Inspirerande måltidsmiljöer har många mervärden

Mer mat i elevernas magar, bättre måluppfyllelse och ökad trivsel hos kökspersonalen – en fräsch och inbjudande måltidsmiljö får många positiva effekter. Vid ett studiebesök i Klippans kommun fick vi ta del av massor av tips och goda erfarenheter, som visade att det varken behöver vara dyrt eller komplicerat att förnya en tråkig matsal.

Dagen startar med frukost på Åbyskolan; kaffe, färgglada shots, äpplefromage och mumsiga mackor – som serveras på snygga brickor med gamla foton från Klippans historia. Områdeschef Sabina Tucic och måltidschef Lill Spenninge, vår guide för dagen, hälsar oss välkomna. Därefter blir matsalens belysning ett av de första samtalsämnena.

– På den väggen där nere har vi egentligen badrumsbelysning. Och jag hoppas att ni gillar våra grisalampor? säger Lill Spenninge leende och pekar på de stora lamporna som hänger i taket.

Första matsalen satte konceptet

När de cirka 30 besökarna, från sex olika kommuner samt Högskolan i Kristianstad och Livsmedelsverket, slagit sig ner med sina frukostbrickor berättar Lill om bakgrunden till arbetet med att utveckla inspirerande måltidsmiljöer i Klippans kommun.

– Det var i slutet av 2015, det fanns pengar kvar i budget och fastighetschefen frågade om vi inte skulle starta en uppfräschning av matsalen på Åbyskolan? Jag förstår att det inte är många som får en sådan fråga, men det blev startskottet till en omdaning av matsalen som sedan satte konceptet för renoveringen av matsalarna på samtliga skolor.

Hemkänsla och rum i rummet

På väggarna i Åbyskolans matsal finns snygga, svartvita bilder av kökspersonalen. För att komma ifrån känslan av en jättestor matsal finns olika typer av möblemang och belysning, för att skapa rum i rummet. Färgskalan är dämpad för att ge lugn. Att mötas av en inbjudande, stor salladsbuffé var viktigt vid ombyggnaden, liksom att skapa mer hemkänsla – genom att blanda in möbler för hemmiljö, till exempel vanliga köksskåp och vitrinskåp med porslin i.

– Kökspersonalen känner en stolthet och glädje över att få vistas i fina miljöer och måltidsmiljön kan också vara en konkurrensfördel när elever väljer gymnasieskola. Det går lättare att rekrytera personal till måltidsenheten och vi ser också att den pedagogiska personalen på skolan gärna vistas här både vid lunch och förlägger möten hit, vilket är roligt, säger Lill.

Det är också tydligt att gymnasieeleverna har ro att sitta ner och äta ordentligt.

– Vi lagar till 1 000 personer, men de äter för 1 200, säger Sabina Tucic glatt.

Måltidsmiljön – en viktig del av helheten

Vi lämnar Åby för en rask, höstkrispig promenad till högstadieskolan Snyggatorpsskolan. Där kikar vi först in i matsalen och känner igen många inslag från Åbyskolan. Sedan samlas vi i aulan för några korta föredrag som visar hur måltidsmiljön behöver vara en del av ett helhetstänk.

Lill inleder med att berätta om måltidsorganisationens arbetssätt för att få elever att prova nya rätter och råvaror, stödjande måltidskommunikation och matkollo för femteklassare.

Marie Berlin, strateg på utbildningskontoret, berättar om hur bra måltider höjer elevernas måluppfyllelse och meritvärde och hur kommunen arbetar med pedagogiska luncher för att tydliggöra det.

All yta i skolan är pedagogisk yta, med tillfälle att lära och som utvecklar barn och unga.

Marie Berlin, strateg på utbildningskontoret

Elin Sandström från Livsmedelsverket, projektledare för Ett nytt recept för skolmåltider Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., berättar om hur skolmåltider kan bidra till en mer hållbar utveckling och hur viktigt det är med samarbete och erfarenhetsutbyte. MATtanken har ett utökat uppdrag inom projektet för att bidra med kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och nätverkande, som det här studiebesöket.

En egen hantverksgrupp förenklar

En tydlig framgångsfaktor för renoveringen av måltidsmiljöerna är det goda samarbete som finns mellan olika förvaltningar och enheter inom Klippans kommun. Arbetet har också förenklats av att kommunens egen hantverksgrupp har stått för en stor del av omvandlingen. Eric Benngård, arbetslagsledare för Hantverksgruppen, berättar att de är ett flexibelt gäng med kompetens inom bygg, måleri, ventilation, rör och el. Hantverkarna har till exempel gett de traditionella serveringsdiskarna en ny look, skapat ”prova på-öar”, byggt Klippan-soffor som har flera funktioner; sittplatser, rumsavdelare och ljuddämpare. Gruppen samråder också mycket med kökspersonalen och gör verklighet av de tankar och idéer som finns.

Innan vi lämnar Snyggatorpsskolan äter vi lunch, bland annat en krämig, färgsprakande morotsoppa med knapriga sticks (som är så snygga att flera av oss tror att de är en inredningsdetalj). Vi får också med oss receptkort hem.

Bussresa med verktyg mot matsvinn

På en fullspäckad studiebesöksdag gäller det att ta vara på tiden. Så på bussresan till nästa stopp, Pilagårdsskolan, berättar miljösamordnare Nora Björn om det kommunövergripande arbetet med att minska matsvinnet. Kommunens ”Verktygsbok för minskat matsvinn” och tillhörande arbetsmaterial om pedagogiska måltider rönte stor nyfikenhet hos deltagarna. Verktygsboken och guiden till pedagogiska måltider kommer att finnas i MATtankens digitala Erfarenhetsbank som lanseras senare i höst.

För oss i Klippan är det med glädje och stolthet vi visar upp våra måltidsmiljöer. Studiebesök blir ett kvitto på det målmedvetna arbete som ligger bakom oss, där olika kompetenser varit med och bidragit.

Lill Spenninge, måltidschef

Överraskade av elevernas respons

På Pilagårdsskolan berättade rektor Birgitta Karlsson om hur mycket eleverna uppskattar den nya måltidsmiljön och hur stor förändring som uppnåtts med förhållandevis små medel.

– Det har blivit lägre ljudvolym och en helt annan, mycket mer gemytlig miljö. Vi var inte riktigt beredda på responsen från våra elever. Det var några som skulle flytta till högstadiet som sa ”nu har vi fått en riktig restaurang, så nu vill vi inte flytta”, säger hon.

Några exempel på förändringar är; en kaklad vägg, trädetaljer i serveringslinjen, stora, färgglada tavlor och blomdekorationer på fönstren. När besökarna får reda på att den sammanlagda kostnaden för material och arbete inte var högre än cirka 30 000 kronor är det många som blir än mer motiverade att skapa förändring på hemmaplan.

Konceptet går igen i nybyggd matsal

Sista anhalten för dagen är den nybyggda f-6 skolan Kungsfiskareskolan, där köksansvarig Ann Bjertner bjuder på fruktfat vid ”prova på-ön”. Ann berättar om den nya matsalen, där mycket av konceptet från Åbyskolan känns igen – olika möbler och belysning för att skapa rum i rummet, medvetna färgval och inredningsdetaljer med hemkänsla. Här har brickorna med gamla foton också placerats på tavelramar längs väggarna.

Goda idéer att ta med hem

Studiebesöket arrangeras inom ramen för MATtankens arbete i projektet Ett nytt recept för skolmåltider. När dagen summeras uttrycker många deltagare att de fått med sig goda idéer och nya tankar.

– Besöket var inspirerande och satte en ton för att det inte behöver vara så komplicerat för att få en helt ny dimension på måltidsupplevelsen, säger Liselott Olsson, enhetschef i Hässleholms kommun, som deltog i studiebesöket tillsammans med flera andra enhetschefer inom måltidsorganisationen samt politiker från barn- och utbildningsnämnden.

– Vi har haft en härlig dag som bidragit med mycket inspiration och erfarenhetsutbyte. I dag har vi tydligt sett hur en medveten och modern måltidsmiljö verkligen bidrar till skolans kärnverksamhet och hur värdefullt det är med ett gott samarbete och utbyte mellan olika förvaltningar och yrkesgrupper, säger Anna Lundstedt, samordnare på MATtanken.