Elevers delaktighet nyckeln till ökad nöjdhet

Att visa hur viktig skolmåltiden är, att öka elevinflytandet och få eleverna att känna stolthet över skolrestaurangen – det var några av målen när projektet Bra ska bli bättre inleddes. Genom att anlita en måltidsinspiratör, omdana matsalen till en skolrestaurang och öka matrådets inflytande har Ljungarumsskolan nu kommit en bra bit på väg.

– När jag pratar med eleverna så upplever jag att de är mycket mer nöjda nu än tidigare, säger Christoffer Johansson-Sinkkonen, måltidsutvecklare i Jönköpings kommun.

Ljungarumsskolan är en stor F-9 skola med cirka 900 elever. En färgglad skylt med budskapet Good Food Good Mood möter oss i entrén när vi besöker skolans nyinvigda skolrestaurang.

– Eleverna gjorde ett 50-tal fina och färgglada förslag på namnskyltar. Sen var det vernissage, de satt uppe i skolrestaurangen i några veckor och efter det fick eleverna rösta, berättar Christoffer Johansson-Sinkkonen.

Ted Kragner, lärarrepresentant i skolans matråd, berättar att intresset var stort och kreativiteten hög, många elever lade ner mycket tid på sina skyltförslag. Till slut blev vinnaren Good Food Good Mood.

En av två pilotskolor

Namntävlingen och att matsalen gjordes om till skolrestaurang är en del i ett större projekt som måltidsorganisationen i Jönköpings kommun påbörjade hösten 2022, för att utveckla skolmåltiderna. Projektet finansieras av kommunens näringslivsenhet och Ljungarumsskolan är en av två pilotskolor.

– Vi vill lyfta vikten av skolmåltider och öka stoltheten över skolmaten, både hos personal och elever, säger Christoffer.

Genom projektet inledde kommunen ett samarbete med en känd matprofil och måltidsinspiratör. Starten blev en inspirationsföreläsning på kulturhuset Spira, för all personal inom måltidsorganisationen samt lärare från de två pilotskolorna.

Pilotskolorna har sedan arbetat tillsammans med måltidsinspiratören, genom bland annat olika utmaningar och besök.

– Måltidsinspiratören har varit vårt bollplank men det är jag och köket som tillsammans med eleverna har stått för själva genomförandet, säger Christoffer.

Ägandeskap hos eleverna

För Christoffer är delaktighet från eleverna en viktig aspekt, att de känner ett ägandeskap för skolrestaurangen. Att göra om matsalen blev ett första steg mot ett ökat elevinflytande. Den nya skolrestaurangen fick tavlor med foton och lite rolig fakta om personalen som arbetar i köket. Den pyntades med elevernas ord-tavlor och det kom upp nya skyltar med information om vad som finns i serveringen.

En ny serveringsdisk med ”prova på” funktion i ordningsställdes, som också går under namnet kolhydratstationen. Som namnet skvallrar om är tanken att bland annat kunna plocka ihop mumsiga, kolhydratrika röror, grönsaker och fröer där. Det har också skapats en liten hydroponisk odling som ger sallad och basilika året om, samtidigt som den sprider hemtrevnad.

Förutom att bestämma namnet på sin skolrestaurang fick eleverna tycka till om allt från inredning till gäster vid själva invigningen. Matrådet fick också föreslå, provsmaka och bestämma en trerätters invigningsmeny.

Det går åt mer fisk

”Approved by matrådet” står det i menyn bredvid en av rätterna som serveras tisdagen då MATtanken besöker skolan. Det är en fiskrätt med currycrisp, som matrådet har provat fram och godkänt. Tidigare har fiskserveringarna inte varit så populära, det har varit en del av de äldre eleverna som istället har lämnat skolan och gått till ett närliggande snabbmatsställe.

Efter att matrådet och andra elever fått berätta vad de verkligen tycker om fisk tog köket fram fem olika fiskrätter som matrådet fick provsmaka och tycka till om.

– Vi vill lyssnat in eleverna, samtidigt som vi vill utmana dem att testa nytt. Vi märkte att många vill ha lite tuffare smaker och att fisken helst inte ska smaka så mycket fisk. Den ska inte vara i sås, utan ha såsen vid sidan och ju vitare fisk desto bättre. Därför har vi börjat rimma fisken över natten. Då upplevs den som lite vitare, blir saftig samtidigt som lite av ”fisksmaken” försvinner. Av våra fem förslag blev tre rätter godkända av matrådet.

– När vi har fiskserveringar nu går det åt mer fisk och flera av de fiskrätter som serveras är ”approved by matrådet”. Det är positivt, säger Christoffer.

Att förändringarna på Ljungarumsskolan har gett positiv effekt håller eleven Lisa Rygert med om. Hon går i nian och är en av medlemmarna i matrådet.

– Det känns som att fler äter nu. Det var inte jättemånga som gillade maten innan, men det har blivit bättre nu när vi har fått en restaurang, säger hon.

Att barn och ungdomar är med och provsmakar rätter tycker hon känns naturligt.

– När elever får välja sådant elever gillar blir det bra, säger Lisa.

Snart ska matrådet också provsmaka vegetariska rätter och Christoffer önskar att de även ska vara med och se över menyn som helhet.

Inget "vi och dom" längre

För Ted Kragner, matrådets lärarrepresentant för högstadiet, är den största vinsten med det pågående utvecklingsprojektet att samarbetet mellan yrkeskategorierna ökar.

– Det är inte något ”vi och dom” längre, mellan skolan och köket. Nu finns en kommunikationskanal som inte fanns innan, säger han och tillägger att möten mellan pedagogisk personal och måltidspersonal skapar ny förståelse för varandra.

Tidigare kunde det vara svårt att hitta tider för matrådssamlingar och det fanns en osäkerhet hos läraren i klassrummet när en elev sa att hen skulle lämna lektionen och gå på matråd. Numera är matrådssamlingarna inlagda i skolans schemasystem.

– Så den undervisande läraren kan se om det finns elever som har ett matrådspass på den lektionen, säger Ted Kragner.

Christoffer lyfter fram vikten av att ledningen också är med när en större förändring ska göras.

– Vi har en rektor som är tydlig med att vi ska samarbeta mellan köket och skolan – och att det får ta tid, säger han.

Tanken är att fler kök och skolor i organisationen så småningom också ska bli en del av detta utvecklingsarbete.