AI-Robot ogräsbekämpar och kan öka jordbrukets avkastning

Företaget Ekobot i Västerås kunde tack vare innovationsstöd från EIP-Agri utveckla en jordbruksrobot som med hjälp av moderna kamerasensorer och AI rensar ogräs ute på fälten. Samtidigt samlar roboten även in värdefulla data om grödorna. Med sina särskilda funktioner kan roboten också bidra till att öka skörden med upp till 20 procent genom att ersätta kemisk bekämpning med mekanisk ogräsrensning.

Tills alldeles nyligen var Artificiell Intelligens, AI, något som mest förekom i sci fi-världen och som kändes abstrakt för de flesta av oss. Idag används AI inom många områden, till exempel ansiktsigenkänning, automatisk översättning, analys av röntgenbilder och självlärande robotar för lagerarbete. Och – inom jordbruket!

2017 startade till företaget Ekobot i Västerås med en idé om låta en autonom robot rensa ogräs ute på fälten.

– Då visste man inte om idén skulle hålla i praktiken men tack vare att man sökte pengar från EIP-Agri kunde man ta kontakt med en professor och ett gäng universitetsstudenter och låta dem utreda systemet. Det blev ett så lyckat resultat att vi idag är ett börsnoterat bolag, säger Jonas Eklind, VD för Ekobot.

Djupseende kameror

Ekobot utvecklade en robotteknik som rensade ogräs i radsådda grönsaker med hjälp av avancerade kamerasensorer och AI-teknik. Roboten är utrustad med djupseende kameror som samlar in data som sedan kan användas som underlag inom så kallat precisionsjordbruk.

I första skedet riktade bolaget in sig på lökodlare i Sverige och Nederländerna som kundgrupper. Man fokuserade på grödor som är svåra samt dyra att odla när det gäller ogräsbekämpning och där man kan få störst ekonomisk nytta av en robotiserad sådan.

– Vi valde att börja med gul lök för att det är en känslig gröda, den fortsätter inte att utvecklas på rätt sätt om den skadas. När roboten rensar ogräs mekaniskt istället för att ogräs bekämpas kemiskt ökar skörden med fem till 20 procent, säger Jonas Eklind.

Breddat sig

Nu har man breddat sig och roboten kan rensa ogräs bland alla grödor som växer i rader, som sallad, kål, betor, potatis, kryddor och andra som ger bra ekonomiskt utfall.

– Vårt huvudfokus är konventionella odlare som vill ersätta kemisk bekämpning med vår ogräsrobot. Roboten gör att behovet av pesticider minskar, vilket innebär mindre påverkan på jorden, naturen, djurlivet och självklart grödorna.

Roboten går på förnybar el vilket gör att man slipper dieselmaskiner. Dessutom är den tämligen lätt vilket gör att jorden inte trycks ner och ihop på samma sätt som när en tung jordbruksmaskin kör över fälten. Det i sin tur resulterar i en större skörd.

– För lantbrukare innebär tekniken möjlighet att automatisera mer kostsamt manuellt arbete och dessutom minska beroendet av kemiska medel för ogräsbekämpning. Det gör att kostnaderna sjunker.

Redo för kommersiella odlingar

– Så här långt har allt gått bra. Vi har testat i kommersiella odlingar men inte fullt ut under kommersiella förhållanden eftersom tekniken inte riktigt varit redo för hela odlingssäsongen, men det är den nu. I april ska vi köra full kommersiell validering och robotarna ska användas i kommersiella odlingar.

Några större problem längs vägen tycker inte Jonas Eklind att man haft.

– Visst fanns det saker man kanske borde tänkt på när ansökan gjordes, men då hade man ju bara en lös idé och saker utvecklas och förändras med tiden.

När det gäller finansieringen genom innovationsstödet känner Jonas Eklind att det var lite av en administrativ börda, men tillägger att han har förståelse för att det ibland tas en del beslut som kan upplevas som fyrkantiga.

Okej med viss ”krångelfaktor”

– Jag har sökt många anslag genom åren från olika myndigheter och EU-program och det är klart att det måste finnas en viss “krångelfaktor”, man måste ha kontroll på vad pengarna ska användas till. Hade vi inte fått stödet är det inte säkert att projektet kommit igång. Då hade man varit tvungen att sälja in idén till investerare för att få riskkapital.

Hans råd till andra som vill söka anslag är att göra det för något man verkligen tror på och som man tror att man kan få igenom. Det, menar han, är en framgångsfaktor.

– Och se till att ha en idé för hela affärsutvecklingen samt en affärsplan. Att ta sig fram i den byråkratiska djungeln är ganska svårt och jobbigt och om man inte har rätt förutsättningar blir det sannolikt svårt att få bidrag.

Text: Colette van Luik