#164 Snabbmaten och beredskapen - kriser och nya matvanor
Kan snabbmat spela en roll för att öka den svenska livsmedelsberedskapen?
Livsmedelsförsörjningen har allt mer hamnat i fokus – med koppling till kris och krig, samhällets sårbarhet och beredskap. Att kunna producera den mat som behövs utan att vara alltför beroende av råvaror från andra länder är viktigt. Här kan även snabbmaten spela en roll. För hela 30 procent av den mat vi äter, äter vi på restaurang. Av restaurangmaten är en femtedel snabbmat - som hamburgare, falafel och korv med pommes frites.
Medverkande:
Jacob Ektander, potatisodlare, EW Potatis Skänninge
Wiveca Andreasson, Sales & Operational Manager Atria Sweden
Håkan Jönsson, docent vid Institutionen för kulturvetenskaper Lunds universitet, matetnolog
Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen
Baljväxter är suveräna ur beredskaps- och kriskonsumtion. De kan lagras länge genom torkning, kräver lite energi, smälter inte bort som frysta varor gör och är bra för jordarna. Det skulle vara ett sätt att anknyta till äldre måltidstraditioner och äta på ett krissmart sätt.
- Håkan Jönsson
Det pratas mycket mer “svenskt ursprung” på den offentliga sidan än när det gäller snabbmat. Det offentliga är lagstyrt och kan påverkas mer av politik. Snabbmatsbranschen utgörs av enskilda individer och styrs mer av efterfrågan.
- Wiveca Andreasson
Det finns absolut både lantbrukare och arealunderlag för att öka odlingen av potatis. Det är snarare efterfrågan som är problemet. Potatisen är tyvärr rätt anonym i sin bulkform. Vi behöver marknadsföra pommes fritisens som svensk.
- Jacob Ektander
Publicerades