Hur har leadermetoden förändrats under de 20 år den funnits i Sverige? Många som arbetar med metoden upplever att den idag står inför nya utmaningar.
Ökad gemenskap, engagemang och kraft att genomföra nya satsningar och bättre dialog mellan landsbygd och kommun är exempel på positiva och återkommande resultat av Leaderarbete. Men det är indirekta resultat som är svåra att mäta. Det är ett av tre dilemman som en utvärdering av Leader pekar på.
De andra två handlar om att leaderbegreppet kan uppfattas som oklart och mångtydigt och att Leader över tid gått till att upplevas som allt mer styrd uppifrån och utifrån. Hör utvärderaren diskutera tillsammans med representanter från Jordbruksverket och två leaderområden. Vad kan vi göra och hur kan vi få ut så mycket som möjligt inom de nya förändringarna?
Medverkande:
Ulrika Rylin, ordförande, Lokalt ledd utveckling Halland
Andreas Mattisson, enhetschef Jordbruksverket
Jacob Käll, utvärderare Doing Rural
Sören Oskarsson, verksamhetsledare Leader tresam, Jämtland
Reporter: Ida Lindhagen
Citat från podden:
"Leaderområderna lägger allt mer tid på att göra saker rätt enligt regelsystemet än att fokusera på rätt saker och då förspiller man lite av den kraft som finns i leaderområdena."
- Jacob Käll
"Det här får ju inte bli så komplicerat att det avskräcker människor från att fortsätta sitt engagemang."
- Sören Oskarsson
"Vi kan lära oss bli så bra på systemen som möjligt. Att bli effektiva inom ramen för vad vi faktiskt får göra."
- Ulrika Rylin
"Det vi kan göra är att öka medvetenheten uppåt i kedjan av beslutsfattare och jag tror att det börjar komma en sån medvetenhet. Det börjar diskuteras på olika håll att vi ska gå från en kontroll som inte enbart går ut på att titta på kvitton utan att man verkligen uppnått ett resultat också. Och att det är det som är det viktiga och inte att räkna bullar."
- Andreas Mattisson
Publicerades