Landsbygdsnätverket
Illustration över olika anpassningar vid måltiden

Illustration ur filmen Skaraborgsmodellen, som visar hur skolmåltiderna kan bli så bra som möjligt för alla elever.

Studio om anpassade måltider lockade rekordmånga

Specialkoster och anpassade måltider är ett ämne som både utmanar och engagerar. Det finns ett stort intresse för att veta hur andra gör, vilket märktes i januaris Studio MATtanken där drygt 300 personer fanns med.

Ida Henriksson och Gustav Grunselius

Ida Henriksson och Gustav Grunselius.

I inledningen av Studio MATtanken berättade Ida Henriksson, måltidsutvecklare, och Gustav Grunselius, barn- och elevhälsochef, båda i Skövde kommun, hur de arbetat tillsammans med 14 andra Skaraborgskommuner för att öka samarbetet över yrkesgränserna kring specialkoster.

Tidigare har det varit problematiskt att kommuner gör olika och inte minst att flera olika vårdaktörer skriver intyg, utan någon samverkan med skolan.

Läs mer om arbetet Skaraborgskommunerna gjort i Erfarenhetsbanken: Samsyn kring specialkost och anpassade måltider >>

Samverkan mellan vård och skola

Resultatet av arbetet – som skedde i bred samverkan mellan bland annat skola, primärvård och specialistvård – blev en vägledning för förskolor och skolor, samt en gemensam mall som vården använder när intyg skrivs. Intygen får endast skrivas av specialistsjukvården, till exempel habiliteringen eller BUP.

I studiosamtalet betonade Ida Henriksson att utgångspunkten för vägledningen och intygsmallen är att skapa en framåtsyftande plan för de barn som behöver stöd och anpassningar. Genom den samverkan som nu sker mellan vård och skola ska varje barn få hjälp att ta nya kliv framåt. Blir det problem kan skolan kalla till ett teamsmöte med rätt kontakt inom vården för att diskutera förändringar av stödet.

Bättre måltidsmiljö och oblandade grönsaker

Vägledningen lanserades 2024 och nu är det upp till varje kommun att ta fram egna rutiner utifrån den. För att skapa bättre förutsättningar kring måltiden för alla barn och elever är ett första steg att titta på måltidsmiljöns utformning. Gustav Grunselius berättade att det hänt och händer mycket på skolorna runt om i Skaraborg. Väggar målas om, skärmar sätts upp och elever involveras för att göra måltidsmiljön mer trivsam.

Trefackstallrik och salladsbuffé med oblandade grönsaker

Skolorna ser också över måltidsplaneringen för att fler ska kunna äta mer av den ordinarie menyn. I Skövde kommun har salladsbufféerna förändrats, från mer ihopblandade sallader till rena, oblandade grönsaker. Det har lett till att barn och elever äter mer grönt. Trefackstallrikar hjälper vissa barn som behöver separera sin mat ännu mer.

På förfrågan från Skaraborgskommunerna arbetar Umeå universitet med att ta fram en uppdragsutbildning kring specialkoster och anpassade måltider. Den ska genomföras nästa läsår, med studiegrupper där måltids- och skolpersonal blandas, för ökad samsyn och höjd kompetens.

Stillbild från animerad film med barn och vuxen som äter

Tack vare det breda arbetet med specialkoster och anpassade måltider har engagemanget för frågan ökat inom flera yrkesgrupper. Utformningen av måltidsmiljön har kommit upp på agendan och det är tydligt att fler ser måltiden som en möjlighet för pedagogiken.

En film ska hjälpa till att förklara det nya, gemensamma arbetssättet kring specialkoster och anpassade måltider. Den premiärvisades på Studio MATtanken och finns att titta på här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Anpassade koster ökar

I studiosamtalet fanns också Kost & Närings fokusgrupp förskola/skola med. Åsa Kullberg berättade att branschföreningens bild är att anpassade koster fortsätter att öka runt om i landet. Den vanligaste orsaken är NPF-diagnoser. Åsa var positiv till Skaraborgskommunernas tydlighet kring måltidsmiljön – anpassas lokalerna kan fler barn och elever få förutsättningar att äta den vanliga maten.

Kost & Näring ser att begreppen specialkost, för sjukdomsrelaterade kostanpassningar, och anpassade måltider, anpassningar på grund av funktionsvariationer eller andra orsaker, har blivit vedertagna. De ersätter uttryck som till exempel önskekost, vilket är positivt.

Försök med köttbullar varje dag

Under höstterminen 2023 gjorde Bollnäs kommun ett försök där fyra skolor hade makaroner och köttbullar som ett tredje alternativ på menyn varje dag. I Studio MATtanken berättade Susanne Björklund, verksamhetschef för kostenheten, att idén kom i ett medborgarförslag. Under en termin serverade två skolor varma makaroner och köttbullar varje dag och två hade kalla makaroner och köttbullar i salladsbuffén. De övriga två rätterna minskades med cirka 20 procent. Syftet med försöket var att se om barnen åt mer, om antalet specialkoster kunde minskas och om det kunde påverka ljudnivå och koncentration hos eleverna.

Köttbullar

Susanne Björklund berättade att en del föräldrar var oroliga att deras barn skulle äta makaroner och köttbullar för alltid – men så blev det inte. Första veckorna var det många som åt köttbullar men sedan gick de flesta tillbaka till att äta av den vanliga menyn. En del tog av den vanliga maten och kompletterade med köttbullar.

Efter terminen utvärderades försöket. Utvärderingen visade att ljudnivån i matsalen gick ner något och ungefär två tredjedelar av lärarna upplevde att elevernas koncentrationsförmåga ökade. Däremot ökade matsvinnet och det var svårt att veta hur mycket eleverna skulle ta av olika rätter. Den största vinsten med försöket blev för de barn som inte hade intyg för specialkost, men som tidigare ätit väldigt lite. De började äta av köttbullarna och makaronerna för att så småningom våga prova andra rätter också.

Försöket i Bollnäs fick mycket uppmärksamhet i media, vilket förvånade kommunen. I dag finns inte makaroner och köttbullar kvar som en stående rätt på menyn, men kommunen fick med sig flera lärdomar från försöket.

Under studiosamtalet ställdes många frågor i chatten och en del kommuner delade med sig av sina lösningar. Nästa Studio MATtanken – som blir det allra sista studiosamtalet – hålls fredagen den 28 februari.

Senast uppdaterad