6 frågor till Katrineholms kommun om hållbara måltider och matglädje

Kommunfullmäktige i Katrineholms kommun antog i början av året ett nytt måltidspolitiskt program för åren 2024–2027: Hållbara måltider ger matglädje genom livet.

MATtanken har ställt frågor till Frida Segerberg och Maria Isaksson, dietister och måltidsutvecklare i kommunen, om det nya programmet.

1. Hållbara måltider ger matglädje genom livet. Vad är styrkan med programmet?

– I Katrineholms kommun finns en måltidsstrategisk grupp, som består av tre politiker i Service- och tekniknämndens presidium samt representanter från måltidsverksamheten. Programmet har bollats med den måltidsstrategiska gruppen och sedan varit på remiss i alla nämnder innan det blev antaget av fullmäktige. Programmet gäller för mat och måltider i alla förvaltningar som berörs, inte bara oss själva i måltidsverksamheten.

2. Hur gör ni för att förverkliga programmet, det vill säga gå från ord till handling?

– Nu ska vi göra det nya programmet känt. För intern förankring ska vi ta fram ett arbetsplatsträffsmaterial som skräddarsys för olika förvaltningar och verksamheter. I arbetet med verksamhetsplanen varje år gör vi sedan prioriteringar kring vilka frågor från det måltidspolitiska programmet som är aktuella att jobba med. Vi har fått hjälp av vår kommunikationsenhet att layouta en populärversion av programmet som finns att ta del av via webben Katrineholm.se. (se även nedan)

3. Schemaläggning av luncher omnämns. Vad innebär det?

– Målet är att initialt få till schemalagda måltider på vår högstadieskola. Arbetet görs tillsammans med Bildningsförvaltningen utifrån Skolmatsakademins Handbok för schemalagda måltider. Ett annat arbete som vi under programperioden ska göra tillsammans med Bildningsförvaltningen är att ta fram en rutin för pedagogiska måltider för att skapa tydlighet kring uppdraget.

4. Ni har ambitiösa skrivningar kring hållbara måltider. Hur följer ni upp hållbarhetsfrågorna?

– Det finns ett tydligt hållbarhetsarbete i kommunen och måltidsverksamhetens egna resultatmål dockar in i det som fastställt som Agenda 2030-mål i kommunplanen, uppföljningen sker även genom kommunens hållbarhetsrapport.

5. Mat och måltider i övriga kommunala verksamheter, som skolkafeterior, finns också omnämnda. Vad innebär det?

– Katrineholms kommun är med i Generations Peps arbete som Pep-kommun. Frågan om utbudet i skolkafeterior och kiosker jobbar vi med i det forumet. Just nu har vi ett samarbete med handelsprogrammet på gymnasiet där eleverna ska göra en marknadsundersökning bland jämnåriga elever, omvärldsbevaka produkter som passar i kommunens kafeterior, ge förslag på prissättning med mera.

6. Livsmedelspolicy och livsmedelsberedskap är också en punkt. Berätta mer.

– Det är naturligt att lyfta beredskapsfrågan i detta sammanhang. Vi följer det som anvisas på nationell nivå och jobbar till exempel med Beredskapshandbok för offentliga måltider. I vårt program står det att vi ska ”...främja förutsättningar för företagande i kommunen, även på landsbygden, genom en succesiv ökning av andelen lokalt producerade livsmedel.” Här har exempelvis vår egen omlastningscentral en viktig roll, för att kunna möjliggöra köp från småskaliga leverantörer.