Stort intresse för nytt nätverk om civilsamhällets roll i landsbygder

Under våren har Landsbygdsnätverket och Tillväxtverket bildat ett nytt tematiskt nätverk för civilsamhällets roll i landsbygder. På uppstartsmötet i juni stod det klart att deltagarna har en stark vilja att lära sig av varandra och att det finns ett tydligt värde i att mötas över hela landet.

– Nätverket rymmer många olika erfarenheter och perspektiv, vilket ger en god grund för det fortsatta arbetet, säger Carin Persson, Tillväxtverket, som samordnar det tematiska nätverket.

Vad ska det tematiska nätverket göra?
– I landsbygder är civilsamhälle och föreningsliv en helt avgörande kraft. Vi vill att nätverket ska fungera som en nationell arena för lärande, dialog och erfarenhetsutbyte om hur civilsamhällets bidrag till regional utveckling och landsbygdsutveckling ytterligare kan stärkas. Syftet är att dela erfarenheter, lyfta lärande exempel, identifiera gemensamma utmaningar och förhoppningsvis på sikt även bidra till kunskapsutveckling.

Intresset att vara med i nätverket blev väldigt stort, hur hanterade ni det?
– Responsen blev mycket större än vi hade räknat med, vilket visar att det här är frågor som engagerar många. Ursprungligen var tanken att samla en mindre grupp, men när närmare 100 personer och organisationer anmälde sitt intresse att delta, valde vi att tänka om. I stället skapade vi ett större nätverk som träffas två till tre gånger per år, kompletterat med mindre tematiska grupper för fördjupning. På så sätt vill vi både ta vara på den breda erfarenheten och skapa utrymme för mer fokuserade samtal.

Efter uppstartsmötet, vad är din känsla av gruppens behov och utmaningar?
– Att det finns en stark vilja att lära av varandra och ett tydligt värde i att mötas över hela landet. Uppstartsmötet visade också att nätverket rymmer många olika erfarenheter och perspektiv, vilket ger en god grund för det fortsatta arbetet. Flera lyfte behovet av mer kunskap om former för samverkan mellan civilsamhälle och offentliga aktörer, till exempel samråd och idéburet offentligt partnerskap. Det fanns också stort engagemang kring exempelvis ungas engagemang i föreningslivet och civilsamhällets roll i beredskap på landsbygder.

Hur tar ni arbetet vidare?
– Nu arbetar vi vidare i två spår. Dels fortsätter det större nätverket med träffar för kunskapsdelning, omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte. Nästa gemensamma träff blir i oktober, då deltagarna bland annat får ta del av MUCF:s (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) samverkansmodell för offentliga aktörer och civilsamhället.

– Samtidigt bjuder vi in till mindre, frivilliga tematiska grupper under september. Där får deltagarna möjlighet att fördjupa sig i några av de frågor som lyftes på uppstartsmötet, bland annat om idéburet offentligt partnerskap, civilsamhällets bidrag till regional utveckling, ungas delaktighet och civilsamhällets roll i beredskap. Tanken är att grupperna ska ringa in de mest centrala frågorna och fundera tillsammans kring hur man kan ta frågorna framåt. Vi vill att arbetet ska utgå från deltagarnas behov.