Varför är det så ont om högutbildade i Sveriges landsbygder?
Att hitta välutbildad personal och säkra kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för många landsbygdskommuner. En förklaring är att unga i våra landsbygder inte vidareutbildar sig i samma utsträckning som unga i större städer. Så vad kan vi göra för att förändra den bilden?
Vad krävs för att få in fler unga i högre utbildning och tillvarata dem som en resurs? Räcker det med att göra det lättare att plugga på distans?
Medverkande;
Anneli Gunnars, skolchef och vd för Älvdalens utbildningscentrum, tillika ordförande i Naturbruksskolornas Förening
Carina Carlund, projektmedarbetare ”Ökad högskoleövergång i Fyrbodal” Kommunakademin Väst
Karin Åkerman, Omvärldsanalytiker på MYH, Myndigheten för Yrkeshögskolan
Samtalet leds av Håkan Montelius
På landsbygden finns förväntan att barnen ska flytta in till stan för att få sig en rejäl utbildning. Samtidigt finns det jättebra exempel på motsatsen, tex naturbruksskolorna. Jag tror att en viktig del är att synliggöra detta för ungdomarna.
- Anneli Gunnars
En del landsbygdsungdomar uttrycker det som att man ses som förlorare om man stannar kvar. Men urbana personer som flyttar till glesbygd eller landsbygd kan ses som lite fräcka och hippa.
- Carina Carlund
Kännedomen om yrkeshögskolan är fortfarande ganska låg, inte bara bland elever utan även bland föräldrar och företag. Här har ju studie- och yrkesvägledare en jätteviktig funktion att fylla.
- Karin Åkerman
Publicerades