal) och är dekoration.
• Prova-på smaker och nya rätter.
• Receptvykort. Fint designade vykort med recept på rätter som serverats i skolrestaurangen. Eleverna får ta med sig vykorten hem om de vill.
• Lovaktiviteter, som Matkollo. På sommaren får ett antal elever chansen under en vecka att laga mat, ta fram recept och bjuda nära anhöriga på middag.
• Småkockar. Elever får göra studiebesök i köken, vilket skapar bra relationer mellan elever och måltidspersonal, förståelse och nyfikenhet.

Några lärdomar

– När man ska planera olika aktiviteter och teman så får man komma ihåg att det tar tid att få alla enheter med på banan. Det gäller också att hitta braforum för samverkan över gränser. Är det matråd eller ett gemensamt APT som är bäst? Det gäller också att ha en levande diskussion så att vi klarar att hålla i, och hålla ut.

– Alla som arbetar på en skola är väldigt viktiga för eleverna och alla är ansvariga för elevernas resultat. Vi märker exempelvis att schemalagda pedagogiska skolluncher som är välplanerade och med bra pedagogiskt innehåll ger en struktur för hela skoldagen.

– Vi är nu igång med att jobba med vårt matsvinn. Detta kan tyckas vara en konstig ingång. Alla våra projekt ska ju handla om vilken mat som hamnar i magen. Men att mäta svinnet har visat sig kunna vara ett väldigt bra incitament för att förstå hur det fungerar.

– Nu vill vi jobba med FoodBoost även inom äldreomsorgen. Matsvinn kommer att bli vår ingång, men vi ska inte stanna vid det. Vi ska fokusera på att maten bidrar till det som verkligen ger livskvalitet.

– Kom ihåg att när ni gör aktiviteter, kontakta även kommunikationsenheten för att få stöd och varför inte press/media?! avslutar Marie.

Mer information

Läs också om FoodBoost i Erfarenhetsbanken.

Läs Klippans presentation på tematräff 2 om kommunikation och på tematräff 3 om måltidsmiljö.