Du arbetar som universitetsadjunkt i miljövetenskap vid Högskolan i Halmstad, och har nyligen doktorerat inom innovation och företagande med fokus på hinder och drivkrafter för anläggning av våtmarker i jordbrukslandskapet. Hur bidrar du som forskare till utvecklingen av svenska kunskaps- och innovationssystem (AKIS)?
– I ett nationellt perspektiv bidrar jag genom att föra ut mina forskningsresultat för att öka den gemensamma kunskapen om hur innovation av jordbrukets affärsmodeller och utveckling av stödsystemet kring vattenvårdsåtgärder kan främjas för att bättre möta lantbrukets behov.
– Mer lokalt bidrar min forskning till att lyfta relevansen av lönsamhetsutmaningarna och våtmarksfrågorna genom workshops och seminarier med lantbruksföretagare, kommunala tjänstemän och politiker samt med personer som arbetar strategiskt med lantbruks- och vattenfrågor.
Vad arbetar du med som universitetsadjunkt i miljövetenskap?
– Jag arbetar med frågor för att knyta ihop våra miljöresurser med samhällets mål om en hållbar utveckling på ett sätt som gör att både miljömässiga och företagsmässiga intressen kan få plats. Jag undervisar främst studenter med intresse inom miljö, innovation och hållbarhet och i min forskning undersöker jag drivkrafter för hur vi utifrån ett företagsfokus kan ta tillvara våra naturresurser på bästa sätt, till exempel genom att bevara och nyttja ekosystemtjänster som kommer från våtmarker eller utveckla möjligheterna för biogasproduktion från lantbrukets restprodukter.
Du har studerat vilka hinder och drivkrafter det finns hos lantbrukarna för att anlägga våtmarker och hur samhället kan stötta lantbruket att övergå till mer hållbara affärsmodeller. Vad kom du fram till?
– Jag kom fram till att det stora miljöintresset som finns bland många av Sveriges lantbruksföretagare inte till fullo tagits tillvara men att stöd av en facilitator som startar upp processerna för olika miljöåtgärder och hjälper företagaren att navigera i stödsystemet har stor positiv betydelse.
– Kortfattat så visar min forskning att lantbrukarna identifierar sig som producenter, av till exempel livsmedel, och att de därför prioriterar åtgärder som har en tydlig lönsamhetsaspekt i första hand. Detta gör att miljöåtgärderna kommer lite i andra hand eftersom det är svårt för företagen att själva identifiera vilka lönsamhetsaspekter som finns kopplade till exempelvis våtmarker. Då blir miljöåtgärderna något att satsa på först om det blir tid eller resurser över.
– Eftersom vi som samhälle vill se fler miljöåtgärder inom lantbruket spelar stödet från en facilitator en viktig roll. Min forskning visar att det särskilt gäller om facilitatorerna kan visa hur miljöaspekter och lönsamhetsaspekter kan gå hand i hand.
Vilka är målgruppen för din forskning? Och hur sprider du dina forskningsresultat till dem?
– Förhoppningen är att min forskning ska bidra till att lantbruksföretagarnas ambitioner och samhällets hållbarhetsmål bättre överensstämmer med varandra och att miljöåtgärderna kan bli en naturlig del av företagandet. Jag vill främja möjligheterna för lantbruksföretagarna att producera livsmedel på jordbruksmarken och ekosystemtjänster i våtmarken.
– Jag har därför lantbruket som målgrupp för min forskning, men framförallt de myndigheter som fattar beslut om olika vattenvårdsinsatser och stöd gentemot lantbruket, så som Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket. Givetvis vill jag gärna även påverka jordbrukspolitiken på EU-nivå och det gör vi forskare bland annat genom att delta på internationella konferenser där vi lyfter våra resultat i olika sammanhang.
Vilken nytta har lantbruksföretagen av din forskning?
– Min forskning belyser nyckelaspekter för hur vattenvårdsåtgärder kan faciliteras så att lantbruksföretagare kan få det stöd som de behöver för att ta sig an åtgärderna. Genom att jag har utvärderat lantbrukets stödbehov och delgett det till personer som t.ex. arbetar som lokalt förankrade åtgärdssamordnare för vattenvårdsåtgärder kan stödet som når lantbrukaren bättre matchas med lantbrukarens behov.
– Eftersom jag dessutom tar ett lönsamhetsperspektiv på min forskning kan den även bidra till att företagare får hjälp med att identifiera möjligheter för att fånga nya värden i sina affärsmodeller från de ekosystemtjänster som våtmarkerna bidrar med.
Något annat du vill tillägga?
Frågor om forskningen? Kontakta anna.hansson@hh.se
VAD ÄR AKIS?
AKIS, eller Agricultural Knowledge and Innovation Systems, är ett begrepp för olika nätverk/system av aktörer som arbetar med att främja kunskap och innovation inom lantbruket. Genom samarbete mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer bildar AKIS en plattform för utbyte av kunskap och idéer.
Publicerades