Kompetensförsörjning i fokus: "Vi måste nå eleverna i tid"

Lantbrukets attraktionskraft och framtida rekryteringsbehov. Det är ämnena för den digitala nätverksträff som Landsbygdsnätverket bjuder in till den 14 september. En träff för dig som vill ha koll på det senaste läget och vara med och påverka hur vi bäst når unga samt studie- och yrkesvägledare. – Vi behöver visa på alla möjliga framtida jobb inom de gröna näringarna, säger Jennie Cederholm Björklund, samordnare på nätverkets kansli.

Det råder ingen tvekan om att de gröna näringarna står inför ett stort skifte. Rekryteringsbehovet är akut – både på kort och lång sikt – och allt pekar på att trycket kommer att öka. Det handlar inte längre enbart om den klassiska ödesfrågan att hitta nästa generation som vill ta över lantbruken när äldre generationer går i pension. Minst lika kritiskt är läget när det gäller att hitta anställda till nyckelroller i vardagen.

– Vi ser ett väldigt stort behov av att rekrytera personer som exempelvis maskinförare, djurskötare och skogsvårdsarbetare. Dessutom har lantbruksrådgivningen ett stort rekryteringsbehov, och där finns det otroligt många spännande yrken att välja på, förklarar Jennie Cederholm Björklund.

Ekvationen som inte går ihop

Det finns ett paradoxalt pussel som branschen måste lösa. Trots att söktrycket ökar och allt fler faktiskt läser naturbruk och yrkeshögskoleutbildningar, vittnar många lantbrukare om att det fortfarande är svårt att hitta rätt arbetskraft.

Det reser frågor om innehållet i dagens utbildningar – lär vi ut rätt saker för de krav som ställs ute på gårdsnivå i dag? Behövs det fler yrkesprov, eller kanske en revidering av det så kallade gröna kortet?

Nyckelpersonerna i skolans korridorer

För att lyckas behövs tidiga insatser och rätt ambassadörer. Här pekar Jennie Cederholm Björklund ut en yrkesgrupp som sitter på en avgörande nyckel till framtiden: studie- och yrkesvägledarna.

– Studie- och yrkesvägledarna har en oerhört viktig roll. Jag skulle önska att alla SYV:ar var med på den här träffen för att få mer kunskap om svenskt lantbruk och om alla de intressanta yrken som finns kopplade till de gröna näringarna, säger hon.

Logiken är enkel. Om inte vägledarna i grundskolan känner till vilka karriärvägar som faktiskt finns inom modernt lantbruk, hur ska de då kunna förmedla möjligheterna till ungdomar som står inför sina första stora utbildnings- och praktikval?

Målgruppen för träffen sträcker sig dock längre än till enbart studievägledare. Alla som på något sätt möter unga i samtalsrum eller klassrum – från högstadielärare till UF-lärare – spelar en nyckelroll i att bredda bilden av vad ett jobb i den gröna sektorn faktiskt innebär.

Från data till starka nätverk

Under den digitala nätverksträffen kommer deltagarna att få ta del av färsk information och fakta om både attraktionskraft och rekrytering. Men den högsta vinsten ligger i mötena.

– Deltagarna får med sig en tydlig bild av efterfrågad kompetens och framtidsyrken som dessutom är riktigt spännande! Men framför allt hoppas jag att de har stor nytta av erfarenhetsutbytet, dialogen och det utökade nätverket, framhåller Jennie Cederholm Björklund.

Vägen vidare mot handling

Att analysera problem är en sak, men vad krävs för att det ska omvandlas till verkstad? När Jennie Cederholm Björklund blickar framåt är prioriteringen tydlig.

– Kompetensutveckling av lärare och studie- och yrkesvägledare för bättre insikter om intressanta arbeten inom gröna näringar står högst på min önskelista just nu. Sedan skulle jag så klart önska att allmänheten fick bättre kunskap om lantbruk som framtidsbransch. Men vi kan ju börja med personalen inom skolan.

Text: Ingrid Whitelock