#161 Vår beredskap är god - sjömat på krismenyn

Vad ska vi äta i tider av kris och krig? Och på vilket sätt kan sjömaten bidra till Sveriges livsmedelsberedskap och det civila försvaret? Varje år produceras cirka 12 000–15 000 ton sjömat inom vattenbruket. Det landas åtskilliga tusen ton inom både det kustnära fisket och havsfisket. Så varför tas den blå näringen inte lika ofta med i beredskapsplanerna som andra livsmedel?

Medverkande:
Teija Aho, vice ordförande i Sveriges fiskares producentorganisation (SFPO) samt yrkesfiskare och fiskodlare
Wenche Hansen, VD Matfiskodlarna AB
Lina Waara, jordbrukspolitiskutredare på Jordbruksverket
Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen

Man har tillstånd för att producera ca 20 000 ton fisk, alltså många miljoner fiskportioner per år, som branschen skulle kunna bidra med och som skulle kunna inkluderas i beredskapsplanen. Men vi skulle kunna öka produktionen ytterligare.
- Wenche Hansen

Vi måste nyttja mer av fisken i beredningsindustrin. Vi konsumerar nu bara sillfilén, men med produktutveckling skulle vi kunna producera tex sillfärs, för att ta till vara på mer av fisken.
Lina Waara

Fisket har fördelen att vi kan fiska året om. Bönderna kan ju inte odla på vintern. Däremot behöver vi regellättnader från myndigheterna vid en kris och fler yrkesfiskare redan nu för att fisket ska kunna hållas igång.
- Teija Aho

Läs Jordbruksverkets rapport Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill - kapacitet i landning och beredning av fisk i Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.