Ekologiskt i offentliga kök – hur är läget nu och framåt?

Regeringen har inom ramen för livsmedelsstrategin satt ett mål på 60 procent ekologiska livsmedel inom offentliga sektor. Om detta mål ska kunna nås innebär det att en relativt stor ökning måste ske de kommande åren. I denna artikel ger vi en bild av läget och resonerar kring utvecklingen.

Regeringen har inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin satt som mål att 60 procent av de livsmedel som köps in till offentlig sektor ska vara ekologiska år 2030. I dagsläget ligger genomsnittet på 38 procent, enligt EkoMatCentrums senaste marknadsrapport Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Det är en minskning med en procentenhet från 2019. Utvecklingen går alltså åt fel håll.

Om målet ska nås innebär det att en relativt stor ökning måste ske de kommande åren. En anledning till minskad andel ekologiskt i kommunerna är en nedprioritering av ekomålen till förmån för andra prioriteringar. Detta kan vi konstatera i de kontakter vi har med många av landets kommuner och efter att ha gjort en översiktlig genomgång av de måltidspolicyer som finns samlade på vår webbplats. I dagsläget ser vi en svängning från ekologiskt till förmån för svenska och/eller närproducerade livsmedel. Ekologiska mål kan även ha ersatts med målsättningar kring andel vegetabilier och/eller utsläpp av växthusgaser.

Före 2015 var det vanligare med konkreta procentsatser i målsättningarna av ekologiska livsmedel i kommunerna. Det nationella målet på 25 procent ekologiskt i offentlig sektor togs 2006 och siktade mot 2010. När inget nytt mål fanns efter det fortsatte många kommuner att sikta mot 25 procent-målet. Något nytt nationellt mål fanns inte på plats förrän 2017 då den nationella livsmedelsstrategin slog fast det nya målet på 60 procent ekologiskt till 2030. Denna period av oklarhet från nationellt håll kan eventuellt ha bidragit till att målsättningar med faktiska procentsatser avtog.

Hållbarhetsaspekterna får överlag stort utrymme i kommunernas måltidspolicyer. I de allra flesta måltidspolicyer nämns ambitioner att minska matsvinnet, minska på transporter, att välja råvaror i säsong samt att andelen vegetabilier ska öka. Ett flertal policyer har målen i Agenda 2030 som en utgångspunkt. Ambitionen att öka andelen ekologiska livsmedel finns kvar men det är mindre vanligt med ett siffersatt mål.

Hanna Lindström, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, har tittat på betydelsen av siffersatta mål.

– Förekomsten av mål för ekologiska livsmedel har en positiv effekt på andelen upphandlade ekologiska livsmedel, det vill säga politiska mål omsätts faktiskt i upphandlingssituationen. Detta innebär att ju högre procentuellt mål, desto högre andel ekologiska livsmedel upphandlas, säger Hanna Lindström.

Hur utvecklingen framåt kommer att se ut är inte självklar. Vi har vid denna genomgång noterat många intressanta frågeställningar: Finns det en motsättning mellan närproducerat/svenskt och ekologiskt eller går det att kombinera? Blir det dyrare med ekologiskt och vad har man råd med i kommunerna? Vilka ekologiska livsmedel ska man satsa på? Hur påverkas menyerna? Detta är exempel på frågor som vi kommer att återkomma till.