Obligatoriska luncher – nytt arbetssätt i årskurs 7

Grundskola • Dalarnas län

Obligatorisk, gemensam lunch ska underlätta för elever att och lärare att lära känna varandra. Att näringsriktig mat hamnar i magen är en väg till att nå kommunens målsättning om att vara en av landets bästa skolkommuner.

Vårt mål

Ludvika kommun har som mål att vara en av landets bästa skolkommuner. Att införa obligatoriska schemalagda luncher var från början ett initiativ från kostenheten. Tanken är att om eleverna äter skolmåltiden så orkar de mer och presterar bättre. Skolan ligger centralt i Ludvika och det finns andra, mindre hälsosamma alternativ till skollunch inom räckhåll. Vi vill att eleverna ska äta skollunchen som är lagad för dem och som också är näringsriktig.

Vi såg även att införande av obligatoriska luncher skulle kunna leda till andra vinster, som att eleverna – som tidigare har gått på olika skolor – lättare lär känna varandra. Att äta tillsammans skapar gemenskap och kan också ge lärarna möjlighet att lära känna nya elever på ett avslappnat sätt.

Så gjorde vi

Vi tog kontakt med en annan kommun som delade erfarenheter från att ha arbetat med obligatoriska schemalagda luncher. Där vittnade man om att det blev en lugnare miljö på skolan, mindre konflikter och att eleverna hade mindre huvudvärk och ont i magen.

Vi beslutade att införa obligatoriska luncher från höstterminen 2023, för eleverna i årskurs 7. Majoriteten av lärarna var positiva till förändringen inför terminsstarten.

Tidigare har det också funnits vuxna som ätit tillsammans med eleverna på vår skola. I och med införandet av obligatoriska schemalagda luncher är det en personal som tillhör arbetslaget som är knuten till respektive klass varje dag. Målsättningen är att den lärare som undervisar före lunch går och äter med eleverna. Om det inte går att lösa är det en annan lärare som möter upp eleverna i kapprummet utanför matsalen. Den som äter med eleverna för in närvaro i systemet. Tiden som läraren har med eleverna under skolmåltiden räknas in i lärarens tjänstefördelning.

På föräldramötet inför årskurs 7 presenterade vi skolmåltiderna och föräldrarna fick smaka maten. Personalen från köket visade hur eleverna bör lägga för sig på tallriken och även hur eleverna brukar lägga för sig. Det stämmer inte alltid överens, eleverna äter inte så mycket grönsaker som en normalportion innebär. Efter föräldramötet var föräldrarna positiva till maten och till det nya arbetssättet med obligatoriska luncher.

Samarbeten

Lärare, rektorer, föräldrar, kostenheten.

Resultat

Vi genomförde en undersökning efter starten för att ta del av elevernas syn på det nya arbetssättet. Eleverna var till övervägande del negativa, de upplevde att de pedagogiska luncherna hade tagit deras rast. För att tillmötesgå eleverna har vi gjort vissa justeringar under terminen. Till exempel har tiden som eleverna ”behöver” sitta ner i skolrestaurangen ändrats från 30 till 20 minuter. Från att ha bestämda platser med sin klass får eleverna nu sitta var de vill.

Vi märker att en del av eleverna äter mer mat, när de ändå är tvungna att vara i skolrestaurangen i 20 minuter. Däremot kan vi ännu inte se om arbetssättet har gett några andra effekter, exempelvis lugnare klimat eller bättre skolresultat. Detta är ju nya elever på skolan, så det är svårt att se effekter, på så kort tid, när vi inte känner eleverna sedan tidigare.

Utmaningar

Vuxna och ungdomar har olika perspektiv i denna fråga. Vi behöver arbeta mer med elevernas attityd till schemalagd lunch på högstadiet. Vi hade kanske behövt förbereda inte bara föräldrarna utan också eleverna innan de började i årskurs 7. Vi hade kunnat kommunicera bättre, så att eleverna visste mer om hur det skulle bli. Luncherna var tänkta att bidra till relationsskapande mellan lärare och nya elever, men eftersom eleverna varit kritiska så har lärare ibland upplevt att de schemalagda luncherna känns negativa.

Det visade utvärderingen

Kostenheten är positiv till upplägget och skulle gärna utöka schemalagda luncher till alla årskurser. Elevernas utvärdering visade att majoriteten vill ta bort obligatoriska schemalagda luncher, alternativt minska ner det till några dagar i veckan. Samtidigt kan eleverna också se fördelar med att alla måste gå till matsalen en stund.

Våra tankar framåt

Vi har inte kapacitet att bygga ut detta arbetssättet till att omfatta alla årskurser. Det är schematekniskt utmanande att få till de obligatoriska luncherna utifrån att lärare som äter pedagogiska måltider också ska få ut sin rast. Vi vill nog fortsätta att ha detta arbetssättet i årskurs 7, men vi behöver lyssna in personalen och följa upp hur arbetssättet utvecklar sig framåt.