Grönt lärande och prisbelönt kök på Vallens miljöskola

På Vallens miljöskola som ligger drygt en mil nordväst om Sundsvall spirar det redan inomhus, snart även i pallkragar och växthus på skolgården. Gurkor, tomater, squash, en hel solrosskog, blåklint, ringblommor, potatis, sädesslag och ärtskott är några av de växter och grönsaker som eleverna på skolan sår, sköter om och skördar varje år.

Gunilla Morelius Vesterlund, som är kock på skolan, berättar att i växthuset trivs tomaterna och gurkorna så bra att de i stort sett är självförsörjande på dessa grönsaker.

– Eftersom vi i första hand försöker laga mat i säsong, är det under vår skördeperiod som vi använder gurka och tomat i den mat vi serverar på skolan. Annars köper vi mycket av våra grönsaker från en KRAV-gård några kilometer från skolan. Barnen känner grönsaksodlaren och i matsalen kan man ofta höra från barnen att ”det är Manges broccoli idag!”

250 portioner varje dag

Varje dag lagar Gunilla och hennes kollega lunch till 250 personer.

– Potatisen som barnen odlar räcker till ungefär två luncher så odlingen räcker inte till för att försörja skolan men det finns ett stort pedagogiskt värde. Barnen är så stolta när de får skörda och bära in potatisen till renseriet berättar Gunilla. Potatisen används i skolmaten, men framförallt används odlingsprocessen för att skapa kännedom om var maten kommer ifrån och vad som kan framställas och göras med potatis, alltifrån klyftpotatis, chips till att trycka motiv.

Varje vecka har Gunilla hjälp i köket av en elev från årskurs fem.

– De blir förvånade över hur mycket mat som går åt och hur ont man får i armen av att skala morötter till hela skolan. Jag får också tillfälle att prata lite med varje elev, om allt från hur vi kan ta tillvara på maten till hur de har det på skolan, om de har vänner att leka med på rasten.

Lär för framtida matval

Skolodlingen sköts gemensamt av klasserna, som ansvarar för olika delar och moment i odlingen. Det är eleverna i förskoleklass till och med årskurs fyra som sår på våren och femmorna som städar i växthuset på hösten. En lärare är ansvarig för inköp av bland annat fröer och klasserna får komma med förslag på vad de ska odla.

Några saker är återkommande, som exempelvis solrosskogen, potatis, tomater, gurka och sädesslag. Säden används inte i matlagningen men i undervisningen.

– Barnen har kommit så långt från maten, inte ens barnen som växer upp här ute på landet vet hur det ser ut och fungerar. Jag hoppas att vårt hållbarhetsarbete som genomsyrar hela skolan, från undervisning till matlagning, ger inspiration till framtida matval de kommer göra när de blir äldre, säger Gunilla.

Viktigt lära sig om matens ursprung

– Vi har mycket att vinna på att lära barnen mer om matens ursprung. Vi har sett att vårt matsvinn blir lägre när barnen vet var maten kommer ifrån, och vilket arbete som ligger bakom att maten såväl odlas som tillagas. De blir inte lika sugna på att slänga lingonsylten när de själva har varit med ute i skogen och plockat och rensat bären, säger Gunilla.

Barnen är inte delaktiga i köket bara under sin köksdag, de är kontinuerligt involverade i arbetet genom att hjälpa till att dagligen bära ut matsvinnet (det lilla som blir) till komposten, skörda det som ska ätas och att delta i matrådet som hålls en gång i månaden.

Ett aktivt hållbarhetsarbete förutsätter en plan och ett fungerande arbetssätt. Gunilla ligger hela tiden steget före i sitt dagliga arbete, resterna från frukostgröten används i brödbaket och den dagliga vegetariska rätten är inte bestämd på förhand utan används bland annat för att kunna ta tillvara på rester i soppor, gratänger eller såser.

Alla måste ha samma tankesätt

Hållbarhetstänket genomsyrar all verksamhet på skolan och under sommarlovet delas ansvaret för skötseln och vattningen av odlingarna upp på klasserna och deras föräldrar.

Men att övergå till arbeta med ett genomgripande hållbarhetsperspektiv går inte över en natt, inte heller att servera mer hållbar mat som blir omtyckt.

– Vi har arbetat länge med de här frågorna och arbetssätten.

Skolan byggdes 1996 och redan något år senare startade de med de första odlingarna.

- Det är viktigt att alla på skolan har samma tankesätt och att det finns stöd för arbetet från rektorn för att det ska fungera i längden, säger skolkökskocken Gunilla Morelius Vesterlund.