Inköp och investeringar som stärker beredskapsförmågan

När Beredskapsnätverket för offentliga måltider hade träff i februari berättade Vara och Linköpings kommuner om olika satsningar för att stärka beredskapen. Förutsättningarna i kommunerna är olika, men en gemensam nämnare i beredskapsarbetet är att båda kommunerna gjort inköp av olika typer av utrustning.

Mer än 160 personer deltog när Beredskapsnätverket för offentliga måltider hade träff i februari.

– Det är intressant att få veta hur andra gör i specifika frågor men även hur man jobbar med samverkan internt, mellan enheter och förvaltningar och på den politiska nivån, säger Anna Kim-Andersson, kommunikationssamordnare, MATtanken.

Beredskapskök, trygghetspunkter och egen tillverkning av frystorkad mat var temat på träffen och representanter från Vara kommun och Linköpings kommun var inbjudna för att berätta mer om sitt arbete. Här är ett axplock av vad de lyfte fram.

I Vara kommun har kommunens första trygghetspunkt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. skapats i centralorten Vara. I anslutning till trygghetspunkten finns ett kök som till vardags förser gymnasieskolan och konserthuset med mat. Köket upprustades nyligen till beredskapsköp. Numera finns det kapacitet för att kunna laga extra matportioner vid händelse av kris. På sikt är planen att det ska finnas trygghetspunkter i varje tätort i kommunen.

– Vi har också köpt frys- och kylcontainers som kan anslutas exempelvis till trygghetspunkterna. Tidigare har vi hyrt containers vid ombyggnationer av kök. Nu har vi fattat beslut om att istället satsa på egna containers för att också stärka vår beredskapsförmåga, sade kostchef Ann-Kristin Torstensson.

– Inköpet är en del i Varas beredskapsarbete. I dialog med vår länsstyrelse har vi fått beslut om att kunna använda så kallade 2:4-medel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. till dessa förmågehöjande inköp, berättade säkerhetssamordnare Carl Paegle.

I Linköpings kommun pågår också arbete med trygghetspunkter. Parallellt har kommunen fattat beslut om att köpa in utrustning så att måltidsverksamheten ska kunna producera och frystorka mat i egen regi. Ett beredskapslager med 2,5 miljoner portioner ska byggas upp.

– Efter att ha genomfört en förstudie fattade kommunstyrelsen i november förra året beslut om att vi ska förbereda för full produktion, med start hösten 2024, berättar Åsa Kullberg, verksamhetschef, Kost & Restaurang.

Utrustningen för frystorkning består av frystork, nedfrysningsskåp och packmaskin. Den frystorkade maten läggs i portionspåsar med lång hållbarhet. Lagringen kommer ske centralt och för att få omsättning på krislagret kommer det finns en plan för hur återföring regelbundet sker till i verksamheten.

– Det är många praktiska aspekter att ta hänsyn till. Vi måste till exempel säkerställa den frystorkade matens hållbarhet och näringsriktighet och detta gör vi bland annat genom att sända prover av maten på analys. En annan utmaning är att det behövs snabb packning efter frystorkningen, vilket kräver planering av personalresurserna, fortsätter Åsa.

Vegetarisk ärtsoppa, chili con carne, köttfärssås och pasta samt vegetarisk pastasås och pasta är de frystorkade rätter som måltidsverksamheten just nu har på krismenyn. Att använda svenska livsmedel när rätterna lagas är prioriterat.