Landsbygdsnätverket
Person kopplar in en vattentank, en elev tar en hamburgare på servett, och en skolrestaurang som är mörklagd.

I septemberstudion spanade vi in hur olika kommuner övat under Beredskapsveckan 2024, exempelvis att driva verksamheten utan ordinarie el och vatten. Foto: Svedala kommun

Stort intresse i Studio MATtanken för hur kommuner bygger kriskök

Energi- och vattenförsörjning, lagringskapacitet för livsmedel samt olika förutsättningar för ökad beredskap var några av de frågor som diskuterades under fredagens Studio MATtanken.

Cirka 250 personer deltog i studiosamtalet, som hölls den 27 september, i slutet av den nationella Beredskapsveckan.

Jennie Åleheim, storkökskonsult, delgav sina perspektiv på att planera kök för höjd beredskap. Hon lyfte vikten av att kommuner tar ställning till vilken nivå beredskapen ska vara på, för att köken ska fungera optimalt vid en kris. Det kan göras i ett robusthetsprogram. Till exempel kan följande frågeställningar ingå i programmet:

  • Vilka är de prioriterade grupperna att laga mat till under en kris?
  • Hur många portioner ska kunna lagas per dag och under hur lång tid?
  • Hur ska anläggningen försörjas med elektricitet, vatten och råvaror?
  • Hur ska byggnaden skyddas från yttre angrepp?

– Förutsättningarna ser väldigt olika ut i olika kommuner och på olika platser. Behoven och kostnaderna beror mycket på om man väljer att ha beredskap för exempelvis två dagar eller en vecka och hur många portioner man ska laga. Det kräver olika storlek på reservaggregat, vattentankar och lager.

Jennie Åleheim betonade också att krisköken måste fungera väl i det vardagliga arbetet och inte bara vid en eventuell kris.

Kriskök med hög säkerhetsklass

I Studio MATtanken medverkade tre kostchefer som berättade om sina kommuners planering av kriskök. Motala kommun har byggt ett nytt måltidscentrum; ett kök för höjd beredskap i en byggnad med säkerhetsklass 2. När arbetet påbörjades tog kommunen också fram ett robusthetsprogram – det var nödvändigt för att kunna ta viktiga beslut om kökets utformning.

Köket är byggt utanför tätbebyggt område, vilket gav stora möjligheter att skräddarsy byggnaden. Måltidscentrum är inhägnat, har ett eget reservkraftverk, nedgrävda vattentankar och kommer ha ett lager av frystorkad mat. Tomas Hemmingsson, verksamhetschef för måltider i Motala kommun, berättade att köket vid en kris ska kunna laga 7 000 portioner om dagen i sju dagar och att de prioriterade grupperna är barn i förskola och F-6, samt äldre inom omsorg och med hemtjänst. Måltidscentrum tas i full drift efter årsskiftet. Det ska inte ersätta andra tillagningskök, att kommunen har flera tillagningskök är viktigt för robustheten poängterar Tomas.

Centralt kriskök under uppförande

I Vadstena kommun byggs ett nytt kök just nu. Där är förutsättningarna lite annorlunda, då bygget sker mitt inne i Vadstena. Köket är dimensionerat för att laga cirka 1 200 lunchportioner varje dag och elever från två skolor kommer äta sin skollunch i den tillhörande matsalen. Köket byggs för höjd beredskap, med säkerhetsklass 1, och vid en kris ser måltidschef Markus Gustafsson att köket kan användas en större del av dygnet och därmed laga fler portioner. Köket har en egen borrad brunn som reservvatten, stationär reservkraft och de stora fönstren i matsalen har försetts med säkerhetsglas.

Kostchefen i Tranås kommun, Markus Ekvall, berättade att måltidsverksamheten inväntar politiska beslut innan ett nytt kriskök kan bli verklighet. Det finns en plan för ett kök med höjd beredskap, egen brunn och reservkraft. Den övergripande målsättningen är att kommunen ska kunna fortsätta laga mat i sju dagar vid en kris.

Anpassa befintliga kök

Jennie Åleheim påpekade att om en kommun inte har möjlighet att bygga ett nytt kök finns det ändå flera möjligheter att anpassa befintliga kök för att fungera bättre vid en kris. Att göra det möjligt att koppla in ett mobilt reservaggregat för elförsörjning, liksom att kunna koppla in reservvatten från tankbil var två av hennes tips. Det är också viktigt att se över kökets lagringskapacitet för livsmedel.

Aktuella utredningar om kommunernas ansvar

I studiosamtalet nämndes att kommuners och regioners beredskapsansvar utreds på uppdrag av regeringen. Dels finns betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och dels betänkandet Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Andra länkar efter studiosamtalet

Läs mer om MATtankens arbete med beredskapsfrågan här.

I Erfarenhetsbanken finns goda exempel på hur andra kommuner arbetar med beredskapsfrågor. Filtrera på Beredskap när du söker i banken.

I denna artikel kan du läsa om bland annat Linköpings kommuns arbete med egen frystorkning av maträtter, för ett beredskapslager med 2,5 miljoner portioner: Inköp och investeringar som stärker beredskapsförmågan

Önskar du ta del av Motala kommuns robusthetsprogram? Mejla mattanken@jordbruksverket.se så skickar vi en pdf.

Senast uppdaterad