Landsbygdsnätverket gör skillnad: Håkan Schroeder om att inte uppfinna hjulet på nytt

Vilken nytta har medlemmarna egentligen av att vara med i Landsbygdsnätverket? För Håkan Schroeder, som representerar SLU, handlar det om styrkan i att samla olika aktörer och att kunna bidra med andra perspektiv än de man möter i sina ordinarie nätverk. Samtidigt är det viktigt att tillvarata medlemmarnas potential och att se till att Landsbygdsnätverket utvecklas för att göra det attraktivt att engagera sig.

Kan du ge ett konkret exempel på när medlemskapet i Landsbygdsnätverket faktiskt gjort skillnad för dig och din organisation?

– Projektet som ledde fram till bildandet av föreningen Gröna kluster i Sverige. Ett nätverk där man kan dela kunskap, erfarenheter och konkreta aktiviteter. Man undviker uppfinna hjulet på nytt vilket bidrar till nationell styrka och effektivitet i kunskaps- och innovationssystemet.

Vilken typ av organisation eller perspektiv saknar du i Landsbygdsnätverket och varför spelar det roll?

– Det är en stor bredd bland befintliga medlemmar som därför representerar många perspektiv. Jag kan inte direkt peka på något som saknas utan det handlar mer om att tillvarata potentialen hos de som redan är med. För att lyckas med det behövs en ständig utvecklingsprocess som gör det attraktivt att engagera sig och underlättar deltagande.

Landsbygdsnätverket samlar väldigt olika aktörer. Vilka mervärden för det med sig att träffa aktörer som man annars inte träffar?

– Det är en av de stora styrkorna med Landsbygdsnätverket. Det betyder mycket att kunna diskutera med personer som verkar i olika sammanhang och kan bidra med andra perspektiv än de som man möter i sina ordinarie nätverk i det mer dagliga arbetet.

På vilket sätt har du eller din organisation bidragit till kompetens- och/eller erfarenhetsutbyte i Landsbygdsnätverket?

– SLU är en stor kunskapsaktör inom Landsbygdsnätverkets uppdrag och deltar därför naturligt med sina resurspersoner i olika aktiviteter inom nätverket. I analysgrupper, arbetsgrupper och enskilda aktiviteter som till exempel Landsbygdsveckan och Landsbygdsriksdagen. Att även involvera studenterna bidrar med särskilda kvaliteter. Deltagandet i utvecklingen AKIS är ett annat exempel där SLU bidrar med kompetens och erfarenheter och också ser ett stort värde i resultatet.

Om Landsbygdsnätverket inte hade funnits, vad hade saknats konkret?

– Förmågan att mobilisera många perspektiv och se helheter. Det är lätt att fastna i stuprör som gör det omöjligt att utveckla funktionella och hållbara helhetslösningar. Landsbygdsnätverkets goda täckning av olika gröna och blå branscher tillsammans med närvaro i olika delar av landet skulle också saknats.